Språkdidaktik

Forskningsprojekt presenterade i bokstavsordning efter forskares efternamn

Forskningsprojekt

Stärkt läs- och skrivdidaktisk kompetens för ett breddat synsätt kring inkludering Tarja Alatalo och Désirée von Ahlefeld Nisser

Felanvändningen av konjunktionen "jaa" bland svenskar som studerar japanska Mariya Niendorf

Läroplanen, proven och praktiken - vad styr urval av innehåll i undervisningen i svenska? Catharina Nyström Höög, Patrik Larsson och Antti Ylikiiskilä

Flerspråkighet i undervisningen Åsa Wedin

Modersmålsundervisning och studiehandledning i grundskolan – undervisningens praktik, villkor och pedagogik Åsa Wedin, Jenny Rosén och Bóglarka Straszer

 

Doktorandprojekt

Adult Foreign Language Learning Trajectories and Self-Directed Learning Environments Megan Case

Nationellt läsprov på gymnasiet. Maria Larsson

Forskningsprojekt

Stärkt läs- och skrivdidaktisk kompetens för ett breddat synsätt kring inkludering

Tarja Alatalo och Désirée von Ahlefeld Nisser

Det övergripande syftet med projektet är att undersöka effekter av kunskapshöjande insatser inom läs- och skrivområdet hos samtalsledare (speciallärare och specialpedagoger) och lärare i förskoleklass och årskurs 1 i en kommun. I de kunskapshöjande insatserna ingår ämnesteoretiska föreläsningar, lärares praktiska tillämpning av föreläsningsinnehåll, samtal mellan samtalsledare och lärare samt samtal om samtal mellan forskningsledare och samtalsledare. De ämnesteoretiska föreläsningarna och den praktiska tillämpningen syftar till att utveckla lärares kompetens inom läs- och skrivområdet, vilket är grundläggande för förmågan att bedöma elevers läs- och skrivutveckling. Samtalen avser att utveckla och utmana former för kollegialt och individuellt lärande hos samtalsledare och lärare med fokus på deras praktiska yrkesteori. Följande forskningsfrågor har formulerats:

Vad sker med lärares och samtalsledares kompetens inom läs- och skrivområdet och därmed förmåga att bedöma elevers läs- och skrivutveckling efter kunskapshöjande insatser?

Hur synliggör lärare och samtalsledare förändringar i talet om den praktiska yrkesteorin?

Felanvändningen av konjunktionen "jaa" bland svenskar som studerar japanska

Mariya Niendorf

This study deals with the misuse of the Japanese conjunction “jaa” among Swedish speakers of Japanese. “Jaa” is the colloquial form of “soredewa” or “dewa,” which means “Then” This is uttered in response to the previous statement, implying “if that is the case, …” I have, however, found that the Swedish-speakers of Japanese inappropriately overuse “jaa”, especially beginning sentences with “jaa” when there is no previous statement indicating a “case” to refer to. This phenomenon has been observed in both beginner students and advanced students. From my experience in teaching students from various countries in the United States, this kind of misuse of “jaa” had not been observed. I suspect that the misuse stems from the fact that Swedish speakers use “jaa” as a direct replacement of “så” in Swedish. “Så” in Swedish is used more commonly and freely than “jaa” in Japanese. Collecting tokens in order to determine under what conditions and when Swedes use the Japanese conjunction “jaa” and Swedish conjunction “så” will determine if there is a correlation between the two. If the correlation is indeed found, it will help the Japanese teachers to teach Swedish students more efficiently

Läroplanen, proven och praktiken - vad styr urval av innehåll i undervisningen i svenska?

