Avslutade projekt

Här presenteras avslutade projekt uppdelade efter avslutade forskningsprojekt och därefter avslutade doktorandprojekt. (Genom att klicka på rubriken kommer du till presentationen av projektet längre ner i dokumentet. För doktorandprojekten länkas också till avhandlingen.)

Avslutade forskningsprojekt

 

Specialpedagoger och speciallärare som kvalificerade samtalspartners. Désirée Ahlefeld von Nisser.

Partner Driven Cooperation: Access to and Use of Research Results: Learning for democracy: A Partner-driven North/South Collaboration on Inclusive Education. Désirée Ahlefeld von Nisser

Estetiska lärprocesser Kerstin Ahlberg och Helena Danielsson

Learning to be global citizens: A comparative study of Australian and Swedish children's knowledge and attitudes to the world. Monika Winterek och Ruth Reynolds, University of Newcastle, Australia

Fokus på arbetet kring barn i behov av stöd i en kommun. Gun-Marie Wetso

Socio-emotionella program i förskola och skola - en diskursteoretisk studie. Åsa Barhtoldsson, Eva Hultin och Johanna Gustafsson Lundberg

Fokus på lärares ledarskap i förskola och skola Mats Lundgren och Gun-Marie Wetso

Lärande i den mångfaldiga högskolemiljön Katherina Dodou

Datorer i undervisningen "En till en" projektet i skolan  Mats Lundgren, Ina von Schantz Lundgren och Gun-Marie Wetso

Lego Education Center - En pilotstudie av förutsättningarna för att implementera ett Lego Education Center (LEC) Mats Lundgren och Ina von Schantz Lundgren

MUBEMA (Multimodal undervisning och bedömning av matematiska kompetenser)Helena Danielsson och Eva Taflin

Digitaliseringen av skolans tidiga literacypraktiker Eva Hultin och Maria Westman

Populärhistoriska tidskrifter (Poplular History Magazines) Monika Vinterek

Korsvägar i europeisk historia (EHISTO – European History Crossroads as Pathways to Intercultural and Media Education) Monika Vinterek

Bilden av de nationella minoriteterna i Sverige i läroböcker i svenska och samhällsorienterande ämnen Antti Ylikiiskilä

Hur tillvaratas barns språkliga kompetenser i övergången från förskola till förskoleklass? Tarja Alatalo

Uppdrag kulturell identitet! Anna-Sofia Hedberg och Åsa Bartholdsson

Kompetenser i förskolan. Monika Vinterek, Désirée von Ahlefeld Nisser, Mikael Berg, Gunilla Lindqvist och Gunn Nyberg

Chattens potential i skolans språkundervisning. Christine Fredriksson

"Vad gör skillnad, 2.0? - Skolinspektion och rektiorsutbildning som verktyg för att utveckla skolans pedagogiska verksamhet. Mats Lundgren, Ina von Schantz Lundgren, Ulf Nytell  

 

Avslutade doktorandprojekt

2016

 

2015

Hur då? Pedagogers bemötande av barns utforskande i barninitierade samtal på förskolan. Maria Fredriksson Sjöberg

Pedagogisk dokumentation i förskolan - sett och hört i en forskningscirkel. Elisabeth Lindgren Eneflo

Nationella minoriteter i historieundervisningen. Bilden av judar och romer i historiska medier Aleksandra Indzic Dujso

Studies of everyday Communication and Identity processes in Netbased Learning Environments Giulia Messina Dahlberg

Mobilitet i språkinlärning Olga Viberg

Datamedierad kommunikation nätbaserad inlärningsmiljö Julie Skogs

Nya rytmer – om nätstudenters möjligheter att utveckla lärarskap med känsla för takt Sören Högberg

 

2014

Instrumentella bilder som en länk till det förflutna: en receptionsstudie av gymnasieelevers bilduppfattning. Ulrika Boström

Webbplatser som läromedel, blöoggar och literacy i grundskolans historieundervisning. Cecilia Johansson

Lärares förväntningar på historieboken som källa till kunskap. Annie Olsson

SPRINT (Språk- och ämnesintegrerad undervisnign) i den svenska gymnasieskolan. BehtAnne Yoxsimer Paulsrud

Effekter av ett familjestödsprogram för att utveckla barns ordförråd och senare läs- och skrivförmåga Christine Cox Eriksson

 

