Utbildningshistoria

Forskningsprojekten presenteras i bokstavsordning efter forskarnas efternamn.

Forskningsprojekt

Dalarna som svenskt alternativ - utbildningshistoriska perspektiv.  Åsa Bartholdsson, Lars Båtefalk, Urban Claesson, Jan Morawski, Lars Petterson, Juvas Marianne Liljas och Peter Reinholdsson

Den Munktellska salongen i Falun: en studie i salongens pedagogik under 1800-talet. Juvas Marianne Liljas

Siljanskolans betydelse för det svenska musikämnets identitet och självförståelse under 1930- 40 och 50-talen. Juvas Marianne Liljas

Folkskollärare och folkskollärarinnor 1860-1960: en kollektivbiografi. Lars Pettersson och Peter Reinholdsson

Jämförelser av vårt förflutna (Comparing our pasts) Monika Vinterek och Robert Thorp

Forskningsprojekt

Dalarna som svenskt alternativ - utbildningshistoriska perspektiv.

Åsa Bartholdsson, Lars Båtefalk, Urban Claesson, Jan Morawski, Lars Petterson, Juvas Marianne Liljas och Peter Reinholdsson

Den svenska reformpedagogiken är en rörelse som i mycket var resultatet av internationell påverkan, men också skall förstås som en kritikrörelse som uppstod främst inom folkskolans lärarkår mot ett skolsystem som man ansåg negligerade barnets möjlighet att fritt få utvecklas till en självständig individ. Med intryck från kontinentala reformpedagoger och amerikansk progressivism hävdades argument om barnets rätt och naturliga nyfikenhet, en elevcentrerad undervisning, intresset och motivationens betydelse, vådan av tävlingar, konkurrens, betyg och sortering.

Projektets specifika forskningsobjekt är en av dessa pedagogiska enklaver som under ända fram till 1960-talet försökte erbjuda ett alternativ till vad som pejorativt benämndes "den traditionella skolan". Forskningsobjektet är Siljanskolan, som hittills inte rönt något aktivt intresse från den utbildningshistoriska forskningen. Siljanskolan i Tällberg blev under en stor del av den andra perioden i reformpedagogikens utveckling ett centralt forum för reformpedagogisk debatt och en plats för vågade experiment.

Detta forskningsprojekt om de strömningar som går under namnet "den svenska reformpedagogiska rörelsen", har som syfte att undersöka några av de pedagogiska aktiviteter och uttrycksformer som utvecklades under drygt tre decennier vid Siljanskolan. Projektet finansieras under år 2016 och kommer att resultera i en antologi om svensk reformpedagogik under tidigare delen av 1900-talet. Antologin planeras att komma ut i serien Årsbok för svensk utbildnningshistoria 2017. 

Den Munktellska salongen i Falun: en studie i salongens pedagogik under 1800-talet

Juvas Marianne Liljas

Projektets syfte är att belysa den Munktellska salongen i Falun som en landsortsvariant av det tidiga 1800-talets svenska salongskultur i relation till internationella, främst tyska förebilder. Det mer specifika syftet är att fördjupa förståelsen av salongskulturens pedagogiska arv och dess förankring i tidens bildningsdiskussion och hur det i sin tur har påverkat senare utbildningssträvanden och skoluppbyggnad.

Den borgerliga salongskulturen under 1800-talet är konstnärlig till sin natur och belyser ett paradigm i en inlärningskultur i ett spänningsfält mellan privatundervisning och institutionalisering. I gränslandskapet mellan privat och offentligt emfaseras tyska bildningstänkare som får stort inflytande över den moderna skolan i Sverige. Projektet utgår från tysk bildningsteori med relevans för det romantiska nyhumanistiska bildningsidealet. Metoden baseras på Paul Ricoeurs hermeneutik och bygger på att de narrativa momenten kvalificeras genom tre tolkningsnivåer som tillsammans avser att ge det historiska materialet en nybeskrivning eller redéscription. Den tyska borgerliga salongen ger ett intressant återsken på vår egen tids pedagogik. Genom salongerna skapas därmed nya referenssystem för att studera skolkulturens pedagogiska arv men även den högre musikutbildningens kanon

 

Siljanskolans betydelse för det svenska musikämnets identitet och självförståelse under 1930- 40 och 50-talen

Juvas Marianne Liljas

I Tällberg startades 1927 en svensk friskola med tydliga drag av tysk bildningsprofil. Syftet var att erbjuda undervisning med ett helhetsperspektiv. Makarna Harald och Signe Alm byggde samtidigt upp en verksamhet med förankring i svenskt utbildningsväsende. Inte minst gällde detta musikämnets utformning och betydelse som fostrande inslag i den svenska folkskolan. I återkommande kurser anlitades den tyska pedagogen Fritz Jöde, som med idéer förankrade i den tyska ungdomsrörelsen Jugendmusikbewegung, syftade till att professionalisera den svenska musiklärarkåren.

Jöde, som förespråkade en "musikundervisning i folkets tjänst" hade börjat sin karriär som ledare för den tyska ungdomsmusikrörelsen under Weimarrepublikens tid. Vid nazisternas maktövertagande1933 internaliserades ungdomsmusikrörelsen i Hitler-Jugend och den kvinnliga parallellen Bund Deutcher Mädel med Jöde som ledare. Ett tydligt tema var det nationella eller det nationalistiska anspråket, där musiken spelade en central roll. Musiken roll hämtades från Herders volks-ideologi men också från den antika uppfattningen om musikens karaktärsdanande förmåga. Hur detta gods anammades av svenska skolpolitiker och operationaliserades i svensk musikundervisning via Siljanskolan är utgångspunkten för detta forskningsprojekt. Syftet är att kritiskt granska Siljanskolans betydelse för musikämnets identitet och självförståelse under tre decennier.

