Pedagogiskt ledarskap och pedagogiska miljöer

Forskningsprojekten presenteras i bokstavsordning efter forskarnas efternamn.

Forskningsprojekt

Förskollärares och lärares uppfattning om undervisning och lärande i förskoleklass Tarja Alatalo

Stärkt läs- och skrivdidaktisk kompetens för ett breddat synsätt kring inkludering. Tarja Alatalo och Désirée von Ahlefeld Nisser

Speciella yrken? Ett projekt om speicallärares och specialpedagogers utbildning och arbete. Gunilla Lindqvist

En särskild skola? – undervisning och lärande i särskolan. Gunilla Lindqvist

Mind embodied: Konsekvenserna av teorin om konceptuell integration och somatiska markörer på undervisning och lärande. Iris Ridder

Utveckla lärares ledarskap - Skapa framgång i skolvardagen. Monika Vinterek och Gunilla Lindqvist

Det levda läraruppdraget. Monika Vinterek

 

Doktorandprojekt

Synliggörande av elevers kunskaper och erfarenheter på Introduktionsprogrammet språkintroduktion Erika Aho

Rektorers återkoppling. Maria Karp

Entreprenöriella kompetenser hos elever i Ung Företagsamhet. Steven Hunter Lindqvist

Lärares ledarskap. Maria Olsson

Drama i skolan Susanne Rosén

Effekter av undervisningsmetoden Flipped Classroom. Karen Stormats

Forskningsprojekt  

Förskollärares och lärares uppfattning om undervisning och lärande i förskoleklass

Tarja Alatalo

Syftet i studien är att undersöka förskoleklasspedagogers uppfattningar om dagens förskoleklass som pedagogisk arena. Eftersom informanterna kommer från två olika yrkesutbildningar, förskollärar- och lärarutbildningen, ingår i syftet att belysa hur dessa traditioner kommer till uttryck i materialet. Utifrån detta traditionsmöte undersöks följande frågor: Hur kommer förskollärares och lärares uppfattning om undervisning och lärande i förskoleklass till uttryck?

Publicerat i DiVA:

Alatalo, Tarja. Förskollärares och grundskollärares uppfattningar om undervisning och lärande i förskoleklassPedagogisk forskning i Sverige, 0. Artikel : refereegranskat.

Alatalo, Tarja. Koppling mellan ljud och bokstav är a och oLäs & skriv. En tidning för Dyslexiförbundet FML samt Skrivknuten., 2015, Vol. 19, No. 3. Artikel : populärvetenskaplig. 


Stärkt läs- och skrivdidaktisk kompetens för ett breddat synsätt kring inkludering

Tarja Alatalo och Désirée von Ahlefeld Nisser

Det övergripande syftet med projektet är att undersöka effekter av kunskapshöjande insatser inom läs- och skrivområdet hos samtalsledare (speciallärare och specialpedagoger) och lärare i förskoleklass och årskurs 1 i en kommun. I de kunskapshöjande insatserna ingår ämnesteoretiska föreläsningar, lärares praktiska tillämpning av föreläsningsinnehåll, samtal mellan samtalsledare och lärare samt samtal om samtal mellan forskningsledare och samtalsledare. De ämnesteoretiska föreläsningarna och den praktiska tillämpningen syftar till att utveckla lärares kompetens inom läs- och skrivområdet, vilket är grundläggande för förmågan att bedöma elevers läs- och skrivutveckling. Samtalen avser att utveckla och utmana former för kollegialt och individuellt lärande hos samtalsledare och lärare med fokus på deras praktiska yrkesteori. Följande forskningsfrågor har formulerats:

Vad sker med lärares och samtalsledares kompetens inom läs- och skrivområdet och därmed förmåga att bedöma elevers läs- och skrivutveckling efter kunskapshöjande insatser?

Hur synliggör lärare och samtalsledare förändringar i talet om den praktiska yrkesteorin?

Speciella yrken? Ett projekt om speicallärares och specialpedagogers utbildning och arbete.

Gunilla Lindqvist

Projekt finansierat av vetensakpsrådet. Forskningledare: Docent Kerstin Göransson, Mälardalens högskola

Syftet med studien är att öka vår kunskap om speciallärares och specialpedagogers utbildning och arbete. Projektet involverar forskare från ett flertal lärosäten i Sverige: Högskolan Dalarna, Uppsala Universitet, Mälardalens Högskola, Högskolan i Jönköping och Malmö Högskola. Inom forskningsprojektets ram pågår också ett nordiskt samarbete kring speciallärares/specialpedagogers utbildning och arbete i Finland, Sverige, Norge och Danmark. Tillsammans med forskare vid universitetet i Agder, Norge, genomförs en jämförande studie kring speciallärares/specialpedagogers utbildning och arbete.

En särskild skola? – undervisning och lärande i särskolan.