Avslutade forskningsprojekt - beskrivning

Specialpedagoger och speciallärare som kvalificerade samtalspartners

Désirée Ahlefeld von Nisser

2008 initierades en nystart av speciallärarutbildningen med ett uttryckt mål att arbetet skulle ske på individnivå. Det betyder att det sedan 2010 finns två olika men ändå likartade specialpedagogiska yrkesroller i Sverige. Likheten är att både specialpedagoger och speciallärare utbildas till uppdraget att vara kvalificerade samtalspartners. En viktig skillnad emellertid är att specialläraren ska arbeta på individnivå i förskoleklass, förskola, skola och i vuxenutbildningen till skillnad från specialpedagogens vidgade uppdrag att arbeta i förskola, förskoleklass, skola, vuxenutbildningen och i fritidshem på organisations-, grupp- och individnivå (SFS 2007:638; SFS 2008:132). Hur kan två professioner samarbeta och komplettera varandra på ett sätt som bäst skapar delaktighet och en tillgänglig utbildning för alla? Enligt mitt sätt att se är det en fråga om professionell kunskap om vad det betyder att utgå från ett kommunikativt perspektiv och om att två olika yrkesgrupper tar olika ansvar i (special)pedagogiska frågor.

Partner Driven Cooperation: Access to and Use of Research Results: Learning for democracy: A Partner-driven North/South Collaboration on Inclusive Education

Désirée Ahlefeld von Nisser

The project has as overarching aim the strengthening of an inclusive education and training system in Botswana, Namibia and South Africa, through a collaborative effort between Stockholm University and its partners in the different countries, namely, Ministries of Education, Universities and the Civil Society Organizations. The activities of the project are geared towards the three countries mentioned above and through Country Leader Teams which work very closely with Stockholm University in the implementation of the projects through the planning and organization of workshops as well as in facilitating and conducting action research. Workshops (1) are related entirety under the umbrella concept inclusion. Throughout the project experiences of action research (2) as a method of critical practice towards improving inclusion are shared. Discussions and planning on a joint Master Program (3) on inclusive education in a comparative, international perspective, is taking place.

Learning to be global citizens: A comparative study of Australian and Swedish children's knowledge and attitudes to the world.

Monika Winterek och Ruth Reynolds, University of Newcastle, Australia

I projektet "Learning to ble global citizens" undersöks kunskaper och attityder till omvärlden bland elever i Australien och Sverige. Elever med tre,fyra och fem års undervisning i respektive land deltar i studien. Data har samlats in via enkäter där eleverna utfört olika uppgifter rörande geografiska kartkunskaper och fått argumentera för sin syn på olika länder. I analysen av inslamlad data görs jämförelser mellan eleverna från Australien och Sverige.

Estetiska lärprocesser

Kerstin Ahlberg och Helena Danielsson

(Detta projekt ingår i "Audiovisuella medier – en innovativ miljö för samproducerad forskning", under ledning av Arni Sverrisson, professor Visuell kultur)

Det övergripande syftet med detta samverkansprojekt är att undersöka elevers lärande vid inkludering av visuella uttryck i skolarbetet - att erbjuda dem en digital utställningsplats och att inspirera dem att samtala om bilder och om olika multimodala texter. Elevers och lärares perspektiv på hur återkoppling görs och kan utvecklas samt responderandets betydelse är vårt fokus. Studien sker i samverkan med lärare och elever på en friskola, åk 5 och genomförs tillsammans med två klasslärare och deras elever.

Aktiviteten med den inom projektet uppbyggda sajten med klassblogg har vuxit successivt www.sbnet.se. Det har gjorts i samverkan med den firma som anlitats för det övergripande projektet (Confetti). En etnografiliknande studieform har gällt, delvis uppbyggd som aktionsstudie. Projektet påbörjades vt 11 med planering och teknikanskaffning, bygge av sajt mm. och under ht 11 har vi med regelbundenhet besökt skolan och funnits med i två olika klassrum (åk 5).

Fokus på arbetet kring barn i behov av stöd i en kommun.

Gun-Marie Wetso

Projektet omfattar ett forsknings- och utvecklingsarbete i en kommun i Sverige. Studiens syfte är att beskriva hur pedagogisk personal och rektorer ser på det egna arbetet kring barn/elever i behov av särskilt stöd. En referensgrupp med kommunens skolchefer och elevhälsa, rektorer, specialpedagoger samt forskare vid Högskolan Dalarna bildades 2008. Kommundoktorand Gunilla Lindqvist samordnar projektet i kommunen. Huvudhandledare är Claes Nilholm Högskolan i Jönköping (Skolnära forskning). Gun-Marie Wetso, HDa är biträdande handledare. Fonden för samproducerad skolforskning, PUD är medfinansiär.

