De samhällsorienterade ämnenas didaktik

Forskningprojekten presenteras i bokstavsordning på forskares efternamn

 

Forskningsprojekt

"Konfessionell" och "icke-konfessionell" undervisning i skolan. David Lifmark

Doktorandprojekt

Demokratiska arbetsformer i skolvardagen. Anna Henriksson Persson

Samhällsfrågor i samhällskunskapsundervisning på gymnasiet. Göran Morén

Historiska medier och historiemedvetande. Robert Thorp

 

Forskningsprojekt


"Konfessionell" och "icke-konfessionell" undervisning i skolan

David Lifmark

Enligt läroplanernas inledande värdegrundstext (Lgr 11, s. 7, Lgy 11, s. 5) ska undervisningen vara ”icke-konfessionell”. En definition av vad som kännetecknar sådan undervisning - eller dess motsats, konfessionell undervisning - saknas emellertid i styrdokumenten. Även i forskningen saknas i princip problematiseringar av var gränsen går mellan konfessionell och icke-konfessionell undervisning. Detta är bekymmersamt, inte minst i ljuset av skolans förhållande till ett samhälle präglat av religiös och kulturell mångfald. I samhällsdebatten finns exempel på diskussioner som berör konfessionalitet i relation till skolan, t.ex. den s.k. ”slöjdebatten”, om avslutningar i kyrkan och om religiösa friskolor. Genom att anknyta till såväl religionsdidaktisk som religionsvetenskaplig forskning ges möjligheter att fördjupa och problematisera begreppet konfessionalitet i relation till undervisning. Projektets övergripande syfte är att bidra till en modell för tolkning av begreppen konfessionell respektive icke-konfessionell undervisning. Frågeställningarna är: (1) Vilka explicita och implicita innebörder ges åt begreppen ”konfessionell”, respektive ”ickekonfessionell undervisning” i forskning, statliga utredningar, skolans styrdokument, och skolmyndigheters granskningar och rapporter? (2) Vilka explicita och implicita innebörder ger konfessionella företrädare - som medverkar i skolans ickekonfessionella undervisning - åt nämnda begrepp? (3) På vilka sätt kan läromedels beskrivningar och analyser av religiösa traditioner och människor tolkas som konfessionella respektive ickekonfessionella?

Doktorandprojekt

Demokratiska arbetsformer i skolvardagen.

Anna Henriksson Persson

Denna studie riktar in sig mot grundskolans demokratiuppdrag med fokus på demokratiska arbetsformer. Studiens syfte handlar om att lyfta fram och synliggöra hur demokratiska arbetsformer kan förstås och ta form konkret i skolvardagen. För att få kunskap om detta undersöks hur lärare som undervisar i SO-ämnen inom grundskolans mellanstadium talar om och gestaltar demokratiska arbetsformer i skolvardagen.

Samhällsfrågor i samhällskunskapsundervisning på gymnasiet. 

Göran Morén

Studien analyserar begreppet samhällsfrågor sådant det framträder i styrdokument för gymnasieskolans samhällskunskapsämne och i lärares undervisningspraktik. Det huvudsakliga intresset rör de didaktiska konsekvenserna av olika möjliga tolkningar av begreppet i olika kontexter. Studien är en sammanläggning av artiklar.

Historiska medier och historiemedvetande

Robert Thorp

Studien analyserar hur historiemedvetandebegreppet presenteras och tillämpas i svensk och anglosaxisk historiedidaktisk forskning. Analysen av historiemedvetandebegreppsanvändningen skall utmynna i en syntes av de svenska och anglosaxiska sätten att betrakta historiemedvetande och denna syntetitserade förståelse av begreppet skall sedan tillämpas för att analysera hur historiska medier kan tas i bruk för att utveckla individers historiska kunskaper och historiemedvetanden