Gunilla Lindqvist

Projektets övergripande syfte är att generera kunskap om de undervisnings- och lärandemiljöer elever mottagna i särskolan möter (både integrerade elever och elever som får sin huvudsakliga undervisning i särskoleklasser) med fokus på elevernas kunskapsutveckling, deras sociala liv i skolan samt deras demokratiska fostran till aktiva medborgare. I projektet används enkätstudie, deltagande observationer och djupintervjuer för att besvara övergripande forskningsfrågor. Studien är ett samarbete mellan forskare från Högskolan Dalarna (Gunilla Lindqvist), Uppsala universitet och Karlstads universitet

 

Mind embodied: Konsekvenserna av teorin om konceptuell integration och somatiska markörer på undervisning och lärande

Iris Ridder

Teorin om konceptuell integration (CIT) är till sin karaktär en kognitiv, tvärvetenskaplig ansats med nära koppling till litteraturvetenskap och lingvistik. Den hör till den tredje fasen av Cognitive Science, där idéer om ”embodiment” – det vill säga om enheten av medvetande och kropp i kontakten med världen – ersatt tidigare fokuseringar på hjärnan som informationsbehandlare och som komplext nätverk. Verkligheten konstrueras genom en redan förhandenvarande evolutionsbaserad process, som inte är helt förutbestämd, utan som under vuxenblivandet försiggår i ”embodied” kontakt med omgivningen. CIT utgår från den konceptuella metaforteorin och utgör en förklaringsmodell för den medvetna och omedvetna kognitionen och följaktligen för det mänskliga språket och för mänsklig kreativitet över huvud taget.

Projektet beskriver de pedagogiska konsekvenserna av teorin om konceptuell integration (CIT) och somatiska markörer. På vilka sätt kan de nya idéerna om perception, kognition och emotion bidra till en fördjupad syn på lärandet och dess praktik?

Utveckla lärares ledarskap - Skapa framgång i skolvardagen

Monika Vinterek och Gunilla Lindqvist

Forsknings- och utvecklingsprojekt finansierat av PUD (Pedagogiskt utvecklingscentrum, Högskolan Dalarna), Fonden för samfinansierad forskning och utveckling inom skol- och lärarutbildningsområdet. Projektet genomförs i samarbete med en av regionens kommuner. Projektet syftar till att skapa en förändrad praktik som ska kunna påverka elevers skolresultat i en positiv riktning. Syftet är också att skapa kunskap kring hur ett förändringsarbete kan utformas för att nå det tänkta syftet med utvecklingsarbetet samt att undersöka vilka kunskaper eleverna når.

Det levda läraruppdraget

Monika Vinterek

Syftet med studien är att belysa vilka komponenter/strategier som lärare använder i en fungerande undervisning och huvudfrågan handlar om hur en lärare kan gestalta undervisningen så att eleverna utvecklas positivt i förhållande till skolans mål. En av delfrågorna rör hur en individualiserad undervisning tolkas och levandegörs och en annan vilka strategier läraren tillämpar för att lyckas med skolans demokratiska fostransuppdrag.

Undersökningen baseras på regelbundna observationer och samtal med en lärare under drygt tre år. Genom data insamlat via ljudinspelningar och observationsanteckningar analyseras hur läraren handlar i syfte att undervisa och fostra. Studien har en fenomenologisk ansats.

 

Doktorandprojekt

Synliggörande av elevers kunskaper och erfarenheter på Introduktionsprogrammet språkintroduktion

Erika Aho

Syftet med studien är att genom nyanlända elevers berättelser om deras första tid i den svenska skolan bidra med kunskap om hur kunskaper och erfarenheter tas tillvara inom ramen för de kurser som ges på Introduktionsprogrammet språkintroduktion.

Rektorers återkoppling

Maria Karp

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur och med vilket innehåll rektorer i gymnasieskolan arbetar med återkoppling till lärarna i syfte att förbättra undervisningen. Studien undersöker också vilka förväntningar lärarna har på rektorernas återkoppling vad gäller lärarnas undervisning.

Entreprenöriella kompetenser hos elever i Ung Företagsamhet.

Steven Hunter Lindqvist

Syftet med studien är att få mer insikt om entreprenöriella kompetenser hos elever vilka deltar i projektet Ung Företagsamhet vid gymnasieskolor i en region i Sverige. Studien ska undersöka elevernas syn på kompetenser i projektet samt hur lärarnas undervisning kan relateras till elevernas förståelse för, och utveckling av, kompetenser.

Lärares ledarskap

Maria Olsson

I fokus för doktorandprojektet står lärare ledarskap i relation till fyra pedagogiska praktiker, förskola, förskoleklass, grundskola samt grundsärskola. Studien ingår forskningsprojektet Fokus på lärares ledarskap i förskola och skola (se ovan) och startades under 2010. Nio lärare och en doktorand har under ett års tid mötts för att samtala om lärares ledarskap, i en för det ändamålet skapad aktivitet och forskningscirkel, benämnd forskningsverkstaden. Studiens övergripande syfte är att följa lärarnas samtal om ledarskap samt analysera vad som sker med lärarnas syn på pedagogiskt ledarskap då aktiviteten i forskningscirkeln genomförs.

Drama i skolan

Susanne Rosén

Studien bedrivs inom forskarutbildningen vid Chester University, England, mot en doktorsexamen i drama. Syfte är att utveckla förståelse av vad kunskap innebär, hur lärande sker i drama och vilka faktorer som möjliggör detta lärande inom undervisning i grundskolan. Ett annat syfte är att undersöka hur detta kan förstås och beskrivas utifrån ett epistemologiskt och lärandeteoretiskt perspektiv.

Huvudsakligt fokus ligger på drama i undervisningen inom svensk grundskola. Forskningsansatsen är hermeneutisk. I studiens empiriska del tillämpas metodtriangulering med bland annat interaktionsanalys och dramabaserade datainsamlingsmetoder.

Effekter av undervisningsmetoden Flipped Classroom.

Karen Stormats

Studien undersöker effekterna av undervisningsmetoden Flipped Classroom i historia på gymnasieskolan. Nyckelord som individualisering, historiedidaktik och digitalisering är centrala.