Två enkäter kartlägger personalens syn på orsaker till, och arbetet kring barn/elever i behov av särskilt stöd. Två artiklar är publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter (Lindqvist, Nilholm, Almqvist & Wetso, 2011, Lindqvist & Nilholm, 2011), en delrapport samt tre papers vid forskningskonferenser är också framlagda (Russian State University, Moscow 2009, Malmö högskola 2010, University of Jyväskylä, Finland 2011). Resultaten visar skillnader i uppfattningar hos olika personalgrupper, förskol-, klass-, ämnes-, speciallärare, specialpedagoger, assistenter, fritidspedagoger och barnskötare (totalt 983 personer 73 % svarade) om synen på specialpedagogiskt arbete och insatser och ansvar för barn i behov av stöd. Den andra studien jämför rektorers uppfattningar i förskola och skola. Forskningsprojektet genererar utvecklingsarbete genom att aktiviteter och delprojekt genomförs i verksamheten.

Datorer i undervisningen "En till en" projektet i skolan

Mats Lundgren, Ina von Schantz Lundgren och Gun-Marie Wetso

Forskningen följer hur elever och lärare i fyra klasser arbetar för att integrera datorer i undervisningen. I studien ingår lärare (17) och elever (120) på en F-9 skola samt lärare (5) och elever (26) i en gymnasieklass. Skolchefer, rektorer och lärare i kommunen samt forskare vid Högskolan Dalarna medverkar. Syftet är att se närmare på vad som händer med lärande och undervisning när datorer är tillgängliga för alla elever och lärare i skolan. Lärarna deltar parallellt med projektet i kurs om 22,5 högskolepoäng inom Lärarlyftet. Den behandlar a) användning av it/datorer i undervisningen, b) ledarskap, specialpedagogik och inkludering samt c) uppföljning av åtgärdsprogram.

Heldagsobservationer används för att specifikt studera när, hur och på vilket sätt datorer använts i undervisningen. Studien har en hermeneutisk ansats och forskaren arbetar som deltagande observatör söker, samlar, sorterar och tolka materialet med stöd av teorier om lärande. Metoden är aktionsforskning. Observationerna kompletterar samtal med elever och lärare före eller efter lektioner. Lärarna intervjuas om arbetet. Resultatet ska redovisas i fyra fallbeskrivningar. Generella slutsatser kan inte dras men en deskriptiv framställning ger forskaren möjlighet att lyfta fram omständigheter och processer för tolkning och analys. Data ska samlas in under år ett, två och tre i projektet. Intervjuer med eleverna har också genomförts under 2010.

Till projektet är hör också en följeforskningsinsats (Lundgren, M., Schantz Lundgren, I) med syftet att studera projektet utifrån följande tentativa frågeställningar:

- Hur såg motiven ut för att starta projektet, hur gick implementeringen till och hur kan implementeringsprocessen förstås?

- På vilka sätt var det möjligt att skapa nya inlärningsmiljöer?

- Hur kunde elevernas digitala kompetens utvecklas och vilka effekter hade detta på använda undervisningsformer, elevernas motivation ("vilja och lust att lära") och studieresultat?

- Hur såg förutsättningarna ut och på vilket sätt kom konceptet att påverka och utveckla förskolan/skolan pedagogiskt, organisatoriskt och ekonomiskt?

Lego Education Center - En pilotstudie av förutsättningarna för att implementera ett Lego Education Center (LEC)

Mats Lundgren och Ina von Schantz Lundgren

Denna pilotstudie har som syfte att undersöka förutsättningarna för att implementera ett så kallat Lego Education Center (LEC) för att utveckla samverkan mellan grundskola och gymnasieskola i Säters kommun där IT och modern teknik används för att utveckla ett innovativt lärande och högre måluppfyllelse. En del av pilotstudien är att göra en översikt av den tidigare forskning kring att användandet av Lego som ett pedagogiskt angreppssätt och de teoretiska verktyg och praktiska erfarenheter som kan stödja implementeringen av ett LEC.

Socio-emotionella program i förskola och skola - en diskursteoretisk studie

Åsa Bartholdsson, Eva Hultin och Johanna Gustafsson Lundberg

Syftet med projektet är att undersöka hur gränser mellan det privata respektive det offentliga konstrueras och förhandlas i verksamheter där socioemotionella program används och vilka konsekvenser dessa gränsdragningar innebär för relationen mellan hem/familj och skola. Detta syfte genererar följande forskningsfrågor:

1. Hur kan olika aktörers (lärare, föräldrar och elever/barn) erfarenheter av arbete med socioemotionella program i skola och förskola?

2. Vilka föreställningar har olika aktörer angående hemmets respektive skolans ansvar för den socioemotionella socialisationen och utvecklingen?

3. Hur konstrueras gränser mellan det privata och det offentliga i socioemotionella programs arbetsmaterial (exempelvis Livsviktigt och Livskunskap)?

