Förskolepedagogik

Den förskolepedagogiska forskningen faller under den internationella beteckningen Early Childhood Education.

Forskningsprojekt presenterade i bokstavsordning efter forskare.

Forskningsprojekt

Forskningsprojekt kring Tillgänglighet i Förskola och Skola Désirée von Ahlefeld Nisser, tillsammans med Gunilla Lindqvist, Sara Wolff, Maria Olsson och Sara Irisdotter Aldenmyr

Insatser för förskollärares ökade professionella ämneskompetens inom kommunikations- och språkutveckling – ämnesteori, praktisk tillämpning och professionella kollaborativa samtal Tarja Alatalo

Förskollärares och lärares uppfattning om undervisning och lärande i förskoleklass. Tarja Alatalo

 

Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik Tarja Alatalo, tillsammans med Barbro Westlund och Anna Strid

Förskolor som miljöer för barns lärande i matematik, naturvetenskap och teknik Maria Bjerneby Häll och Hed Kerstin Larsson (Jenny Isberg deltog i pilotprojekt hösten 2011 samt år 2012)

På tröskeln till förskolan - Förskollärarstudenters lärande i flerspråkig och mångkulturell kontext Åsa Wedin och Jenny Rosén

Doktorandprojekt

Creating a sustainable future: Early childhood education for sustainability. Farhana Borg

Förskolebarn utforskar och lär naturvetenskap/teknik. Elin Eriksson

Playing activities and their connection to constructing/reconstructing of children's identities in early childhood education. Nadezda Lebedeva

 

Här finns också en länk till en tidigare sida om forskning med inriktning mot förskolans verksamhet .

 

Forskningsprojekt


Forskningsprojekt kring Tillgänglighet i Förskola och Skola

Désirée von Ahlefeld Nisser, tillsammans med Gunilla Lindqvist, Sara Wolff, Maria Olsson och Sara Irisdotter Aldenmyr

Syftet med forskningsprojektet är att undersöka hur Specialpedagogiska Skolmyndighetens (SPSMs) självvärderingsverktyg kring Tillgänglighet används, organiseras och fungerar praktiskt i förskole-och skolverksamheter i en kommun i regionen.
Ytterligare syftar projektet till att undersöka vilken roll -om någon- som skulle kunna tillskrivas myndighetens värderingsverktyg när det gäller förutsättningar för lärande och delaktighet i lek- och lärmiljön samt förhållningssätt hos skolledning och pedagoger.
Projektet löper under två år och består av två delar – en forskningsdel och en del för processtöd. Projektet är ett samverkansprojekt mellan kommunen, Högskolan Dalarna och SPSM

Insatser för förskollärares ökade professionella ämneskompetens inom kommunikations- och språkutveckling – ämnesteori, praktisk tillämpning och professionella kollaborativa samtal

Tarja Alatalo

Det övergripande målet med projektet är att genom kunskapshöjande insatser om barns kommunikations- och språkutveckling stärka förskollärares professionella ämneskompetens och yrkesspråk och därigenom möjligheterna att identifiera och stötta barns tidiga skriftspråkliga lärande. De kunskapshöjande insatserna utgår från ämnesteoretiska föreläsningar och förskollärares praktiska tillämpning av föreläsningsinnehåll (uppdrag). Som ett stöd i att uppnå en stärkt kunskapsbas och ett stärkt yrkesspråk inom området barns kommunikation och språkutveckling, utmanas formerna för förskollärarnas kollegiala och individuella lärande med hjälp av professionella kollaborativa samtal som leds av specialpedagoger och speciallärare (samtalsledare). Ett syfte i studien är att undersöka förskollärarnas erfarenheter från de kunskapshöjande insatserna samt deras tal om erfarenheterna.

Utifrån ovanstående syfte har följande forskningsfrågor formulerats:
• Vilka erfarenheter och uppfattningar om barns kommunikations- och språkutveckling har förskollärare och hur beskriver de sina möjligheter att identifiera och stötta barns tidiga skriftspråkliga lärande i samband med de kunskapshöjande insatserna?
• Med vilken medvetenhet talar förskollärare om barns kommunikations- och språkutveckling?

Förskollärares och lärares uppfattning om undervisning och lärande i förskoleklass

Tarja Alatalo

Syftet i studien är att undersöka förskoleklasspedagogers uppfattningar om dagens förskoleklass som pedagogisk arena. Eftersom informanterna kommer från två olika yrkesutbildningar, förskollärar- och lärarutbildningen, ingår i syftet att belysa hur dessa traditioner kommer till uttryck i materialet. Utifrån detta traditionsmöte undersöks följande frågor: Hur kommer förskollärares och lärares uppfattning om undervisning och lärande i förskoleklass till uttryck?

Publicerat i DiVA:

Alatalo, Tarja. Förskollärares och grundskollärares uppfattningar om undervisning och lärande i förskoleklass, Pedagogisk forskning i Sverige, 0. Artikel : refereegranskat.

Alatalo, Tarja. Koppling mellan ljud och bokstav är a och o, Läs & skriv. En tidning för Dyslexiförbundet FML samt Skrivknuten., 2015, Vol. 19, No. 3. Artikel : populärvetenskaplig. 

Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik

Tarja Alatalo, tillsammans med Barbro Westlund och Anna Strid

Det är visat att barns skriftspråkliga utveckling börjar i den talspråkliga miljön under förskoleåren. Ordförråd och läsförståelsestrategier har funnits ha en stark och entydig koppling till förmågan att förstå textens innehåll. Det kan därför anses vara motiverat att exempelvis arbete med muntliga läsförståelsestrategier introduceras och medvetandegörs redan i förskolan. Syftet med studien är att med hjälp av fokusgruppmetod undersöka förskollärares uppfattningar av vad högläsningen i förskolan har för möjligheter att stimulera barns ordförråd och läsförståelsestrategier. Intentionen är att bidra till forskningen om förskolans potential att stimulera varje barns skriftspråkliga utveckling. Eftersom lärares metaspråk kan påverka barns lärande ingår i syftet att studera med vilken medvetenhet förskollärare talar om skriftspråklig utveckling.
Följande forskningsfrågor har formulerats:

• Vilken högläsningspedagogik verkar vara vanligast förekommande i förskolan?
• Vilka argument används för att underbygga egna uppfattningar om god pedagogik i samband med högläsning?
• Med vilken medvetenhet man talar förskollärare om barns skriftspråkliga utveckling?

Förskolor som miljöer för barns lärande i matematik, naturvetenskap och teknik

Maria Bjerneby Häll och Hed Kerstin Larsson (Jenny Isberg deltog i pilotprojekt hösten 2011 samt år 2012)

I forskningsprojektet kartläggs olika förskolemiljöer i syfte att öka kunskapen om de möjligheter och begränsningar olika miljöer skapar för barns utveckling och lärande i matematik, naturvetenskap och teknik. Miljö innefattar den fysiska miljön, de material barn har tillgång till, hur rum används och verksamheten organiseras, såväl inomhus som utomhus.

Fokus för undersökningen är i vilken utsträckning den fysiska och pedagogiska miljön ger barn förutsättningar att möta matematik, naturvetenskap och teknik i olika sammanhang, på ett varierat sätt och genom olika uttrycksformer. Variation är ett nyckelbegrepp och syftar både på variation mellan förskolor som miljöer för lärande, och variation inom en förskola som miljö för lärande.

Undersökningen baseras på regelbundna besök och samtal med pedagoger under ca 3 års tid i fyra förskolor på fyra olika orter. Genom data i form av fotografier och ljudinspelade samtal analyseras miljöerna. Studien har en variationsteoretisk ansats.

På tröskeln till förskolan - Förskollärarstudenters lärande i flerspråkig och mångkulturell kontext

Åsa Wedin och Jenny Rosén

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om den svenska förskollärarutbildningen och förskolan i ett mångfaldsperspektiv. Studien fokuserar relationer mellan en grupp studenter och miljön där utbildningen bedrivs liksom mellan utbildningens uppdrag och dess praktik både på högskolan och på VFU. Genom att följa en grupp kvinnor med utländsk bakgrund som valts ut av sin hemkommun för att utbilda sig till förskollärare i syfte för att öka mångfalden i kommunens förskolor och för att stimulera personer med invandrarbakgrund till vidare studier, vill vi synliggöra olika företeelser i den svenska förskolan och förskollärarutbildningen i relation till de utvalda personernas tidigare bakgrund. Studien utgår från följande frågeställningar:
• Vilka möjligheter och hinder uppstår i mötet mellan de enskilda deltagarnas förväntningar på utbildning och förskollärarutbildningens förväntningar på sina studenter?
• Vilka möjligheter och hinder uppstår i mötet mellan de enskilda deltagarna och de förskolor där de har sina vfu-placeringar?
• Vilka processer av anpassning och förändring blir betydelsefulla för utfallet?
• Vilka av deltagarnas tidigare erfarenheter och kunskaper ges utrymme i utbildningsprocessen?
• Vilket identitetsarbete kan urskiljas för studenterna i relation till utbildningen och till det framtida yrket?
Den kunskap som förväntas komma att genereras ur projektet kommer att vara av betydelse för verksamheten i förskolan och för förskollärarutbildning men även för inkludering av arbetslösa personer med utländsk bakgrund på arbetsplatser generellt. Därmed vill vi skapa kunskap som är relevant för fokusområdena Den fysiska och pedagogiska miljön samt Utbildningsuppdrag möter undervisningspraktikens realitet.

 

 

Doktorandprojekt

Creating a sustainable future: Early childhood education for sustainability

Farhana Borg

The area of my research interest is sustainable development (SD) in early childhood education in preschool settings in Sweden. The concept of sustainable development (SD) is considered as a global goal, set to ensure the survival and continuation of life on earth. Despite international declarations and high-level political commitments to sustainable development, relatively little has been done to integrate education for sustainable development for young children in preschools. Through my study I would like to investigate teachers' and preschoolers' understanding, views and practices about sustainable development in both traditional preschools and preschools awarded 'Diploma of excellence in sustainable development' by the Swedish National Agency for Education.

Förskolebarn utforskar och lär naturvetenskap/teknik

Elin Eriksson

Syftet med denna studie är att, med utgångspunkt i det naturvetenskapliga/tekniska materialet NTA, försöka förstå hur förskolebarn utforskar och lär naturvetenskap/teknik. Ett syfte är även att undersöka vilka intentioner som finns med användandet av NTA-materialets när det gäller förskolebarnens lärande samt diskutera eventuella motsättningar mellan barnens eget utforskande och de intentioner/förväntningar som finns knutna till materialet.

Playing activities and their connection to constructing/reconstructing of children's identities in early childhood education

Nadezda Lebedeva

Specific aim of the project is to investigate how and to which extend playing activities contribute to the children's identity construction in early childhood education with an example of migrant children to whom cultural and social settings become a variable: first a child experienced one model of interaction while playing, then being a carrier of a certain model the child faces new socio-cultural settings for the play. Intending to investigate children's identity through the prism of play a project represents a cross-disciplinary and cross-cultural research with the general purpose to accumulate the knowledge of pedagogical practice in Swedish preschool addressing the identity issue through play (European perspective) and to gain knowledge from a different (African) perspective in regards to children's identity and play.