Allmänt Mikrodataaanalys - handel
Forskningen gäller främst studier av komplexa processer inom näringsliv och samhällsbyggande.
Särskilt berörs områden med relevans för regionen och andra områden utanför storstäderna, såsom transport, infrastruktur, handel och turism.
Kärnan inom forskningsprofilen ligger i att skapa och anpassa verktyg att analysera dessa processer genom utveckling av avancerade mikrodataanalysmetoder och -tekniker. Mikrodataanalys är ett flervetenskapligt kunskapsområde som handlar om insamlande, modellering, sammanställning och uttolkning av stora datamängder, samt bakomliggande algoritmer, metoder och tekniker.
Mikrodataanalys omfattar flera samverkande delområden såsom artificiell intelligens, beslutsstödssystem, hushållning med begränsade resurser, datamodellering, försöksplanering, fokusgrupper, geografiska informationssystem, visualisering, mättekniker, optimering, prognoser, simulering och statistisk slutledning.
Forskningen sker i nära samverkan med regionala och nationella företag och myndigheter inom bland annat transport, tillverkningsindustri, turism och handel, vilka också har roller som finansiärer och dataleverantörer. Detta samarbete och kompetensen i mikrodataanalys ligger också till grund för masterutbildningen Business Intelligence, vilken syftar till att utbilda personer med särskild kompetens att arbeta med beslutsstöd i företagsledningar och andra ledningsgrupper.
Projektperiod:
2012-01-01 -
Kontaktperson:
Kenneth Carling
Projektdeltagare:
Daniel Brandt
Finansiärer:
Allmänt Mikrodataaanalys - metod
Forskningen gäller främst studier av komplexa processer inom näringsliv och samhällsbyggande.
Särskilt berörs områden med relevans för regionen och andra områden utanför storstäderna, såsom transport, infrastruktur, handel och turism.
Kärnan inom forskningsprofilen ligger i att skapa och anpassa verktyg att analysera dessa processer genom utveckling av avancerade mikrodataanalysmetoder och -tekniker. Mikrodataanalys är ett flervetenskapligt kunskapsområde som handlar om insamlande, modellering, sammanställning och uttolkning av stora datamängder, samt bakomliggande algoritmer, metoder och tekniker.
Mikrodataanalys omfattar flera samverkande delområden såsom artificiell intelligens, beslutsstödssystem, hushållning med begränsade resurser, datamodellering, försöksplanering, fokusgrupper, geografiska informationssystem, visualisering, mättekniker, optimering, prognoser, simulering och statistisk slutledning.
Projektperiod:
2012-01-01 -
Kontaktperson:
Kenneth Carling
Projektdeltagare:
Bo Sundgren
Finansiärer:
Allmänt Mikrodataaanalys - tillverkningsindustri
Forskningen gäller främst studier av komplexa processer inom näringsliv och samhällsbyggande.
Särskilt berörs områden med relevans för regionen och andra områden utanför storstäderna, såsom transport, infrastruktur, handel och turism.
Kärnan inom forskningsprofilen ligger i att skapa och anpassa verktyg att analysera dessa processer genom utveckling av avancerade mikrodataanalysmetoder och -tekniker. Mikrodataanalys är ett flervetenskapligt kunskapsområde som handlar om insamlande, modellering, sammanställning och uttolkning av stora datamängder, samt bakomliggande algoritmer, metoder och tekniker.
Mikrodataanalys omfattar flera samverkande delområden såsom artificiell intelligens, beslutsstödssystem, hushållning med begränsade resurser, datamodellering, försöksplanering, fokusgrupper, geografiska informationssystem, visualisering, mättekniker, optimering, prognoser, simulering och statistisk slutledning.
Forskningen sker i nära samverkan med regionala och nationella företag och myndigheter inom bland annat transport, tillverkningsindustri, turism och handel, vilka också har roller som finansiärer och dataleverantörer. Detta samarbete och kompetensen i mikrodataanalys ligger också till grund för masterutbildningen Business Intelligence, vilken syftar till att utbilda personer med särskild kompetens att arbeta med beslutsstöd i företagsledningar och andra ledningsgrupper.
Projektperiod:
2012-01-01 -
Kontaktperson:
Kenneth Carling
Projektdeltagare:
Finansiärer:
Allmänt Mikrodataaanalys - transporter
Forskningen gäller främst studier av komplexa processer inom näringsliv och samhällsbyggande.
Särskilt berörs områden med relevans för regionen och andra områden utanför storstäderna, såsom transport, infrastruktur, handel och turism.
Kärnan inom forskningsprofilen ligger i att skapa och anpassa verktyg att analysera dessa processer genom utveckling av avancerade mikrodataanalysmetoder och -tekniker. Mikrodataanalys är ett flervetenskapligt kunskapsområde som handlar om insamlande, modellering, sammanställning och uttolkning av stora datamängder, samt bakomliggande algoritmer, metoder och tekniker.
Mikrodataanalys omfattar flera samverkande delområden såsom artificiell intelligens, beslutsstödssystem, hushållning med begränsade resurser, datamodellering, försöksplanering, fokusgrupper, geografiska informationssystem, visualisering, mättekniker, optimering, prognoser, simulering och statistisk slutledning.
Forskningen sker i nära samverkan med regionala och nationella företag och myndigheter inom bland annat transport, tillverkningsindustri, turism och handel, vilka också har roller som finansiärer och dataleverantörer. Detta samarbete och kompetensen i mikrodataanalys ligger också till grund för masterutbildningen Business Intelligence, vilken syftar till att utbilda personer med särskild kompetens att arbeta med beslutsstöd i företagsledningar och andra ledningsgrupper.
Projektperiod:
2012-01-01 -
Kontaktperson:
Kenneth Carling
Projektdeltagare:
Kristin Svenson
Finansiärer:
Allmänt Mikrodataaanalys - turism
Forskningen gäller främst studier av komplexa processer inom näringsliv och samhällsbyggande.
Särskilt berörs områden med relevans för regionen och andra områden utanför storstäderna, såsom transport, infrastruktur, handel och turism.
Kärnan inom forskningsprofilen ligger i att skapa och anpassa verktyg att analysera dessa processer genom utveckling av avancerade mikrodataanalysmetoder och -tekniker. Mikrodataanalys är ett flervetenskapligt kunskapsområde som handlar om insamlande, modellering, sammanställning och uttolkning av stora datamängder, samt bakomliggande algoritmer, metoder och tekniker.
Mikrodataanalys omfattar flera samverkande delområden såsom artificiell intelligens, beslutsstödssystem, hushållning med begränsade resurser, datamodellering, försöksplanering, fokusgrupper, geografiska informationssystem, visualisering, mättekniker, optimering, prognoser, simulering och statistisk slutledning.
Forskningen sker i nära samverkan med regionala och nationella företag och myndigheter inom bland annat transport, tillverkningsindustri, turism och handel, vilka också har roller som finansiärer och dataleverantörer. Detta samarbete och kompetensen i mikrodataanalys ligger också till grund för masterutbildningen Business Intelligence, vilken syftar till att utbilda personer med särskild kompetens att arbeta med beslutsstöd i företagsledningar och andra ledningsgrupper.
Projektperiod:
2012-01-01 -
Kontaktperson:
Kenneth Carling
Projektdeltagare:
Finansiärer:
Allmänt Mikrodataaanalys - övrigt
Forskningen gäller främst studier av komplexa processer inom näringsliv och samhällsbyggande.
Särskilt berörs områden med relevans för regionen och andra områden utanför storstäderna, såsom transport, infrastruktur, handel och turism.
Kärnan inom forskningsprofilen ligger i att skapa och anpassa verktyg att analysera dessa processer genom utveckling av avancerade mikrodataanalysmetoder och -tekniker. Mikrodataanalys är ett flervetenskapligt kunskapsområde som handlar om insamlande, modellering, sammanställning och uttolkning av stora datamängder, samt bakomliggande algoritmer, metoder och tekniker.
Mikrodataanalys omfattar flera samverkande delområden såsom artificiell intelligens, beslutsstödssystem, hushållning med begränsade resurser, datamodellering, försöksplanering, fokusgrupper, geografiska informationssystem, visualisering, mättekniker, optimering, prognoser, simulering och statistisk slutledning.
Forskningen sker i nära samverkan med regionala och nationella företag och myndigheter inom bland annat transport, tillverkningsindustri, turism och handel, vilka också har roller som finansiärer och dataleverantörer. Detta samarbete och kompetensen i mikrodataanalys ligger också till grund för masterutbildningen Business Intelligence, vilken syftar till att utbilda personer med särskild kompetens att arbeta med beslutsstöd i företagsledningar och andra ledningsgrupper.
Projektperiod:
2012-01-01 -
Kontaktperson:
Kenneth Carling
Projektdeltagare:
Mats Landström
Finansiärer:
Arbetsmiljö vid skogsbränslehantering – damm, buller och underhållsarbete
Syftet med projektet är att förbättra arbetsmiljön för arbeten inom skogsenergibranschen, vilket i sig förväntas leda till minskat antal olyckor och arbetssjukdomar, samt ökade möjligheter till att behålla och rekrytera personal. Inom detta projekt genomförs djupare studier av damm, buller och underhållsarbete. De tre delar som ingår är att:
* Studera damm och mögelhalters variationer i samband med hantering av GROT med avseende på lagring.
* Ta fram underlag till en arbetsmiljöchecklista för service och underhållsarbete av skogsbränslemaskiner.
* Mäta bullernivåer för omgivning och förare i samband med sönderdelning till flis.