4. Vilka nya innebörder för skolans normativa uppdrag skapas genom bruket av socioemotionella program?

Fokus på lärares ledarskap i förskola och skola

Mats Lundgren och Gun-Marie Wetso

Denna praktiknära forskning omfattar ett utvecklingsarbete i en större landsortskommun och belyser lärares ledarskap i förskola, förskoleklass, skola och särskola. En projektgrupp med skolchef, utvecklingsansvariga i kommunen och forskare från Högskolan Dalarna har bildats och en kommundoktorand är knuten till projektet.

Forskningen involverar flera forskare vid HDa och genomförs i flera steg. Processer ska relateras till lärande på individ-, grupp- och samhällsnivå. Mer övergripande handlar forskningen om att följa upp intervention av två aktiviteter a) en forskningsverkstad och b) en fortbildningsinsats, som genomförts parallellt.

Högskolan Dalarna ansvarar för fortbildningen om 15 högskolepoäng med inriktning specialpedagogik (7,5hp) och ledarskap (7,5hp) (Lärarlyftet). Kommunen i projektet har uppmanat lärare att delta i utbildningen och forskningsverkstaden och totalt antogs 39 lärare, varav 12 deltagit i båda aktiviteterna.

Forskningen är upplagd så att flera forskare följer lärarnas arbete i forskningsverkstaden (Maria Olsson, se doktorandprojekt nedan) och i fortbildningen (Wetso G-M). Projektet har en formativ ansats och data samlas in under hela projekttiden genom observationer och intervjuer. Parallellt med detta bedrivs följeforskning om projektet Forskningsverkstaden som syftar till att beskriva och tolka vilka effekter som detta ger upphov till i form av konkreta utvecklingsinsatser i skolans vardag i den undersökta kommunen.

"Vad gör skillnad, 2.0?" - Skolinspektion och rektorsutbildning som verktyg för att utveckla skolans pedagogiska verksamhet

Mats Lundgren, Ina von Schantz Lundgren, Ulf Nytell

Projektet "Vad gör skillnad, 2.0" syftar till att bidra till åtgärder mot de brister som Skolinspektionen vid sin granskning av Borlänge kommuns skolor höstterminen 2010 fäste uppmärksamheten på. Projektet bedrivs inom ramen för ett aktionsforskningsperspektiv. Med utgångspunkt i rapporter från Skolinspektionen, Skolverket, SKL, m.fl. som lyfter fram rektors nyckelroll för genomförandet av det nationella utbildningsuppdraget läggs stor vikt vid rektors arbete och det pedagogiska ledarskapet. Ett operativt mål är att studera hur rektorer som deltar i Rektorsprogrammet och i det kommande "Rektorslyftet" kan använda utbildningen för att utveckla sitt pedagogiska ledarskap och hur detta påverkar den dagliga pedagogiska verksamheten. Projektets genomförande tar sin utgångspunkt i den nationella nivån som kopplas till den lokala nivån som en modellkommun. Genom ett sådant angreppssätt sätts fokus på de olika nivåernas agerande och betydelse för att kunna svara upp mot de krav som staten, genom skolinspektionen, ställer gentemot kommunnivån och ytterst mot vad som sker i den enskilda undervisningssituationen.

Lärande i den mångfaldiga högskolemiljön

Katherina Dodou

Det senaste decenniet har en rad strategiska högskolepolitiska beslut öppnat för en bredare demografisk studentrekrytering och större studentmobilitet vid svenska lärosäten. Dessa har lett till en ökad diversifiering av studenters kompetenser, kunskapssyn, samt institutionella och kulturella bakgrund. Medan mångfald i sig medför stora fördelar för enskilda ämnen och för högskolan i stort, innebär diversifieringen också utmaningar ur ett lärandeperspektiv. Fenomenet förknippas främst med utbildningar på grundnivå; likväl är diversifieringsproblematiken påtaglig även på magisternivåutbildningar.

Projektet undersöker hur den ökade diversifieringen av studentgrupper påverkar undervisningsverksamheten och lärandeprocessen på magisternivå och granskar problematiken i förhållande till engelskämnets två ett-åriga magisterprogram vid Högskolan. Här gör sig Högskolans medvetna rekrytering av internationella studenter synlig, då programmen under de senaste åren har haft en stor andel utbytesstudenter och så kallade free movers från både Europa och länder utanför EU/EES, jämte antalet studenter med svenska examina.

Målet med projektet är att ge en tydlig bild av vilken lärmiljö studenterna möter och vad som påverkar hur de tar sig an olika lärmoment. Projektet syftar till att bibringa förståelse om vilka konsekvenser olikartade kunskapssyner har för lärandepraktiken och är en förutsättning för att möta de utmaningar som diversifieringsproblematiken för med sig.