Catharina Nyström Höög, Patrik Larsson och Antti Ylikiiskilä

Projektet avser att undersöka hur lärare i sitt dagliga arbete utformar ämnet svenska utifrån olika bilder av vad som är centralt i ämnena. I svenska utgör, vid sidan av kursplanen, de nationella proven viktiga styrmedel för undervisningens innehåll. Proven ges, från och med våren 2012, inte bara i gymnasiet och årskurs 9, utan också i årskurs 3 och årskurs 6. Vi vill undersöka samspelet mellan kursplan och prov/bedömning eftersom kursplanen och proven inte förmedlar samma bild av ämnet. Kursplanen innehåller ett explicit krav på att eleverna ska utveckla kunskaper i och om språket, medan proven av tradition fokuserar kunskaper i språket. Undervisningen som rör kunskaper om språket, som länge varit hårt trängd också inom lärarutbildningen, riskerar därmed att få lägre prioritet i praktiken än i kursplanens teori. Vi har därför valt att särskilt fokusera på det centrala innehåll i kursplanen som rubriceras Språkbruk, vilket i störst utsträckning hanterar kunskaper om språket. Vi har valt att inrikta oss på årskurserna F-6 eftersom de lägre årskurserna, och i ännu större utsträckning skolans mellanår, är dåligt utforskade i jämförelse med högre årskurser. För skolåren F-6 är också en undervisningssituation där prov och bedömning får stor betydelse ny. De nationella proven innebär alltså en större utmaning i dessa årskurser, och kan förväntas sätta ännu större avtryck.

 

Flerspråkighet i undervisningen

Åsa Wedin

Inom ramen för ett forskningsprojekt om flerspråkiga elever och lärande vid en skola där övervägande del av eleverna har flerspråkig bakgrund och en stor andel av eleverna är nyanlända till Sverige, studeras ett temaarbete i två klasser i år ett. I temaarbetet kommer elevernas olika språkliga resurser att stimuleras genom läsande och skrivande av sagor på de olika språk som fanns representerade i klasserna. Föräldrar uppmuntras att bidra med kunskap i de olika språk som fanns i barnens hem. Studien genomförs genom deltagande observation och intervjuer både med lärare, elever och med föräldrar som deltagit.

Modersmålsundervisning och studiehandledning i grundskolan – undervisningens praktik, villkor och pedagogik

Åsa Wedin, Jenny Rosén och Bóglarka Straszer

Andelen flerspråkiga elever i grundskolan ökar och 2012 hade var femte elev i grundskolan grundläggande kunskaper i ett annat språk än svenska (Skolverket 2013). Modersmåls-undervisning och studiehandledning är två fenomen som har stor betydelse för skolframgång för flerspråkiga elever. Samtidigt är just dessa fenomen underbeforskade och lärare och skolledare trevar sig fram för att hitta fungerande former för detta. Syftet med projektet är att skapa kunskap om modersmålsundervisning och studiehandledning som pedagogiska praktiker för flerspråkiga och nyanlända elevers skolframgång i svensk grundskola. Studien riktar fokus på i) modersmålslärares och studiehandledares uppdrag och yrkesroll i skolan samt på ii) modersmålsundervisningens och studiehandledningens innehåll. Genom en multidimensionell analys där modersmålsundervisning och studiehandledning studeras ur olika aktörers perspektiv skapas en större förståelse för dessa praktiker i skolan. Studien förväntas generera ny kunskap som kan ligga till grund för att organisera samarbetet med modersmålslärare och studiehandledningen på sätt som främjar eleverna skolframgång.

 

Doktorandprojekt

Adult Foreign Language Learning Trajectories and Self-Directed Learning Environments

Megan Case

Denna studie syftar till att kartlägga och skapa insikt om vilka villkor som bäst befrämjar språkinlärning så att alla medborgare ges möjlighet att delta i globala ekonomiska och demokratiska strukturer. Studien kommer att se närmare på den formella språkutbildning för vuxna som finns i Sverige och studera på vilka olika sätt som ny kommunikationsteknologi används, och kan användas, för att säkerställa att alla medborgare kan nå sin fulla potential som globala medborgare, oavsett socioekonomisk bakgrund, individuella behov för det egna lärandet och var geografiskt medborgaren befinner sig.

Nationellt läsprov på gymnasiet.

Maria Larsson

Studien fokuserar gymnasiets svenskämne och det nya nationella läsförståelseprovet i kursen Svenska 1. Syftet är att bidra med kunskap om hur svensklärare uppfattar provets kunskapsinnehåll och vilken washbackeffekt provet har på undervisningen.