Projektperiod:
2012-01-01 - 2013-06-30
Kontaktperson:
Ann Hedlund
Projektdeltagare:
Ing-Marie Andersson
Finansiärer:
ESS (Effektivare Skogsbränslesystem)
Automatisk detektering och karakterisering av vegetation längs järnvägen
Idag finns inget existerande system för att besiktiga vegetation på och omkring järnvägen i Sverige.
Idag utförs banbesiktning, syftande till att bla besiktiga vegetationens utbredning på och längs med banvallen, helt manuellt.
I typfallet ansvarar en besiktningsman för att (till fots) besiktiga en viss bansträckning. Under besiktningen gör besiktningsmannen bedömningar (okulärbesiktning) angående växligheten. I många fall är dessa bedömningar helt subjektiva och varierar således mellan besiktningsman till besiktningsman. Att besiktiga på detta sätt är långsamt, dyrt och det är svårt att upprätthålla en jämn kvalitetsnivå. Det krävs givetvis utbildad och kunnig personal för att genomföra besiktningar.
- Istället för att manuellt inspektera vegetation på och omkring banvallen ett automatiskt
kontrollsystem ett tänkbart alternativ. Projektet syftar till att skapa algoritmer och underlag för senare kunna utveckla ett automatisk övervakningssystem som helt, eller partiellt, kan ersätta manuella banbesiktningar.
Projektperiod:
2010-04-01 - 2014-05-30
Kontaktperson:
Mark Dougherty,
Roger G Nyberg
Projektdeltagare:
Siril Yella
Finansiärer:
Trafikverket, Scandinavian Track Group AB (STG)
Automatisk inspektion av järnvägsslipers
Syftet med detta forskningsprojekt är att kartlägga nuvarande manuella metoder för inspektion av järnvägsslipers och att föreslå automatiska metoder för denna uppgift. Manuell inspektion går till så att operatören som ansvarar för övervakning av spåren undersöker varje sliper visuellt för att se om den har sprickor. Vid behov kan en närmare undersökning ske på plats, exempelvis genom att man med en yxa slår mot träbalken och bedömer tillståndet i träbalken genom att lyssna till det ljud som uppstår. En träbalk i gott skick producerar ett klart och tydligt ljud, medan rutten eller dålig balk ger ifrån sig ett dovt ljud. I tveksamma fall kompletterar man ljudinformationen med den information ett tränat öga kan se för uppnå en entydig klassificering.
I projektet studeras datorstödda metoder för klassificering av slipers utifrån bild- och ljudinformation. Flera icke-förstörande testmetoder undersöks, t ex akustik analys, bildanalys, ultraljud för att avslöja viktig information om slipern. För den vidare automatiseringen använder man metoder som går under beteckningen artificiell intelligens, t ex mönsterigenkänning, oskarp logik och expertsystem. Dessutom används signalbehandling för att förbearbeta den ursprungliga ljud- och bildinformationen.
Projektet bedrivs med finansiering från KK-stiftelsen.
Projektperiod:
2005-01-01 -
Kontaktperson:
Siril Yella
Projektdeltagare:
Finansiärer:
Detektering och igenkänning av vägskyltar
Syftet med detta forskningsprojekt är att förbättra körbeteende hos fordonsförare och att minska risken för olyckor i trafiken. I projektet utvecklas datorstödda metoder för att automatiskt registrera och känna igen vägskyltar.
Viktiga frågor i sammanhanget är hur man hanterar utomhusbilder och hur man med olika tekniker kan dela upp bilder i segment utifrån färg- och formanalys. Olika algoritmer för bildsegmentering har utvecklats, vilket ger möjligheter att behandla bildinformationen i en databas. Formen hos objekten i bilden analyseras med en teknik som bygger på oskarp logik, vilket är en typ av logik som används i expertsystem där resultatet av en operation är grader av en egenskap och inte absoluta mängder.
Själva klassificeringen av vägskylten görs med en matematisk metod som tar som indata den yttre formen hos vägskylten och skyltens bildtecken (piktogram).
Projektperiod:
2005-01-01 -
Kontaktperson:
Hasan Fleyeh
Projektdeltagare:
Finansiärer:
Effektiva åtgärder mot luftföroreningar genom visualiserad ny kunskap
En betydande del av exponeringen för luftföroreningar i arbetet uppkommer under kort tid beroende på att exponeringen i flertalet aktuella fall varierar mycket kraftigt. I många fall kan mer en hälften av en daglig exponeringsdos förklaras av händelser som bara representerar kort tid. Informationen kring detta döljs helt vid konventionella yrkeshygieniska mätningar eftersom endast medelvärden för länge tidsavsnitt kan redovisas. Direktvisande mätinstrument gör det möjligt att detaljstudera exponeringsvariationen. Genom att kombinera sådana med video enligt PIMEX-metoden är det möjligt att visa inte bara hur exponeringen varierat utan också orsakerna. Fördelarna med detta är dels att insatser för att minska exponeringen kan sättas in mer effektivt genom att fokusera på de mest belastande momenten men också den pedagogiska effekten som ligger i att se sambanden istället för att läsa om dem. I projektet, som skall genomföras i samverkan med parterna på arbetsmarknaden, skall ett flertal prioriterade områden väljas ut för mätningar. Resultaten skall analyseras och bearbetas till kortare eller längre videofilmer som skall göras tillgängliga via internet. Målgrupper är berörda yrkesgrupper men också elever och studenter vid gymnasier och högskolor med aktuella inriktningar. Hur resultaten i form av videofilmer bäst skall användas är en viktig del av projektet. Utveckling, utprovning och utvärdering skall därför ske parallellt, iterativt och fortlöpande under projektets gång.
Projektperiod:
2010-10-01 - 2013-10-31
Kontaktperson:
Gunnar Rosén
Projektdeltagare:
Ann Hedlund
Finansiärer:
AFA Försäkring
Effektutvärdering
Det viktigaste syftet med detta projekt är att bestämma betydelsen av en tidig introduktion på arbetsmarknaden medelst sommarjobb. Tidigare forskning har pekat på att de svenska institutionella förhållandena gör steget från utbildning till arbetsmarknaden särskilt svår för svenska ungdomar. Ett förhållande som är förenligt med annan forskning som visar att de mest effektiva arbetsmarknadsåtgärderna är sådana som innehåller en hög grad av arbetsgivarkontakter. Svenska kommuner satsar ganska hårt på att kunna erbjuda sina ungdomar sommarjobb, men effekten av denna kommunala åtgärd är okänd. Tack vare ett unikt experiment i Falu kommun kan projektet producera valida svar på denna och andra frågor som är centrala för arbetsmarknadsekonomisk forskning.
Projketet har successivt utvidgats till att innefatta utvärderingar mer i allmänhet.
Projektperiod:
2003-07-01 -
Kontaktperson:
Kenneth Carling
Projektdeltagare:
Moudud Alam
Finansiärer:
IFAU (Institutet för Arbetsmarknadspolitisk utvärdering) , SWECO
Från ekonomisk bakland till global nöjesperiferi? Bedömning av turismens roll för hållbar utveckling av Arktiska områden
Turism är idag en viktig men omdebatterad näring i de nordliga områdena. Projektet Från ekonomiskt bakland till global nöjesperiferi? syftar till att analysera turismens roll för en hållbar utveckling av arktiska och subarktiska samhällen. Turism betraktas i detta sammanhang som ett innovationssystem som kan bidra till sysselsättning men också till en värdesättning av skyddade områden.
En viktig uppgift för projektet är därför att identifiera problem som förhindrar en positiv utveckling. För att åstadkomma detta jämförs det Arktiska Sverige med Yukon, Kanada och Nenetsregionen i Ryssland.
Projektet genomförs i samarbete mellan Umeå universitet och Högskolan Dalarna
Projektperiod:
2011-05-02 - 2014-03-31
Kontaktperson:
Albina Pashkevich,
Susanna Heldt Cassel
Projektdeltagare:
Maria Thulemark
Finansiärer:
Mistra
Image, ’storytelling’ och attraktivitet – Jakobsgårdarnas förutsättningar för att bli ett attraktivt bostadsområde i Borlänge
Syftet med detta projekt är att undersöka bostadsområdet Jakobsgårdarnas image ur ett externt och ett internt perspektiv, samt analysera Jakobsgårdarnas position och status i relation till andra bostadsområden i Borlänge. Projektet kommer att bidra med fördjupad kunskap om generella processer som påverkar ett bostadsområdets utveckling och image, samt kunskap om specifika förutsättningar som är knutna till det enskilda bostadsområdets karaktär och utvecklingspotential. Projektet är uppdelat i fyra delstudier som var om en har en övergripande frågeställning. Följande frågor kommer att besvaras i projektet:
1. Vilka är de generelle principerna och idéerna i samhället och forskningen när det gäller förutsättningar för förändring av bostadsområdens status i Sverige och internationellt? Vilka lyckade respektive misslyckade satsningar finns det att dra lärdom av? Vilka indikatorer är lämpliga att använda då man vill följa den socioekonomiska utvecklingen i ett bostadsområde? Vilka indikatorer är lämpliga att använda då man vill utvärdera ett arbete som syftar till att påverka den socioekonomiska situationen i ett bostadsområde?
2. Viken image har olika bostadsområden i Borlänge? Vad består berättelserna eller de aktiva ”stories” som florerar av och hur berättas dessa av olika grupper i samhället. Vilka berättelser dominerar?