MUBEMA (Multimodal undervisning och bedömning av matematiska kompetenser)

Helena Danielsson och Eva Taflin

Detta skolforskningsprojekt bygger på erfarenheter från en ettårig förstudie kallat Bedömning av matematiska kompetenser i kreativa och estetiska lärprocesser. Där väcktes frågor som utvecklades vidare tillsammans med de i förstudien deltagande lärarna. Syftet med detta forskningsprojekt är att få veta vilka kunskaper lärare utvecklar då de deltar i kollaborativa samtal utifrån videoinspelat material från den egna praktiken. Dessa samtal ska i sin tur bilda grund för att skapa instrument för bedömning i matematik då lärare och elever arbetar med multimodala uppgifter. Mer specifikt undersöks också om och hur video kan vara en metod för lärare som vill skaffa sig kunskap om bedömning av "kreativa och estetiska lärprocesser" (Lgr 11). Den övergripande forskningsfrågan är: Hur kan lärare och elever bedöma matematiska förmågor i kreativa och estetiska lärprocesser? Delfrågorna är: a) Hur kan video användas som metod för att bidra till lärares egen kompetensutveckling när det gäller formativ och summativ bedömning? b) Vilka verktyg anser lärare att de behöver för att bedöma elevers kunskaper i kreativa och estetiska lärprocesser.

Studien genomförs i samarbete med lärare verksamma på grundskolor i fyra olika kommuner. Empiriska data samlas genom besök i skolklasser där läraren arbetar med multimodala uppgifter i matematik, där delar av besöken videoinspelas. Läraren själv eller en filmare medverkar vid insamling av videoinspelad data. Delar av det inspelade korsgranskas och leder så småningom till en gemensam granskning där lärare, forskare och doktorander tillsammans deltar i analysarbetet. Projektet ska ta fram verktyg för att ge lärare stöd för bedömning, men också låta eleverna träna sig på att bedöma sina egna och sina kamraters kunskaper.

Digitaliseringen av skolans tidiga literacypraktiker

Eva Hultin och Maria Westman

Studien syftar till att beskriva, diskutera och problematisera villkoren för läs- och skrivlärandet när metoden Skriva sig till läsning med dator – utan penna! implementeras i år 1 i en kommuns grundskolor samt att bidra till den nationella och internationella didaktiska diskussionen om villkoren för implementering av IKT-baserade metoder i den tidiga läs- och skrivundervisningen. Studien har såväl ett elev- som lärarperspektiv med ett fokus på undersökandet av dessa aktörers erfarenheter av att använda metoden. Lärares och elevers erfarenheter av metoden kommer att analyseras utifrån det specifika undervisningssammanhang de ingår i, det vill säga utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv där frågor om ämnestraditioner aktualiseras. Projektet genomförs metodologiskt dels genom forskningscirklar dels genom fältstudier med deltagande observation och intervjuer. Studien har sin teoretiska förankring i såväl New Literacy Studies som i Critical Literacy.

Populärhistoriska tidskrifter (Poplular History Magazines)

Monika Vinterek

"Popular History Magazines" är ett internationellt historiedidaktiskt projekt som leds av Professor Susanne Popp, University of Augsburg. Projektet behandlar olika aspekter av populärhistoriska tidskrifter. Forskare från ett flertal länder, Norbert Parschalk från Italien, George Wrangham från USA, Terry Haydn från England, Jutta Schumann från Tyskland, Oldimar Cardoso från Braslien, Alexander Khodnev från Ryssland, Ismail Demircioglu från Turkiet och Monika Vinterek från Sverige ansvarar för delundersökningar i det egna landet. Syftet är att göra övergripande analyser utifrån frågor om varje tidskrifts uppkomst, innehåll, layout, målgrupp mm och att kunna göra internationella jämförelser. Didaktiska aspekter utgör ett centralt undersökningsområde. Frågor om exempelvis vilken slags historia som förmedlas via dessa tidskrifter (perspektiv, begrepp mm) och hur tidskrifternas innehåll och utformning svarar mot nutida vetenskapliga och demokratiska ansatser behandlas.

Korsvägar i europeisk historia (EHISTO – European History Crossroads as Pathways to Intercultural and Media Education

Monika Vinterek

EHISTO syftar till att utveckla och sprida kritiska mediekunskaper kopplat till historia. Utgångspunkten för projektet är den ökade betydelsen av en kommersialiserad historieförmedling och speglar det faktum att denna, vilken inte alltid uppfyller EU: s normer för utbildning, kan ha en bestående inverkan på den unga generationens förståelse av historia.