Projektet avser inledningsvis att ringa in den pedagogiska ideologi som bidrog till grundandet av Siljanskolan. Framförallt avser projektet att skapa en förståelse för musikundervisningens plats i detta ideologiska landskap. I fokus står Siljansskolans folkmusikaliska sommarkurser i Tällberg 1934-1948. För att musikkurserna ska kunna förstås som en del i ett större pedagogiskt visionsarbete, kommer musik som meningsbärande inslag i paret Alms reformpedagogiska strävanden att utgöra ett viktigt underlag för tolkning och analys. Syftet är därför inte bara att analysera musikkurserna i sig, utan snarare att bidra till att frågor kring Siljanskolans betydelse för musikämnet i relation till de svensk tyska musikrelationerna under 1930- och 40-talen kan ställas. Tidigare forskning pekar på att det intensiva musikutbyte som präglade mellankrigstiden marginaliserats ur svensk forskningssynpunkt. Av särskilt intresse är de referenser som berör Fritz Jöde och den hausse han skapade hos den svenska kultureliten, där Siljansskolan betydelse som fortbildningsinstitution för Sveriges musiklärarelit lyfts fram.

Projektets betydelse för det utbildningsvetenskapliga forskningsfältet refererar till en skugglik dimension av den svenska skolans historiemedvetande. Genom att studera musikämnets historia kan också, genom ämnets historiskt svaga legitimitet, politisk styrning av skolan studeras. Ett ämne som flera gånger bytt namn och inriktning bär på viktig information. Framförallt kan det historiemedvetande som projektet kan bidra till, i hermeneutisk mening även bidra till att förstå framtiden. Inom denna tolkningsram kan även erfarenheter av mer övergripande, kollektiva diskurser om utbildningssystemet och dess proveniens synliggöras.

Folkskollärare och folkskollärarinnor 1860-1960: en kollektivbiografi

Lars Pettersson och Peter Reinholdsson

För att förstå den omvandling som präglar dagens skola och lärarkår är ett historiskt perspektiv avgörande. Kunskap om lärarkårernas framväxt och förändrade samhälleliga positioner vidgar förståelsen för utbildningssystemets sociala och politiska villkor. Detta projekt fokuserar en stor lärarkategori – folkskollärarna – i den samhällsomvandling som ledde fram till vår moderna skola. Det finns ingen samlad kollektivbiografisk forskning om folkskollärarna i Sverige, vilket motiverar detta projekt. Inom ramen för projektet studeras hur folkskollärares yrkeskultur historiskt formats i ett lokalt och nationellt perspektiv, genom att kartlägga lärarnas rekrytering och professionalisering, samt hur det pedagogiska arbetet gestaltades och förändrades.

Projektets delstudier analyserar dels folkskollärarnas fostran till pedagoger vid folkskoleseminarierna, dels folkskollärarnas insatser inom de framväxande folkrörelserna, inom missionen, inom politik och kultur. Ambitionen är att kasta nytt ljus över en yrkeskårs framväxt och successiva professionalisering, inte minst genom utveckling av kultursociologisk metodförnyelse för den sociokulturella kartläggningen men även genom att fokusera på folkskollärarnas insatser i det lokala och nationella samhällslivet.

Ett av de första yrken där kvinnor kunde delta och göra en insats på arbetsmarknaden var folkskollärarens. Det var ett yrke som lockade borgerskapets döttrar och blev en viktig hävstång i den kvinnliga emancipationen redan på 1860-talet. Samtidigt fick böndernas och arbetarnas söner en intellektuell karriärmöjlighet inom det framväxande skolväsendet. Därför riktas särskild uppmärksamhet åt studier av skolans och lärarnas roll i skapandet av en nationell identitet. Projektets breda historiska ansats ger goda möjligheter till fördjupad analys av samspelet mellan lärarkår, kunskapstraditioner och sociopolitisk förändring.

 

Jämförelser av vårt förflutna (Comparing our pasts)

Monika Vinterek och Robert Thorp

”Comparing Our Pasts [COP] är ett internationellt, komparativt pilotprojekt i samarbete med den historiedidaktiska HERMES-gruppen vid University of Newcastle, Australien. Projektet finansieras av the Faculty of Education and Arts Strategic Networking and Pilot Projects Scheme, vid University of Newcastle, Australia och leds av Dr Robert Parkes. Projektet bygger vidare på en undersökning som genomfördes i Australien 2014 Remembering Australia’s Past [RAP] där man undersökte vad blivande historielärare känner till om, förstår av och tycker är viktig kunskap om Australiens förflutna. I projektet har man använt sig av en narrativ forskningsmetodologi utvecklad av professor, Jocelyn Létourneau [Se www.tonhistoireduquebec.ca]. Samma metodologi kommer att användas i fortsättningsprojektet. Blivande historielärare och historielärare från fyra länder Australien, Canada, Nya Zeland och Sverige är tänkt att ingå i studiens undersökningsgrupp. I den svenska delen av projektet medverkar professor Monika Vinterek och Robert Thorp vid Högskolan Dalarna. Thorp är doktorand vid Umeå universitet.