3. Vilka skillnader finns idag mellan olika bostadsområden i Borlänge med avseende på invånarnas socioekonomiska status (inkomst, utbildningsnivå), ålder, bakgrund, flyttningar, boendekarriär etc.
4. Hur ser invånarna i Jakobsgårdarna på sitt eget område? Hur ser bilden av Jakobsgårdarna ut och hur använder de boende sitt område och närliggande områden i staden? Hur ser detta ut för olika grupper av invånare och hur ser det ut ur ett jämförande perspektiv, där Jakobsgårdarna jämförs med två andra bostadsområden?
Projektperiod:
2010-01-01 - 2013-12-31
Kontaktperson:
Johan Håkansson
Projektdeltagare:
Marie Magnusson
Finansiärer:
Tunabyggen AB, Högskolan Dalarna
Kreditriskmodellering
Ett stort problem med dagens kreditrisk-modeller är att de fokuserar enbart på tillståndet hos det enskilda företaget, och negligerar tillståndet hos företagets leverantörer och kunder. Teoretiska studier har påpekat att det är rimligt att betrakta företagen som ömsesidigt eller indirekt beroende och att detta beroende borde införlivas i kreditriskmodellerna. Att detta inte enbart är en teoretisk och akademisk fråga framgår av en studie (Carling, Rönnegård och Roszbach, 2004) där vi visade att om beroendet beaktades så fördubblades den skattade kreditrisken för de två studerade svenska storbankerna.
När det står klart att beroendet mellan företag måste kunna utformas, så uppstår frågan: Hur? Detta forskningsprojekt syftar till att undersöka möjligheten att använda SNI industrin klassificering (se www.scb.se för mer information) för att ge en struktur för beroendet mellan företagen och därmed utveckla en bättre kreditrisk modell. Detta forskningsprojekt syftar också till att kontrollera om beroendet struktur kan uppskattas genom några välkända mått såsom till exempel SCB:s input-output-matriser. Ovanstående målen ska uppfyllas genom utveckling av nya beräkningsmodeller som gör det möjligt för att skatta den familj av avancerade statistiska modeller som behövs för modellering av ömsesidigt beroende.
Projektperiod:
2000-07-01 -
Kontaktperson:
Moudud Alam
Projektdeltagare:
Lars Rönnegård
Finansiärer:
Riksbankens FOA
Kvinnors företagande inom lantgårdsbaserad turism - Genus i förändring på svanska landsbygder?
Få studier om jordbruk och turism har fokuserat på kvinnor som företagare. Detta projekt syftar därför till att
skapa kunskap kring kvinnors företagande på lantgårdar inom besöksnäringen i Sverige. De specifika
frågeställningarna innebär att skapa förståelse och kunskap om: Kvinnors företagande och den entreprenöriella
processen: motiv och upplevelser. Hur kvinnliga lantgårdsföretagares genuspräglade identiteter (om-)skapas av
entreprenörskapet. Hur platsspecifika genusdiskurser och genusrelationer påverkar företagandet inom
gårdsbaserad besöksnäring. För att kunna genomföra detta kommer en omfattande intervjustudie med kvinnor som
är företagare i två svenska regioner (Dalarna & Uppland) att genomföras. Kunskapen som utvecklas inom
projektet kan bidra till att synliggöra kvinnors bidrag till diversifieringen av lantbruket och genom vår
kommunikation med berörda aktörer och beslutsfattare kan projektet bidra till mer jämställda och hållbara
stödsystem för dessa företagare.
Projektperiod:
2011-01-01 - 2013-12-31
Kontaktperson:
Susanna Heldt Cassel
Projektdeltagare:
Katarina Pettersson ()
Finansiärer:
Stiftelsen svensk lantbruksforskning, SLF
Representation av urbefolkning i turism. Fallstudier från rennäringsområden i norra Sverige och nordvästra Ryssland.
Turism framhålls ofta som ett sätt att stödja utveckling av näringar i landsbygd, och har speciellt framhållits som ett sätt att nå tilläggsförsörjning i rennäringen. Turismens natur av att fokusera på det traditionella och exotiska kan dock också leda till att
representationerna förenklar till exempel bilden av det samiska samhället, samt även skillnaderna mellan rennäringsområden i olika länder. Den här studien har som mål att bedöma hur rennäringsutövare i Sverige och Ryssland upplever sina möjligheter
och kraven på dem för att eventuellt delta i turistiska verksamheter. Fallstudieområden har valts för att fokusera områden där rennäring och turism praktiserats tillsammans: samisk rennäring i Idre och Kiruna, och Nenetsrennäring i Ryssland.
Huvudfrågor för studien är: Hur skapar olika planeringsdiskurser och institutionella strukturer olika förutsättningar för deltagande i turism i olika regioner? Vilken roll spelar turism i relation till rennäringen i de olika regionerna, och vilka representationer används inom den turistiska verksamheten? Till vilken del upplevs representationerna inom turism som relevanta beskrivningar av det dagliga livet och relationerna mellan olika grupper? Studien har som mål att bidra till en
förståelse av relationen mellan rennäringsutövare och andra lokala grupper, med yttersta mål att problematisera och nyansera vanliga representationer av rennäringssamhällen.
Projektperiod:
2012-11-01 - 2015-12-31
Kontaktperson:
Albina Pashkevich
Projektdeltagare:
Christina Engström
Finansiärer:
FORMAS
Sponsring som resursanskaffning
Framväxten av den kommersiella sponsringen är främst en företeelse som härstammar från de senaste årtiondena. I dag har sponsring utvecklats till en av de snabbast växande formerna av marknadskommunikation för att nå olika målgrupper på marknaden. Sponsring är ett begrepp för ett ekonomiskt utbyte mellan två parter, vilket bygger på den grundläggande tanken att en av parterna (till exempel ett företag) ger resurser (pengar eller varor och/eller tjänster) i utbyte mot att erhålla rätten att associera sig med den sponsrade parten. En intressant fråga är hur den sponsrade parten kan anskaffa sina resurser, det vill säga där motprestationen är ett associationsvärde och inte pengar eller en produkt. En fråga som kortfattat kan beskrivas som att köpa resurser för sponsring. Hur erhåller en aktör resurser till ett evenemang, en anläggning, ett idrottslag, etc. utan att använda pengar som betalningsmedel? Frågan handlar om hur den egna organisationen kan finna värden som är attraktiva för motparter och hur relationer med dessa kan utvecklas för att säkra tillgång till nödvändiga resurser. Sponsring som resursanskaffning kan då ses som utbytesprocesser mellan parterna, där den ena parten (en idrottsförening eller liknande) kan utnyttja syftet med den egna verksamheten för att på så sätt attrahera andra aktörer att inleda utbytesprocesser.
Studien fokuserar på Vasaloppet och syftar till att öka kunskapen om utvecklingen av större evenemang och framför allt anskaffningen av olika former av resurser till denna typ av evenemang. Projektet utgör underlag för en doktorsavhandling i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.
Projektperiod:
2007-09-01 -
Kontaktperson:
Joacim Larsson
Projektdeltagare:
Jörgen Elbe
Finansiärer:
Statistisk modellering är grunden till en ökad förståelse inom genetik!
De flesta egenskaper hos både djur och människor styrs av många gener och olika miljöfaktorer. Med hjälp av genetiska markörer kan korsningar mellan husdjursraser och vilda raser av samma art ge mycket information om vilka gener som påverkar den studerade egenskapen mha QTL analys. Detta kräver dock väl utarbetade statistiska metoder. Hittills har grovt förenklade modeller använts där man antar att de olika raserna är helt inavlade. Jag kommer att utveckla ny metodik för att bättre analysera dessa försök, vilket kommer att ge en ökad förståelse för hur gener styr kroppsvikt, metabolism och beteende hos djur. Detta kommer att ge en ökad kunskap inom genetik och husdjursförädling, och på lång sikt kan vi förvänta oss nya möjligheter att utveckla mediciner.
Min avsikt är att bygga upp en grupp av forskare inriktad mot statistisk metodutveckling inom tillämpad forskning av genetik, ekologi och ekonomi. Inom de första två åren kommer användarvänliga datorprogram att utvecklas för tillämpning inom QTL studier. Metoderna kommer att publiceras i vetenskapliga tidskrifter inom genetik och statistik, och resultaten från tillämpningar förväntas kunna vara publicerbara i de främst rankade vetenskapliga tidskrifterna i genetik. De statistiska metoderna kommer att kommuniceras till användare vid både mindre seminarier och internationella konferenser.
Projektperiod:
2008-01-01 - 2013-12-31
Kontaktperson:
Lars Rönnegård
Projektdeltagare:
Majbritt Felleki Madsen
Finansiärer:
FORMAS
Unga vuxna i fjällturismbygder
Avfolkning och strukturella problem är kännetecknande för den svenska landsbygden. Det har gjorts stora offentliga insatser för att främja turistindustrin för att vända den negativa utvecklingen. Men skapar den positiva utvecklingen i turistnäringen även en positiv utveckling i lokalsamhället? Syftet med detta forskningsprojekt är att studera attraktiviteten och sårbarheten i fjällbygder med en dominerande turistnäring, där fokus kommer att ligga på unga vuxna. Projektet kommer att belysa hur unga vuxna upplever fjällbygdens attraktivitet och hur de förhåller sig till turismen i lokalsamhället. Det kommer att genomföras dels kvantitativa studier och dels intervjuer med unga vuxna och personer inom näringsliv, politik och ideella organisationer. Forskningsprojektet kommer att bidra till ökad kunskap om turismens betydelse för den lokala utvecklingen i perifera områden.