Så kallade "historiska vägskäl" - historiska frågor som är relevanta i läroplaner och representerade i läroböcker och populärhistoriska tidskrifter i alla deltagande länder kommer att utgöra föremål för krosskulturella analyser. Baserat på forskningsresultat som erhållits i denna första fas av projektet kommer sedan teoretiska och empiriska verktyg att skapas för att kunna utveckla kvalitetskriterier för populärvetenskapliga representationer av historia i tryckt kommersiell media. Webaserat undervisningsmaterial kommer också att tas fram. Dessutom kommer transnationella workshops att anordnas för utbildning av lärare och för fortbildning av verksamma lärare.

Deltagande lärosäten är, förutom Högskolan Dalarna, Universidad de Salamanca (Spanien), University of East Anglia (Storbritannien), den Academy of Management Lodz (Polen), Institut für Film und Bild i Wissenschaft und Unterricht in München (Tyskland) samt Universität Augsburg varifrån projektet styrs under ledning av professor Susanne Popp.

Nyhetsbrev december -14

Bilden av de nationella minoriteterna i Sverige i läroböcker i svenska och samhällsorienterande ämnen

Antti Ylikiiskilä

Syftet med studien är att undersöka vilken bild som förekommer i läroböcker av de officiella nationella minoriteterna och minoritetsspråken i Sverige (sverigefinnar/sverigefinska, samer/samiska, tornedalingar/meänkieli, judar/jiddisch och romer/romani chib). Materialet består av totalt 95 läroböcker utgivna 2001-2009. Av dessa är 59 läroböcker i svenska, 33 läroböcker i historia och en lärobok i ämnena geografi, samhällskunskap och religionskunskap.

Hur tillvaratas barns språkliga kompetenser i övergången från förskola till förskoleklass?

Tarja Alatalo

Studiens övergripande syfte är att öka kunskapen om hur barns språkliga kompetens tillvaratas i övergången från förskola till förskoleklass. Studien fokuserar lärares uppfattningar och utsagor om det skriftspråkliga arbetet i de båda verksamhetsformerna, med särskild uppmärksamhet på överlämnandet av information om barns språkliga utveckling från förskola till förskoleklass. Implicit innebär detta att lärares ämnesdidaktiska kompetenser inom skriftspråksutveckling belyses, men också att förskolornas och förskoleklassernas prioriteringar vad gäller skriftspråksutvecklande arbete utforskas. Studien är en pilotstudie och utgör en plattform för vidare studier om förskolans och förskoleklassens skriftspråksförberedande verksamhet och eventuella samarbete inom kunskapsområdet. Studien genomförs tillsammans med Fil. dr. Elisabeth Frank vid Linnéuniversitet.

Med utgångspunkt i ovan angivet syfte, fokuseras följande forskningsfrågor:

Hur beskriver lärare i förskola och förskoleklass det skriftspråksutvecklande arbetet vid respektive verksamhet?

Sker överlämning av information om barns språkutveckling från förskola till förskoleklass och vilka processer omges detta av i så fall?

Uppdrag kulturell identitet!

Anna-Sofia Hedberg och Åsa Bartholdsson

Syftet med studien är att undersöka hur man i en kommun förstår och söker vägar för ett realiserande av de nationella policymålen avseende undervisningen för och om nationella minoriteter. Frågorna behandlar ömsom omsättningen av uppdragen på pragmatisk nivå och ömsom rör de sig på ett plan där kulturella föreställningar artikuleras. Fältet sträcker sig därmed från policynivån, via kommunens utbildningsledning, skolans ledning och skolans lärare till elever och föräldrar.

Kompetenser i förskolan

Monika Vinterek (forskningsledare), Désirée von Ahlefeld Nisser, Mikael Berg, Gunilla Lindqvist och Gunn Nyberg

Projektet handlar om förskolans arbete med olika områden för lärande och är ett delprojekt inom ett större projektet (Skolverket: Dnr 2013:00175). Syftet med studien är att med hjälp av observationer undersöka hur man i förskolan arbetar med att skapa lust och motivation samt förutsättningar för barns lärande inom kunskapsområdena: kreativitet, empati, ansvar och genomförande, självuppfattning, tänkande och analys samt kommunikation och sociala relationer. Kunskapsområdena har sin utgångspunkt i Förordningen (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan. 

Chattens potential i skolans språkundervisning.