Projektperiod:
2008-09-01 - 2014-09-01
Kontaktperson:
Peter Möller
Projektdeltagare:
Finansiärer:
Ungas introduktion i arbetslivet. Betydelsen av arbetsmiljöutbildning och arbetsmiljöintroduktion för goda arbetsförhållanden och säkert arbete.
Föreslaget projekt skall bidra till att minska arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro genom att studera hur elever på yrkesinriktade gymnasieutbildningar i undervisning och praktiktjänstgöring förbereds för att möta de arbetsmiljöutmaningar som yrket medför. Ett fokus läggs också på den arbetsmiljöintroduktion som ges då eleverna får anställning i yrken de utbildats för. I projektet som ska genomföras i samverkan med arbetsmarknadens parter ska ett antal relevanta utbildningar och tillhörande branscher inom gymnasieskolans yrkesförberedande program väljas ut. Projektet avser att följa en årskull elever inom de utvalda utbildningarna i gymnasieskolans årskurs 3. Ett urval av de som efter avslutad utbildning går ut i arbetslivet ska följas på sina respektive arbetsplatser. Metoder som kommer att användas är enkätundersökningar och kvalitativa studier såsom intervjuer, fokusgrupper och observationer. Projektet ska ge svar på vad man får med sig av arbetsmiljökunskaper från studietiden och vilken nytta man har av dem i arbetet. Det ska också ge svar på vilken arbetsmiljöintroduktion arbetsplatser ger samt hur dessa genomförs för nyanställda unga. Resultaten kommer också att visa hur de ungas uppfattning om attraktiviteten i det arbete de utbildar sig för påverkas då man tar steget ut i arbetslivet. Resultaten från projektet kommer att spridas genom workshops med berörda grupper, vetenskapliga och populära artiklar samt vid möten och konferenser nationellt och internationellt.
Projektperiod:
2012-10-01 - 2015-10-31
Kontaktperson:
Ing-Marie Andersson
Projektdeltagare:
Marie Moström Åberg
Finansiärer:
AFA Försäkring
Utveckling av metod för att bedöma behovet av ogräsbekämpning i spår
Det finns idag ett stort behov av att på ett bättre sätt bedöma mängden ogräs och behovet av ogräsbekämpning i spår för att rätt kunna bedöma årsbehovet av bekämpningen samt att i vår underhållsplanering bättre prioritera kemisk bekämpning lokalt.
En metod behöver utvecklas som objektivt beskriver mängden ogräs på det aktuella området. Idag är det en bedömning grundad på var och ens personliga uppfattning. Med ett förbättrat system kan man bättre pröva de kriterier som idag påverkar behovet av bekämpning av vegetation vilket leder till ökad effektivitet.
Möjligheten av att utöver manuell besiktning/bedömning automatisera mätning av förekomsten av ogräs längs banan förstärker behovet av ett klassificeringssystem.
Resultat från pågående FOI (som stöds av TRV) samt Optram är viktiga delar i ett sådant
system. Även EU:s krav att genomföra och följa IPM mot en hållbar användning av
bekämpningsmedel stärker kravet på att utveckla bättre metoder där vi bättre kan motivera
våra åtgärder. Inledande gemensamma strategiska diskussioner (inom ramen för
testverksamheten inom Miljökontrollprogrammet) och ett pilotprojekt i spår för utveckling av ett klassificeringssystem har inletts av Nationellt Underhåll i samarbete med erfarna forskare från SLU, JTI samt Högkolan Dalarna.
Anne-Catherine Berggren och Jan-Erik Lundh (uppdragsansvarig) är Trafikverkets
kontaktpersoner.
Projektets genomförande sker i ett samarbete mellan SLU, Högskolan Dalarna och Institutet
för jordbruks- och miljöteknik (JTI) med Håkan Schroeder (SLU) som projektledare. Från
SLU medverkar även Harald Cederlund och David Hansson.Vid JTI är Fredrik Fogelberg
ansvarig huvudkontaktperson och Roger Nyberg för Högskolan Dalarna.
Projektperiod:
2012-06-01 -
Kontaktperson:
Roger Nyberg
Projektdeltagare:
Roger G Nyberg
Finansiärer:
Trafikverket
Visualiserad logistiksimulering
Projektet springer ur företaget Salix Maskiners behov att kommunicera hur deras maskiner kan effektivisera potentiella kunders transportarbete. Projektledare Mats Wilstrand har utvecklat en programvara som möjliggör en snabb (ett par minuter) beskrivning av kundens transportarbete på en karta. Programmet visar därefter, ungefär som i ett dataspel, hur transporter sker så att till exempel väntetider och flaskhalsar visualiseras. Programmet är en prototyp och projektet syftar till att utveckla prototypen. Utvecklingen sker tillsammans med Högskolan Dalarnas personal med intresse för programmering, sannolikhetsteori, planering, verksamhetsanalys, geografiska informationssystem och optimering och simulering. Projektet ger också uppslag till ämne för magisteruppsatser.
Projektperiod:
2008-05-01 -
Kontaktperson:
Kenneth Carling
Projektdeltagare:
Siril Yella
Finansiärer:
Innowent, Incubator, Högskolan Dalarna, Högskolan Dalarna
Skogsenergibranschen har under senare år ökat och tillkomsten av nya entreprenörer i branschen ökar. Under 2009 gjordes en översiktlig kartläggning över de arbetsmiljöproblem som finns vid hantering av skogsbränsle och utifrån resultaten av kartläggningen kan konstateras att kunskap saknas om huruvida arbete inom skogsenergibranschen är hälsovådligt eller ej. Även i förekommande granskningarna avseende produktion och effektivitet har arbetsmiljöproblematiken uppmärksammats.
Syftet med projektet är att öka kunskapen om förhållanden inom skogsenergibranschen avseende arbetsmiljö, ergonomiska möjligheter och arbetens attraktivitet. Mer specificerat är målet att genom fallstudier kartlägga arbetsmiljö och utveckla förutsättningar för säkert arbete inom fyra olika processer (delprojekt). Arbetenas attraktivitet inom skogsenergibranschen skall också kartläggas.
Projektet kommer att genomföras i form av fallstudier tillsammans med personal på olika företag. De ingående fyra olika processerna är – stubbhantering, klenskogsteknik, hyggesrester i form av grenar och toppar, samt transportteknik och materialhantering. Arbetsmiljöanalyser kommer att kompletteras med identifiering av förbättringsförslag.I samband med arbetsmiljöanalyserna görs även kartläggning av attraktiviteten i studerade arbeten.
Resultaten från detta projekt kommer att vara exempel på riskområden och på goda exempel, samt information om vad som bidrar till att göra arbeten attraktiva.
Projektperiod:
2010-07-01 - 2010-12-31
Kontaktperson:
Ann Hedlund
Projektdeltagare:
Alexis Rydell
Finansiärer:
Skogforsk
Projektet är ett Interregprojekt i samarbete med Karlstads universitet och Östlandsforskning och avser gränsregionen Inre Skandinavien: Dalarna, Värmland och Hedmark i Norge. Forskare i kulturgeografi och turism vid Högskolan Dalarna medverkar främst i ett delprojekt kring befolkningsförändringar och attraktiva livsmiljöer i perifera turistregioner.
Projektperiod:
2009-06-01 - 2011-05-31
Kontaktperson:
Magnus Bohlin,
Susanna Heldt Cassel
Projektdeltagare:
Maria Thulemark
Finansiärer:
EU - Interreg Inre Skandinavien
Projektet ska resultera i en modell som beskriver ett effektivt arbetssätt för hur en gruppering av små företag och ett storföretag kan samverka i ett leveransprojekt. En sådan samverkan ställer stora krav på effektiv kommunikation mellan leverantörsföretagen sinsemellan men också mot kunden - storföretaget. Genom att med vetenskaplig metodik följa en sådan samverkan under ett verkligt leveransprojekt skall förutsättningar för effektivisering klarläggas.
Under leveransprojektets genomförande kommer ett flertal medverkande personer att intervjuas, etablerade arbetsmodeller identifieras och vunna erfarenheter analyseras och utvärderas. Med resultaten som grund kommer insatser för att effektivisera samverkan att föreslås.
Projektet kommer att resultera i ökad kompetens hos ingående parter, ökade möjligheter för fler företag att ingå i en framtida samverkan, attraktivare arbetsmarknad i regionen för nuvarande och nya medarbetare samt underlag för att utveckla behovsanpassad kursverksamhet vid högskolan. På längre sikt kan resultatet från projketet komma att innebära stärkta möjligheter på den nationella och internationella marknaden. Projektet är ett delprojekt inom inovationssytemet Triple Steelix.
Erfarenheterna kommer att spridas i första hand inom stålindustrin i Bergslagen i form av såväl skriftliga rapporter som muntligt i olika former.
Projektperiod:
2008-04-01 - 2008-10-31
Kontaktperson:
Ing-Marie Andersson
Projektdeltagare:
Gunnar Rosén
Finansiärer:
Triple Steelix
Projektet syftar till att identifiera vilka förutsättningar som krävs för en svensk turistdestination och dess producenter att arbeta mot utländska besökare samt mot utländska researrangörer. Projektet utgörs av tv delar. I en del utvecklas två paketprodukter för testlansering på den tyska respektive norska marknaden. Produkterna utvecklas av Visit Falun tillsammans med Siljan Turism med bistånd av Visit Sweden. Denna produkt- och lanseringsprocess dokumenteras och analyseras. Den andra delen besåt av en enkätundersökning i vilken frågor ställs till europeiska researrangörer för att identifiera vilka krav de ställer då de väljer destinationer och leverantörer.
Projektperiod:
2008-06-01 - 2009-05-31
Kontaktperson:
Jörgen Elbe
Projektdeltagare:
Jörgen Elbe
Finansiärer:
Vinnova
Järnvägsstyrelsens bärande idé är riskbaserad tillsyn. För att identifiera risker på järnvägsmarknaden behövs en tillsynsaktivitet som omfattar samtliga verksamhetsutövare. Syftet är att identifiera brister i säkerhetsarbetet hos en enskild verksamhetsutövare eller att flera verksamhetsutövare har bristande underhållsrutiner för fordon. Eva Karlsson arbetar i sitt doktorandprojekt att arbeta med utveckling av en e-infrastruktur för riskbaserad tillsyn och principer för hur en sådan e-infrastruktur bör vara utformad.
Projektperiod:
2007-01-01 - 2011-12-31
Kontaktperson:
Owen Eriksson
Projektdeltagare:
Eva Karlsson (Järnvägsstyrelsen)
Finansiärer:
Järnvägsstyrelsen
Det är svårt att följa upp och bedöma effekt av behandlingar av patienter med varierande motorikstörningar, som vid avancerad Parkinsons sjukdom. Upprepade mätningar är nödvändiga för att kunna avgöra nivå och variation samt hur stor del av tiden som patienten befinner sig i olika motoriska tillstånd. Vid läkarobservation krävs längre sjukhusvistelser och situationen på sjukhuset blir olik den vanliga i hemmiljön. I ett tidigare forskningsprojekt har därför ett testbatteri för hemmiljö på en handdator med inbyggd mobilkommunikation utvecklats. Testbatteriet består både av schemalagda frågor till patienten och motoriktester (’tapping’ och spiralritning) direkt på handdatorns pekskärm. Testresultaten skickas kontinuerligt till en centraldator och behandlas med statistiska metoder och metoder från artificiell intelligens. Sammanställningar över hur patienterna mår presenteras löpande via ett webbgränssnitt för läkaren, som med stöd av detta kan bedöma den fortsatta behandlingen av patienten.
Forskningsprojektet E-MOTIONS går ut på att utveckla, tillämpa och utvärdera IT-baserade metoder till stöd för att behandla och utvärdera behandling av Parkinsons sjukdom med motorikfluktuationer. Detta omfattar bl a vidareutveckling av testbatteri-systemet och en analys av kostnadsnyttan. Förväntat resultat från projektet är en ökad möjlighet att tidigare hitta rätt behandling och minska behovet av att experimentera med olika doseringar.
Projektperiod:
2010-01-01 - 2012-12-31
Kontaktperson:
Mark Dougherty
Projektdeltagare:
Memedi Mevludin, Dag Nyholm (Uppsala University), Peter Funk (Mälardalens University), Taha Khan (Högskolan Dalarna)
Finansiärer:
KK-stiftelsen, Abbott Product Operations AG, Nordforce Technology AB
Projektet är tänkt att leda fram till en avhandling för doktoranden Haishan Yu. Projektet kommer att studera hur införandet av handel med utsläppsrätter inom EU påverkat svenska företag vad gäller vinster men även investeringar i miljöteknik. Delstudierna i avhandlingen kommer att ha ett fokus mot den svenska energisektorn då Vattenfall är medfinansiär av projektet.
Projektperiod:
2008-09-01 - 2012-09-01
Kontaktperson:
Niklas Rudholm
Projektdeltagare:
Haishan Yu
Finansiärer:
Vattenfall
Landsbygden i Sverige har upplevt en nedgång i sysselsättning och befolkning under de senaste decennierna. Den främsta anledningen är en omstrukturering av ekonomin där de näringar som till stor del stod för sysselsättningen i dessa områden har mött en tillbakagång där man antingen lagt ner verksamheten helt eller kraftigt rationaliserat bort personal. Kommuner med stora landsbygdsområden har tvingats söka andra lösningar för att ersätta dessa förlorade arbetstillfällen. Turismnäringen har setts och ses fortfarande som en möjlig lösning på detta problem.
I detta projekt kommer fokus att ligga på lokalsamhällen i områden med en dominerande turistnäringen och mer specifikt hur turismnäringen i dessa områden påverkar flyttmönster bland unga vuxna. Det finns flera skäl att studera unga vuxna i dessa områden. De unga vuxna - i denna studie definieras de som 20 till 29 år gamla - är den största gruppen som flyttar från landsbygden. De utgör också en stor andel av arbetskraften inom turismnäringen. Många områden med en dominerande turismnäring kan, åtminstone under högsäsong, erbjuda en högre nivå på service och nöjen än andra liknande områden utan en dominerande turismnäring. Flera områden med en dominerande turismnäring är därför platser starkt förknippade med unga livsstilar. Hypotesen i denna studie är att den dominerande turismnäringen har en positiv effekt på flyttmönster bland unga vuxna.
Projektperiod:
2009-01-01 - 2010-04-30
Kontaktperson:
Peter Möller
Projektdeltagare:
Peter Möller
Finansiärer:
Projektets övergripande syfte är att öka kunskapen om handelns utveckling som regional tillväxtfaktor samt att genom denna kunskap utveckla dialogen mellan lokal och regional nivå när det gäller handels utveckling och handeln som tillväxtfaktor. Den kunskap som utvecklas i projektet skall paketeras och levereras till tjänstemän och politiker med ansvar för det regionala utvecklingsarbetet.
Avsikten är också att projektet ska ha en nära koppling till Dalarnas ambitioner att vidareutveckla besöksnäringen genom nya infallsvinklar och idéer som i nästa steg kan vara grunden för innovativa inslag i arbetet för att stärka Dalarna som besökslän.
Projektet ska ge ny kunskap som stödjer och utvecklar kopplingen mellan den lokala nivåns tillväxtarbete, där handeln är viktig och det som sker på regional nivå, där handelns utveckling till mycket liten del (om än alls), uppmärksammas. Detta skapar förutsättningar för ökad samverkan mellan kommuner, etableringsstrategier som går över kommungränser och på sikt en regional strategi för handelns utveckling i Dalarna, som kompletterar länets strategi för att utveckla landsbygdshandeln.
Projektperiod:
2009-09-01 - 2010-12-31
Kontaktperson:
Johan Håkansson
Projektdeltagare:
Finansiärer:
Region Dalarna, Länsstyrelsen i Dalarna, FalunBorlängeregionen, Tillväxtverket, Högskolan Dalarna
Huvudfrågan för detta projekt gäller möjligheten att erhålla naturresurshyra från mark som producerar natur och rekreationstjänster. Problemet med att prissätta och ta betalt för naturnyttjande är nyckeln för att utveckla en hållbar naturturism och samtidigt möjliggöra mångbruk av skogsland med ett minimum av konflikter.
Syftet med detta projekt är att analysera vilken typ av betalningslösningar som skulle kunna användas för att samla in brukaravgifter för turist- och rekreationstjänster under fritt tillträde till mark. Givet vår allemansrätt vill vi speciellt undersöka vad som får människor att vilja donera eller frivilligt bidra till rekreationstjänster. För underlätta möjligheten att donera och samtidigt skapa ett kostnadsminimerade sätt att samla in dessa på så kommer projektet att fokusera på användandet av mikrobetalningslösningar, vilka baseras på GPS-teknik och mobiltelefoni.
Två fallstudier kommer att genomföras, en för snöskoter och en för längdskidåkning. Metodmässigt kommer ekonomiska experiment användas för att i fält testa hypoteser om att människor samarbetar för att lösa sociala dilemman genom att betinga sitt samarbete på att andra gör likadant. Vi vill även testa om införandet av mikrobetalningslösningar kommer att öka samarbetsvilligheten samt hur denna skiljer sig mellan ett obligatoriskt avgiftssystem och ett frivilligt system. Projektets resultat kommer att vara till nytta för att lösa problem där mark även används för ridning, kanotning eller MTB.
Projektperiod:
2005-01-01 - 2008-12-31
Kontaktperson:
Tobias Heldt
Projektdeltagare:
Tobias Heldt
Finansiärer:
FORMAS
Bakgrunden till projektet är det övergripande syftet att lära mer om hälsoeffekter av exponeringar. Vid en konstgödsel industri i Norge är förekomsten av KOLS 9%. Frågan har rests om det finns en korrelation mellan lungfunktion och arbetsförhållanden vid konstgödesel tillverkning. Syftet med studien är att utveckla en metod för användning av PIMEX i epidemologiska studier. Högskolan Dalarna deltar i projektet som Statens Arbetsmiljöinstitut i Norge är ansvarig för.