Christine Fredriksson

Studien ryms inom datormedierad kommunikation och lärande (CMCL) och går ut på att undersöka hur chatt som övningsform kan bidra till utvecklingen av elevers muntliga och skriftliga språkfärdigheter. Den empiriska undersökningen har genomförts i en klass med 20 gymnasieelever som läser steg 3 i tyska. Eleverna har delats in i två grupper varav den ena har tränat att använda tyska för att parvist lösa uppgifter genom att chatta och den andra genom att samtala med varandra. Vid tre tillfällen samlades muntlig och skriftlig elevdata in från båda grupper för att se om eleverna i chattgruppen utvecklat en högre L2-kompetens (mätt i syntaktisk komplexitet och lexikalisk diversitet) än eleverna i den muntliga gruppen. I studien ingår även en attitydundersökning om elevernas inställning till den träningsform som användes i projektet och deras datoranvändning i sin tyskundervisning.


Avslutade doktorandprojekt - beskrivning och länk till avhandling

Hur då? Pedagogers bemötande av barns utforskande i barninitierade samtal på förskolan.

Maria Fredriksson Sjöberg

 

Licentiatuppsatsen Vad händer med dialogen?

Instrumentella bilder som en länk till det förflutna: en receptionsstudie av gymnasieelevers bilduppfattning.

Ulrika Boström.

Syftet är att försöka skapa en förståelse av hur gymnasielever omvandlar, förstår och processar kunskap förmedlad genom bilder så som de kommer till användning i historieundervisningen.

Licentiatuppsatsen "När man kollar på bilden tänker man så här"

Webbplatser som läromedel, blöoggar och literacy i grundskolans historieundervisning.

Cecilia Johansson

Studiens övergripande syfte är att undersöka om webbplatser kan höja kvaliteten på undervisningen och underlätta elevers lärande i historia. Detta görs dels genom att formulera en metod för hur en webbplats kan användas som ett lärandeverktyg i historia. Dels undersöks om ett aktivt arbete med en gemensam webbplats kan stödja utvecklandet av en historisk literacy hos grundskolelever.

Licentiatuppsatsen Högstadieungdomar skriver historia på bloggen.

Lärares förväntningar på historieboken som källa till kunskap.

Annie Olsson

Studiens syfte är att beskriva vilken kunskap lärare på gymnasiet förväntar sig att eleverna skall inhämta via kursens textbok och vilken kunskap de inte förväntas nå den vägen. Studien vill även belysa hur lärarna rent praktiskt förväntar sig att kunskapsinhämtningen skall gå till.

Licentiatuppsatsen Läroboken i historieundervisningen

Pedagogisk dokumentation i förskolan - sett och hört i en forskningscirkel.

Elisabeth Lindgren Eneflo

Studiens målsättning är att studera arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan. Bakgrunden är förskolans reviderade läroplan (Lpfö 2010 kap. 2.6) som förtydligar uppdraget om systematisk dokumentation och uppföljning. Såväl barns lärande och utveckling som verksamhetens pedagogiska processer ska dokumenteras och analyseras kontinuerligt. Pedagogisk dokumentation är ett dokumentationsverktyg som blivit alltmer vanligt att använda i förskolan trots att viss osäkerhet råder kring detta arbetssätt. Fokus i avhandlingsarbetet är att titta närmare på hur pedagogisk dokumentation används och hur den återspeglar en didaktisk praktik. Hur kommer en pedagogisk praktik till uttryck i dokumentationer och reflektioner kring dem? Vad synliggörs och hur synliggörs en didaktisk praktik? Vad sägs och vad sägs inte? I en forskningscirkel som kommer att pågå under hösten och våren 2012/2013 är tanken att kunna nå kunskap om arbetet med pedagogisk dokumentation samtidigt som deltagarnas egna lärprocesser kan studeras.

Licentiatuppsatsen Dokumenationens dilemman

SPRINT (Språk- och ämnesintegrerad undervisnign) i den svenska gymnasieskolan.

BehtAnne Yoxsimer Paulsrud

Avhandlingsarbetet fokuserar på Språk och ämnesintegrerad undervisning, så kallad SPRINT-undervisning (CLIL på engelska, Content and Language Integrated Learning). Studien undersöker hur och varför SPRINT har utvecklats i den svenska kontexten, hur SPRINT definieras och tillämpas samt hur de olika aktörerna definierar sina mål med SPRINT och hur de ser på måluppfyllelse. BethAnne ingår även i forskningsprojektet CLISS (Content and Language Integrated Learning in Swedish Schools), som finansieras av Vetenskapsrådet.