Projektperiod:
2009-04-01 - 2010-03-31
Kontaktperson:
Ann Hedlund
Projektdeltagare:
Gunnar Rosén
Finansiärer:
Statens arbetsmiljöinstitut, Norge
Syftet med projektet InnoWent (Teknikdalsdelen) är att utveckla ”ett av landets ledande centra för innovationer, entreprenörskap och affärsutveckling inom för Dalarna viktiga branscher”. Verksamheten riktar sig till breda målgrupper som företag, innovatörer, entreprenörer, företrädare för den offentlig sektor, högskola, kluster och innovationssystem, likväl som indirekt nå finansiärer. Verksamheten omfattar följande delprojekt:
Idéscouting – samordning och utveckling av en idéjaktsprocess
Företagsinkubator
Hållbar affärsutveckling
Projektperiod:
2008-07-01 - 2010-09-30
Kontaktperson:
Mats Lundgren
Projektdeltagare:
Ina von Schantz Lundgren
Finansiärer:
Stiftelsen Teknikdalen
Forskarskolan är ett nationellt samarbete mellan Linköpings universitet (LiU), Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Chalmers tekniska högskola, Högskolan Dalarna (HDa), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Lunds Universitet (LU), ITS-Sweden samt ett antal intressenter/problemägare. Vid HDa har Taline Jadaan anställts som doktorand inom forskarskolan. Jadaan skall i sitt doktorandprojekt undersöka utvecklingen av en e-infrastruktur för trafikstyrning. I Sverige pågår för närvarande ett antal projekt som är av stort intresse för uppbyggnaden av en ny e-infrastruktur inom järnvägsområdet. Dessa projekt gör att man kan fånga statusen på den aktivitet och trafik som pågår på järnvägsnätet på ett helt nytt sätt. Trafikledningssystemen kan förbättras genom att man exakt vet tågsammansättning samt fordonens position och hastighet vilket gör att trafikledningen kan bygga på en förbättrad aktuell realtidsinformation. Syftet är att studera vad som krävs för att bygga upp en e-infrastruktur utifrån dessa förutsättningar
Projektperiod:
2008-03-01 - 2010-09-01
Kontaktperson:
Owen Eriksson
Projektdeltagare:
Taline Jadaan (Högskolan Dalarna / Viktoria instituter), Dick Stenmark (IT-universitetet Göteborg)
Finansiärer:
ITS-Sweden
Malmbrytning och kulturturism påverkar den lokala och regionala utvecklingen på olika sätt. Det är forskningsprojektets utgångspunkt. Syftet med projektet är att undersöka vilka konsekvenser dessa två så kallade produktionssystem, kulturturismen och gruvbrytningen, får i Falun och Kiruna när det gäller hur gruvorna värderas, hur den ekonomiska aktiviteten ser ut och hur genusrelationer formas av detta. År 2001 utnämndes gruvan i Falun och dess industriella landskap till världsarv komma till nytta i den regionala utvecklingen. Samtidigt som planerna för utveckling av området kring Falu gruva som kulturhistoriskt besöksmål intensifieras, söker utländska företag koncessionsrätt inom världsarvets område. Representanter för världsarvets kulturinstitutioner försvarar gruvan mot gruvdrift och pekar på att den är skyddad från den sortens exploatering. Här tycks anpassningen till det postindustriella samhällets värden ha tagit överhanden och styr nu utvecklingen av gruvan och dess landskap. Gruvan i Kiruna har fått sin status och betydelse genom att producera malm för en världsmarknad, på samma sätt som gruvan i Falun under tidigare århundraden. Gruvan i Kiruna representerar en verksamhet inom den traditionella tunga industrin, där exportinkomster, manligt dominerade arbetstillfällen och starka företag har ett stort värde.
Forskningsprojektet bidrar med en analys av hur övergången från ett produktionssystem baserat på malmbrytning till ett produktionssystem baserat på upplevelser och kulturturism kan ta sig uttryck. Vår studie handlar också om hur de olika produktionssystemen antingen står emot varandra eller är förenliga i ett och samma lokala sammanhang. Verksamheterna vid gruvorna är i båda fallen intimt beroende av en internationell marknad. Resultaten bidrar till den teoretiska diskussionen om betydelsen av lokala och regionala – det vill säga platsbundna – resurser och till kunskap om dynamiken i regional utveckling.
Projektperiod:
2008-02-01 - 2011-02-01
Kontaktperson:
Albina Pashkevich
Projektdeltagare:
Susanna Heldt Cassel
Finansiärer:
Vetenskapsrådet
Sammanfattning: När lanthandeln stänger. En studie av lanthandelns betydelse för
flyttning in och ut och för människorna i byn
I mer än 50 års tid har ”butiksdöden” härjat på svensk landsbygd. Ofta antas att när lanthandeln stänger så påverkar det bygdens livskraft. Denna studie visar att varken in- eller utflyttningen påverkas av en butiksstängning. Trenden att fler och fler flyttar ut medan inflyttningen minskar har pågått åtminstone 10-12 år när butiken upphör. Resultatet står sig också om man undantar barnfamiljer och tätortspendlare som har störst benägenhet att handla på stormarknader i tätorterna. Inte ens i butikens direkta närområde tycks en nedläggning påverka in- och utflyttning. Resultatet antyder att befolkningsutvecklingen orsakar butiksnedläggningen, snarare än tvärtom. De kompletterande intervjuerna visar att landsbygdsborna själva uppfattar nedläggningen som en naturlig följd av att inköpen minskar. När butiken stänger har de flesta redan ordnat sin försörjning av dagligvaror på annat sätt. De som flyttar till landsbygden är på förhand införstådda med att servicen är mycket begränsad. Flera andra studier har visat att landsbygdsbutikerna är viktiga på andra sätt och har alltifrån folkhälsorelaterad till social och symbolisk betydelse. Också våra intervjuer pekar på butikens viktiga funktion som mötesplats. I genomsnitt har de butiker som får behålla sin butik ett avsevärt större befolkningsunderlag än de som lägger ner.
Projektperiod:
2008-01-01 - 2008-12-31
Kontaktperson:
Peter Möller
Projektdeltagare:
Peter Möller, Jan Amcoff (), Erik Westholm (Högskolan Dalarna)
Finansiärer:
Länsstyrelsen i Dalarna, Glesbygdsverket
Syftet med projektet är att i digitala kartor visualisera av kvinnors och mäns faktiska rörelsemönster i ett antal utvalda områden. Vilka dessa områden blir bestäms i samråd mellan Trafikverket och forskarna i projektet. I projektet presenteras också en beskrivande dataanalys av dessa rörelsemönster.
Projektperiod:
2010-09-01 - 2011-02-01
Kontaktperson:
Johan Håkansson
Projektdeltagare:
Gunnar Isaksson
Finansiärer:
I detta projekt avser vi att undersöka system av ekonomiska variabler och förekomsten av ickelinjär samvariation mellan dessa variabler och gemensamma asymmetriska justeringsmekanismer mot långsiktiga jämnviktsnivåer. Denna analys förverkligas genom introduktion av ny teori för så kallad ickelinjär kointegration i ickelinjära system. Efter det att teorin är förankrad kommer de teoretiska resultaten att appliceras på ekonomiska data. Eftersom vår teori är helt ny kommer vi att kunna bidraga med nya instrument för att finna gemensamma ickelinjära egenskaper och justeringsmekanismer hos ekonomiska storheter. Informationen om eventuella ickelinjära egenskaper och samvariationer är av yttersta intresse för olika policy beslut, och naturligtvis också för bekräftandet (avvisandet) av rådande teorier. Existens av ickelinjär kointegration ger också möjligheten till förbättrade prognoser för de ekonomiska storheterna. Vi bedömer därför att användningsområdet för vår teori är mycket stort. Projektet kommer att genomföras under en treårsperiod och består av två faser: (1) Att utveckla teorin för ickelinjär kointegration genom följande moment: (a) modellspecificering och definitioner; (b) test för ickelinjär kointegration i ickelinjära system; (c) estimation av modell och ickelinjära egenskaper/kointegrationer; (d) utvärdering av modell och validering av modellantaganden. (2) Att tillämpa teorin under fas (1) på ekonomiska data för t.ex. OECD länderna.
Projektperiod:
2006-01-01 - 2008-12-31
Kontaktperson:
Changli He
Projektdeltagare:
Changli He
Finansiärer:
Stiftelsen för Riksbankens Jubileumsfond
Syfte och Mål
I. Hur sammanhänger förhållandena på den geografiska arbetsmarknaden med utnyttjandet av socialförsäkringssystemen när man (särskilt äldre) blir av med jobbet? II. Hur kan man härleda kritiska pendlingsisokroner - ´längsta accepterade pendlingsavstånd´? Tidigare forskning har påvisat vissa regionala skillnader vad gäller ´acceptabelt pendlingsavstånd´. Syftet är att studera hur dessa kan förklara geografiska skillnader i utträde respektive kvarstannande i arbetskraften vid nedläggelser av arbetsställen.
Resultat och förväntade effekter
Resultatet från detta projekt kommer att svara på frågor såsom Hur skulle arbetskraftsdeltagandet bland äldre förändras med en ökad regional tillgänglighet till arbetsställen? Var skulle en sådan förändring vara störst? Vilken roll spelar ekonomiska incitament och ersättningsnivåer i sjukförsäkringssystemen för olika socioekonomiska och geografiska grupper? Detta ger möjlighet att studera policyåtgärder såsom dels förändringar i socialförsäkringssystemen, dels infrastrukturåtgärder.
Upplägg och genomförande
I det här projektet avser vi att utnyttja registerdata över Sveriges befolkning 1991-2002 för att studera den regionala arbetsmarknadens betydelse för utträde/kvarstannande i arbetskraften samt utnyttjande av socialförsäkringssystemen. Den teoretiska och empiriska modellen är en sökmodell med en geografisk (rumslig) dimension. Den föreslagna metodiken, med en estimerad fullt strukturerad modell, är av avgörande betydelse för att man skall kunna studera kontrafaktiska policyåtgärder.