Doktorsavhandlingen English-Medium Instruction in Sweden

Effekter av ett familjestödsprogram för att utveckla barns ordförråd och senare läs- och skrivförmåga

Christine Cox Eriksson

Christine Cox Eriksson är doktorand inom SPRINT (Språkinterventions) projektet, som är ett samarbete mellan Specialpedagogiska institutionen och Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Stuiden har som syfte att undersöka sambandet mellan barns tidiga språkutvecklingsmiljö och senare ordförråds- och läsutveckling med särskild hänsyn till interaktionen mellan föräldrar och barn. Huvudfrågan är om man verkligen kan påverka föräldrars språkstil och om detta i sin tur har någon effekt på barnets ordförråd. Projektarbetet inleds med en kartläggning av ettåringars ordförråd (barn i Stockholmsregionen) och fortsätter sedan med en interventionsdel, där föräldrar får ta del av ett antal filmer som visar hur språkstimulerande samtal med barn kan se ut (detta sker när barnen är antingen 18, 24 eller 30 månader gamla). Under interventionsperioden kommer föräldrar också att spela in samtal med barnet. Preliminär titel på avhandlingen är: Språklig uppväxtmiljö och barns ordförråd i internationell jämförelse. Avhandlingsarbetet kommer således att behandla den språkliga interaktionen i både hemmet och förskolan och sätta den i ett internationellt perspektiv

Doktorsavhandlingen Children's Vocabulary Development

Nya rytmer – om nätstudenters möjligheter att utveckla lärarskap med känsla för takt

Sören Högberg

Studien vill lyfta fram att lärare alltid befinner sig valsituationer när undervisning planeras, genomförs och värderas. Detta förhållande ger all undervisning en moralisk dimension, där frågor kring vad som är det rätta att göra i pedagogiske situationer alltid är närvarande. Genom att spela in nätseminarier inom ramen för lärarutbildningen undersöks lärarstudenters möjligheter att förbereda sig för kommande lärararbete med avseende på det professionella ansvar som lärarskapet innehåller.

Doktorsavhandlingen Om lärarskapets moraliska dimension

Datamedierad kommunikation nätbaserad inlärningsmiljö

Julie Skogs

Det övergripande syftet är att analysera den interaktion som sker i denna miljö med hjälp av språkvetenskapliga teorier och genom detta belysa hur språket används för kommunikation och vilka variabler påverkar kommunikation i en asynchron textbaserad miljö. Projektet går ut på att undersöka det engelska språkets användning i en datormedierad inlärningsmiljö.

Doktorsavhandlingen Languagee and interaction in online asynchronous communication in university level English courses inklusive delarbetena, på Diva

Mobilitet i språkinlärning

Olga Viberg

Studien syftar till att uppmärksamma och analysera olika slag av mobilitet i språkinlärning, alltifrån studentens och lärarens mobilitet till formella och informella lärmiljöer till mobiliteten i lärandets innehåll. En utgångspunkt är att mobila teknologier kan stödja och motivera kommunikativ språkinlärning genom att ingå i formella och informella, fysiska och virtuella lärmiljöer.

Doktorsavhandlingen Design and use of mobile technology in distance languauge education: Matching learning practices with technologies-in-practice, inklusive delarbeten, på DiVA.

 

Studies of everyday Communication and Identity processes in Netbased Learning Environments

Giulia Messina Dahlberg

This research project lies at the intersection of sociocultural theoretical points of departure, postcolonial theory and research conducted within the fields of identity and communication broadly. The project deals with issues of languaging in virtual multimodal environments as well as the making of identity and negotiation of meaning in these settings. The empirical focus in project
is on situated practice: what people do in contraposition to the study of how people talk about their activity. Drawing on this background, I am currently analyzing how students create meaning in language learning using tools that allow them to interact when they have access to multimodal resources.

My latest work focuses in understanding the space(s) that get created in virtual learning sites, tracing the range and ways in which discursive-technologies shape communication modalities and the affordances of online settings marked by diverse activity types and literacy events. In addition, my interests relate to accounting for how the written word shapes epistemic practices in online institutional settings in terms of affordances, but also constraints for the participants across the boundaries of virtual affinity spaces.

Project CINLE homepage: http://www.oru.se/English/Research/Research-Projects/Research-Projects-by-research-area/Research-project/?rdb=872

Doktorsavhandlingen Languaging in virtual learning sites: studies of online encounters in the language-focused classroom, inklusive delarbeten, på DiVA.

Nationella minoriteter i historieundervisningen. Bilden av judar och romer i historiska medier

Aleksandra Indzic Dujso

Med utgångspunkt i historieförmedlingens viktiga roll i vårt identitetsbyggande undersöks bilden av nationella minoriteter i historiska medier samt de politiska, kulturella och inte minst pedagogiska villkoren kring denna bild, både historiskt och i nutid.

Licentiatuppsatsen Nationella minoriteter i historieundervisningen