Projektperiod:
2006-06-30 - 2009-06-30
Kontaktperson:
Gunnar Isacsson
Projektdeltagare:
Gunnar Isaksson, Anders Karlström (KTH), Mårten Palme (Stockholms universitet)
Finansiärer:
VINNOVA
Olika metoder används idag för dammbindning av grusvägar. Kunskapen är klart otillräcklig vad gäller vilka dammbindningsmaterial som lämpar sig för olika grusmaterial och i fråga om metodernas livslängd och kostnader samt miljöeffekter. Syftet med projektet är dels att utvärdera egenskaperna hos material till grusslitlager och vilka dammbindningsmetoder som lämpar sig för olika material, dels att utveckla och utvärdera laboratoriemetoder för analys av material till grusslitlager. De metoder som kommer att användas är kunskapssammanställning, laboratorie- och fältförsök samt analys av livslängdskostnaden. Förväntade resultat är bättre metoder att analysera material till grusvägar och ett underlag för nya tekniska beskrivningar för förstärkning och underhåll av grusvägar. Projektet förväntas ge minskade livscykelkostnader för grusvägarna och bidra till en bättre miljö genom minskad dammbindning och mindre utsläpp av kemikalier i naturen.
Projektperiod:
2004-10-01 - 2009-12-15
Kontaktperson:
Rolf Magnusson
Projektdeltagare:
Karin Edvardsson, Jaro Potucek (Vägverket), Göran Gabrielsson (Vägverket), Ulf Isacsson (KTH)
Finansiärer:
Vägverket, Högskolan Dalarna, Vägverket
Primär produktion av aluminium medför ett antal olika arbetsmiljörisker. Gaser, damm och rök ökar risken för astma. Buller, vibrationer och värmestrålning är andra riskfaktorer. För att på ett effektivt sätt kunna minska personalens exponering för dessa riskfaktorer har Aluminiumindustrins miljösekretariat beslutat att PIMEX-metoden skall anpassas och utvecklas för de speciella behov som finns i branschen. Alla nordiska aluminiumindustrier kommer att medverka och erbjudas stöd för implementering av metoden. PIMEX ger möjligheter att på ett effektivt sätt minska aktuella risker.
Projektperiod:
2007-07-01 - 2008-12-31
Kontaktperson:
Ing-Marie Andersson,
Gunnar Rosén
Projektdeltagare:
Ann Hedlund
Finansiärer:
Aluminiumindustrins miljösekretariat
Regional sammanhållning påverkar förutsättningarna för tillväxt på såväl mikro som makro nivå inom den Europeiska unionen.
Detta föreslagna projekt har i huvudsak två delar:
Den första handlar om att analysera framgångsfaktorer för regional utveckling. Sektorerna jordbruk, bioteknologi samt turism kommer att användas för fallstudier.
Den andra delen utgår från EUs målsättning om sammanhållning och utjämning mellan regioner. Syftet är att identifiera och peka på möjliga vägar för att skapa tillväxt i regioner som släpar efter.
Projektperiod:
2008-06-30 - 2009-12-31
Kontaktperson:
Tobias Heldt
Projektdeltagare:
Tobias Heldt, Stefan Mann (Research Station Agroscope Reckenholz Tänikon), George Petrakos (University of Thessaly), Agnes Nemenyi (Babes-Bolyai University), Ika Darnhofer (Universität für Bodenkultur Wien), Antti-Jussi Tahvanainen (The Research Institute of the Finnish Economy), Jörg Schramek (Institute for Rural Development Research)
Finansiärer:
Högskolan Dalarna
I detta projekt problematiserar vi begreppet regionförstoring. Syftet med projektet är att undersöka drivkrafterna till regionförstoring och/eller regionförminskning på individnivå samt med utgångspunkt i enskilda individers räckhåll. Vi vill fördjupa kunskapen om varför människor pendlar respektive inte pendlar utifrån ett individperspektiv där köns/genusperspektivet ges stor betydelse. Vi söker orsakerna både i individspecifika demografiska, socioekonomiska och geografiska variabler samt i enskilda individers platsspecifika sammanhang.
Projektet kommer att bidra med ny kunskap om individspecifika orsaker till geografisk rörlighet respektive inlåsning/orörlighet på arbetsmarknaden och dess koppling till aggregerade mönster över hur arbetsmarknadsregioner förstoras eller minskar. Resultaten från forskningsprojektet kommer att lyfta kunskapsfronten när det gäller förståelsen av begreppet regionförstoring och vad regionförstoring orsakas av och innebär.
I denna studie kommer både kvantitativa och kvalitativa metoder att användas. De olika metodinslagen i projektet kommer att kombineras och resultaten från den kvantitativt inriktade delen inklusive de geografiska visualiseringarna kommer att sammankopplas med resultaten från den kvalitativa intervjustudien i den slutliga analysen. Genom att sammanföra resultat från kvantitativ bearbetning av statistik och visualisering i kartform baserad på individdata med djupintervjuer kan en helhetsförståelse och djupgående kunskap uppnås om regionförstorings- och regionförminskningsprocesser.
Projektperiod:
2007-01-01 - 2009-12-31
Kontaktperson:
Susanna Heldt Cassel
Projektdeltagare:
Gunnar Isaksson
Finansiärer:
VINNOVA
Detta projekt syftar till att ta fram en IT-demonstrator i form av ett ”spårkort” för längdskidåkning. Genom denna IT-tjänst kopplad till längdskidåkningen får skidåkaren ett mer nöjsamt och inspirerande aktivitetsutövande där det blir möjligt att planera dagens skidåkning via valla och temperatur info, följa upp efter dagens skidtur och framförallt jämföra tider med andra utövare, från datorn i hemmet eller via mobilen.
Spårkortet eller ”The XC-Ski Manager” har formen av ett kort, liknande ett alpint liftkort, innehållandes en RFID tagg. ”The XC-Ski Manager” är dels en tidtagarfunktion för längdskidåkning som läser av och registrerar tiden utefter en specifik bana samt lagrar prestationer i en databas, dels ett abonnemang som ger utskick av väderprognos och temperaturangivelser vid banans högsta och lägsta punkt via SMS eller via den tillhörande hemsidan. ”The XC-Ski Manager” ska kunna köpas i självserviceautomater och betalas via ett betalsamtal eller kreditkort.
Projektets genomförs i samverkan mellan aktörerna i projektteamet; Orsa Skidklubb, Orsa Grönklitt AB, SkiBar AB samt forskare från ämnena informatik och nationalekonomi vid Högskolan Dalarna. Projektet leds av projektledare Folke Eriksson Consulting.
Projektperiod:
2009-02-01 - 2010-10-31
Kontaktperson:
Tobias Heldt
Projektdeltagare:
Owen Eriksson, Torbjörn Wallin (Orsa Grönklitt), Folke Eriksson (Folke Eriksson Consulting)
Finansiärer:
VINNOVA
PIMEX-metoden innebär att arbetsmiljöfaktorer mäts i samband med att aktuell arbetsplats videofilmas. Metoden, som visat sig vara mycket användbart i det preventiva arbetsmiljöarbetet har utvecklats i Sverige men används numer i ett antal länder. Metoden har egenskaper som kan bidra till att öka berörda personers motivation för och engagemang i arbetsmiljöarbetet, kallat Moveit-egenskaper. I projektet skall ett antal workshops arrangeras i olika länder med syftet att ställa samman hur och med vilka strategier PIMEX använts samt erfarenheterna från detta. Vidare skall metodens Moveit-egenskaper analyseras och mätas i fältstudier.
Projektperiod:
2008-01-01 - 2009-06-30
Kontaktperson:
Ing-Marie Andersson,
Gunnar Rosén
Projektdeltagare:
Finansiärer:
Zentrum für Innovation und Technologie, Wien
Arbetstagare utsätts i sitt arbete av olika arbetsmiljöfaktorer. Huruvida exponeringar är hälsovådliga eller ej beror på vilken arbetsmiljöfaktor det är, hur länge arbetstagaren utsätts och vilka nivåer som är aktuella. För vissa arbetsmiljöfaktorer, t ex buller, är det betydelsefullt att minska på såväl den totala exponeringsdosen, som att få bort toppexponeringar. Att identifiera och minska toppexponeringar är, förutom att få bort den skadliga toppexponeringen, ett effektivt sätt att minska den totala exponeringen. Inom aluminiumindustrin har problemen med exponeringar uppmärksammats och den nordiska branschen har valt att agera gemensamt för att förbättra arbetsmiljön.
Syftet med projektet är att beskriva en strategi för hur tillämpning av Video Exposure Monitoring kan användas för att minska toppexponeringar. Projektet genomförs på företag inom den nordiska aluminiumindustrin med stöd av dess branschorganisation.
Projektperiod:
2008-06-17 - 2008-12-31
Kontaktperson:
Ann Hedlund
Projektdeltagare:
Gunnar Rosén
Finansiärer:
Högskolan Dalarna
Delprojektets syfte är att utifrån en nulägesbeskrivning och befintliga förutsättningar gällande infrastruktur och andra transportförutsättningar identifiera möjligheter (potentialer) att få effektivare/uthålligare transporter med miljöriktiga transportsystem. Detta sker ex vis genom att identifiera administrativa barriärer eller samarbete mellan inblandade (ofta konkurrerande företag) för att kunna uppnå bättre helhetslösningar för transporter av bioråvara i regionen. Delprojektet ska sedan föreslå lösningar som kan genomföras på kort och lång sikt.
Delprojektets målsättning är att undersöka potentialen för effektivare/uthålligare transporter för bio-råvara inom regionen och ge förslag på lösningar som kan genomföras på kort och lång sikt. I delprojektets målsättning ligger att förutsättningslöst studera balansen mellan landsväg och järnväg. Stor vikt kommer att ligga på utsläpp av CO2.
Samarbete kommer att ske med ett flertal av marknadens aktörer/intressenter.
Projektperiod:
2008-02-01 - 2011-01-31
Kontaktperson:
Jerry Johansson
Projektdeltagare:
Reza Mortazavi
Finansiärer:
Region Dalarna, Banverket, Högskolan Dalarna, EU:s strukturfonder, Ett flertal av Näringslivets organisationer och företag som bidrar med eget arbete etc
Skogsenergibranschen har under senare år ökat och tillkomsten av nya entreprenörer i branschen ökar. Under 2009 gjordes en översiktlig kartläggning över de arbetsmiljöproblem som finns vid hantering av skogsbränsle eftersom en överblick över den aktuella arbetsmiljösituationen saknades. Hösten 2010 genomfördes fallstudier för att kartlägga arbetsmiljö och utveckla förutsättningar för säkert arbete inom fyra olika processer. Arbetsmiljöförhållandena skiljer sig åt mellan olika delprocesser, olika maskintyper, olika väderlek, samt hur gamla maskinerna är. En slutsats från det senare projektet är att dammexponeringen är väderleks- och lagringstidsberoende och att de mätningar som gjorts under en fuktig höst inte är representativa för förares och provtagares genomsnittliga exponering. Därtill har vissa arbetsmoment inte kunnat studeras.
Syftet med projektet är att ytterligare öka kunskapen om förhållanden inom skogsenergibranschen avseende arbetsmiljö och ergonomiska möjligheter. Mer specifikt är målet att genom fallstudier studera skotning av stubbar och flisning av stubbar; samt mäta dammexponering vid olika delprocesser under torr och varm väderlek.
Projektperiod:
2011-01-01 - 2011-06-30
Kontaktperson:
Ann Hedlund
Projektdeltagare:
Gunnar Rosén
Finansiärer:
Skogforsk
Kommer snart...
Projektperiod:
2009-09-01 - 2011-06-30
Kontaktperson:
Kenneth Carling
Projektdeltagare:
Magnus Bohlin
Finansiärer:
ITS-Dalarna Utvecklingsbolag AB
Projektet ska i en förstudie ta fram underlag som resulterar i en ansökan till Vinnova.
Det yttersta syftet med Vinnovautlysningen är att bidra till att förbättra Sveriges konkurrensförmåga och hållbar tillväxt genom att utveckla och förstärka genus- och jämställdhetsperspektivet i forsknings- och innovationsmiljöer inom områden med relevans för VINNOVAs verksamhetsområde. Det ska ske genom ett förändringsarbete där inriktningen på arbetet bestäms av de behov av förändring som kan identifieras inom de deltagande FoI-miljöerna. De resultat som kan förväntas av projekten är förändrat handlande och nya interna processer i miljöerna, som på sikt stärker konkurrenskraften för miljön.
Projektperiod:
2008-01-01 - 2008-04-30
Kontaktperson:
Ing-Marie Andersson
Projektdeltagare:
Hans Lundkvist
Finansiärer:
VINNOVA
Projektet går bl a ut på att effektivisera hanteringen och uppföljningen av tjälrestriktioner. Lågtrafikerade vägar är normalt inte konstruerade efter någon standard, vilket gör, att de har en mycket varierande uppbyggnad och därmed också stor variation i bärförmåga. Tunga fordon kan orsaka omfattande skador på dessa vägar i tider då vägen har dålig bärförmåga. För att undvika detta stängs stora delar av detta vägnät av under tjällossningen. Det är viktigt, att dessa avstängningstider begränsas i den utsträckning det går. Syftet med detta projekt är, att utveckla ett system för bedömning av bärförmågan hos lågtrafikerade vägar och dennas variation i tid och i vägens längsriktning. Syftet är också, att skapa ett system för att samla in och distribuera sådan information till olika väganvändare. Systemet omfattar instrument för mätning och metoder för insamling, analys och distribution av data rörande bärförmågan. System finns idag utvecklat för att samla in och lagra data. Dessa befinliga system bör, med vissa kompletteringar, också kunna användas även för information om bärförmågan. Information om temperatur, nederbörd, fuktförhållanden, grundvattennivå, bärkapacitet, vägstruktur, frostförhållanden etc kommer att samlas in och analyseras i en central databas. Sådan information kan erhållas från VViS, SMHI, SGU samt FWD-mätningar kompletterade med okulära observationer samt information om konstruktionen. Statistiska och empiriska metoder kan användas tillsammans med information om konstruktionen och väderprognoser för att prognostisera bärkapaciteten och dess variationer. Näringslivets transporter har stor betydelse för den regionala utvecklingen, framförallt i glesbygd. Idag räknar man med att förseningar till följd av dålig bärighet kostar skogsnäringen ungefär 800 mkr per år. En försiktig uppskattning är, att ett fullt utvecklat system enligt detta projektförslag skulle kunna innebära en besparing på 10% av denna kostnad.
Projektperiod:
2007-07-01 - 2012-06-30
Kontaktperson:
Rolf Magnusson
Projektdeltagare:
Rikard Lindgren, Jaro Potucek (Vägverket)
Finansiärer:
Vägverket, Borlänge Kommun, Vägverket
Syftet med detta projekt är att utveckla en individbaserad metodik för att analysera och visualisera
kollektivtrafikens regionförstorande effekter på arbetsmarknaden. Angreppssättet bygger på att
koppla samman tänkta eller faktiska tekniska räckvidder i ett transportsystem med en
individorienterad analys av individuella faktiska och potentiella räckhåll. Projektet vidareutvecklar
ett tidigare framtaget visualiseringsverktyg för infrastrukturinvesteringar för att även kunna
visualisera regionförstorande effekter av kollektivtrafiken. Mer specifikt syftar projektet till att:
1.Utveckla visualiseringsverktyget för att kunna beakta kollektivtrafik.
2.Koppla verktyget till SAMPERS-resultat.
3.Tillämpa verktyget på ett specifikt ´projekt´: t.ex. Götalandsbanan.
Projektperiod:
2010-09-01 - 2011-12-31
Kontaktperson:
Gunnar Isaksson
Projektdeltagare:
Lena Wieweg (Väg- och transportforskningsinstitutet)
Finansiärer:
Banverket
Syftet med detta projekt är att utveckla en individbaserad metodik för att analysera och visualisera
kollektivtrafikens regionförstorande effekter på arbetsmarknaden. Angreppssättet bygger på att
koppla samman tänkta eller faktiska tekniska räckvidder i ett transportsystem med en
individorienterad analys av individuella faktiska och potentiella räckhåll. Projektet vidareutvecklar
ett tidigare framtaget visualiseringsverktyg för infrastrukturinvesteringar för att även kunna
visualisera regionförstorande effekter av kollektivtrafiken. Mer specifikt syftar projektet till att:
1.Utveckla visualiseringsverktyget för att kunna beakta kollektivtrafik.
2.Koppla verktyget till SAMPERS-resultat.
3.Tillämpa verktyget på ett specifikt ´projekt´: t.ex. Götalandsbanan.
Projektperiod:
2010-09-01 - 2011-12-31
Kontaktperson:
Gunnar Isaksson
Projektdeltagare:
Johan Håkansson, Lena Wieveg (WSP)
Finansiärer:
Banverket
Detta projekt syftar till att identifiera möjligheter att reducera drift- och underhållskostnaderna genom lämplig utformning av vägar av olika typ. Ett antal drift- och underhållsåtgärder kommer att studeras i fält för att få grepp på verkliga drift- och underhållskostnader. En analys av orsaker, åtgärdsfrekvens, arbetsomfattning, olika utföranden, kostnader, resultat och livslängd kommer att göras för några typvägar i olika delar av landet. En modell för projektering i investeringsskedet med särskilt perspektiv på drift och underhållskostnader som en del i anläggningens life cycle costs kommer att ställas upp och utvärderas. Projektet avser också att ge vägledning för val av lämpliga underhållsåtgärder, där nuvarande utformning försvårar möjligheterna att utföra drift- och underhållsåtgärder.
Projektperiod:
2004-12-15 - 2009-12-15
Kontaktperson:
Rolf Magnusson
Projektdeltagare:
Owen Eriksson, Jan Moberg (Vägverket), Ulf Isacsson (KTH)
Finansiärer:
Vägverket, Högskolan Dalarna, Nordiska Vägtekniska Förbundet, Vägverket
Syftet med projektet är att höja kunskapen om arbetsmiljön för arbeten inom skogsenergibranschen, vilket i sig förväntas leda till minskat antal olyckor och arbetssjukdomar, samt ökad effektivitet. Målet är att producera en arbetsmiljöhandledning som omfattar processer där sortimenten GROT (grenar och toppar), stubbar respektive klenskog förvandlas till flis, innehållande arbetsmoment för skördning, transport, sönderdelning och kvalitetskontroll. Som ett komplement till den tryckta arbetsmiljöhandledningen produceras en digital version som innehåller filmillustrationer och instuderingsfrågor.
Projektet kommer ddrivas av Tema Arbetsliv vid Högskolan Dalarna i samverkan med Skogforsk.
Projektperiod:
2011-08-15 - 2012-06-30
Kontaktperson:
Ann Hedlund
Projektdeltagare:
Rasmus Bjurström, Personal från Skogforsk (Skogforsk)
Finansiärer:
ESS (Effektivare Skogsbränslesystem)
