Forskningsprojekt

Projekt 2017

Allmänt Mikrodataaanalys - handel

Forskningen gäller främst studier av komplexa processer inom näringsliv och samhällsbyggande.

Särskilt berörs områden med relevans för regionen och andra områden utanför storstäderna, såsom transport, infrastruktur, handel och turism.

Kärnan inom forskningsprofilen ligger i att skapa och anpassa verktyg att analysera dessa processer genom utveckling av avancerade mikrodataanalysmetoder och -tekniker. Mikrodataanalys är ett flervetenskapligt kunskapsområde som handlar om insamlande, modellering, sammanställning och uttolkning av stora datamängder, samt bakomliggande algoritmer, metoder och tekniker.

Mikrodataanalys omfattar flera samverkande delområden såsom artificiell intelligens, beslutsstödssystem, hushållning med begränsade resurser, datamodellering, försöksplanering, fokusgrupper, geografiska informationssystem, visualisering, mättekniker, optimering, prognoser, simulering och statistisk slutledning.

Forskningen sker i nära samverkan med regionala och nationella företag och myndigheter inom bland annat transport, tillverkningsindustri, turism och handel, vilka också har roller som finansiärer och dataleverantörer. Detta samarbete och kompetensen i mikrodataanalys ligger också till grund för masterutbildningen Business Intelligence, vilken syftar till att utbilda personer med särskild kompetens att arbeta med beslutsstöd i företagsledningar och andra ledningsgrupper.

Projektperiod:  2012-01-01 -
Kontaktperson:  Kenneth Carling
Projektdeltagare:  Madelen Lagin, Sven-Olov Daunfeldt, Daniel Brandt
Finansiärer:  



Allmänt Mikrodataaanalys - metod

Forskningen gäller främst studier av komplexa processer inom näringsliv och samhällsbyggande.

Särskilt berörs områden med relevans för regionen och andra områden utanför storstäderna, såsom transport, infrastruktur, handel och turism.

Kärnan inom forskningsprofilen ligger i att skapa och anpassa verktyg att analysera dessa processer genom utveckling av avancerade mikrodataanalysmetoder och -tekniker. Mikrodataanalys är ett flervetenskapligt kunskapsområde som handlar om insamlande, modellering, sammanställning och uttolkning av stora datamängder, samt bakomliggande algoritmer, metoder och tekniker.

Mikrodataanalys omfattar flera samverkande delområden såsom artificiell intelligens, beslutsstödssystem, hushållning med begränsade resurser, datamodellering, försöksplanering, fokusgrupper, geografiska informationssystem, visualisering, mättekniker, optimering, prognoser, simulering och statistisk slutledning.

Projektperiod:  2012-01-01 -
Kontaktperson:  Kenneth Carling
Projektdeltagare:  William, Wei Song, Dao Li, Xiangli Meng, Mengjie Han, Xia Shen, Bengt Persson, Bo Sundgren
Finansiärer:  



Allmänt Mikrodataaanalys - tillverkningsindustri

Forskningen gäller främst studier av komplexa processer inom näringsliv och samhällsbyggande.

Särskilt berörs områden med relevans för regionen och andra områden utanför storstäderna, såsom transport, infrastruktur, handel och turism.

Kärnan inom forskningsprofilen ligger i att skapa och anpassa verktyg att analysera dessa processer genom utveckling av avancerade mikrodataanalysmetoder och -tekniker. Mikrodataanalys är ett flervetenskapligt kunskapsområde som handlar om insamlande, modellering, sammanställning och uttolkning av stora datamängder, samt bakomliggande algoritmer, metoder och tekniker.

Mikrodataanalys omfattar flera samverkande delområden såsom artificiell intelligens, beslutsstödssystem, hushållning med begränsade resurser, datamodellering, försöksplanering, fokusgrupper, geografiska informationssystem, visualisering, mättekniker, optimering, prognoser, simulering och statistisk slutledning.

Forskningen sker i nära samverkan med regionala och nationella företag och myndigheter inom bland annat transport, tillverkningsindustri, turism och handel, vilka också har roller som finansiärer och dataleverantörer. Detta samarbete och kompetensen i mikrodataanalys ligger också till grund för masterutbildningen Business Intelligence, vilken syftar till att utbilda personer med särskild kompetens att arbeta med beslutsstöd i företagsledningar och andra ledningsgrupper.

Projektperiod:  2012-01-01 -
Kontaktperson:  Kenneth Carling
Projektdeltagare:  
Finansiärer:  



Allmänt Mikrodataaanalys - transporter

Forskningen gäller främst studier av komplexa processer inom näringsliv och samhällsbyggande.

Särskilt berörs områden med relevans för regionen och andra områden utanför storstäderna, såsom transport, infrastruktur, handel och turism.

Kärnan inom forskningsprofilen ligger i att skapa och anpassa verktyg att analysera dessa processer genom utveckling av avancerade mikrodataanalysmetoder och -tekniker. Mikrodataanalys är ett flervetenskapligt kunskapsområde som handlar om insamlande, modellering, sammanställning och uttolkning av stora datamängder, samt bakomliggande algoritmer, metoder och tekniker.

Mikrodataanalys omfattar flera samverkande delområden såsom artificiell intelligens, beslutsstödssystem, hushållning med begränsade resurser, datamodellering, försöksplanering, fokusgrupper, geografiska informationssystem, visualisering, mättekniker, optimering, prognoser, simulering och statistisk slutledning.

Forskningen sker i nära samverkan med regionala och nationella företag och myndigheter inom bland annat transport, tillverkningsindustri, turism och handel, vilka också har roller som finansiärer och dataleverantörer. Detta samarbete och kompetensen i mikrodataanalys ligger också till grund för masterutbildningen Business Intelligence, vilken syftar till att utbilda personer med särskild kompetens att arbeta med beslutsstöd i företagsledningar och andra ledningsgrupper.

Projektperiod:  2012-01-01 -
Kontaktperson:  Kenneth Carling
Projektdeltagare:  Diala Jomaa, Asif Ur Rahman, Kristin Svenson
Finansiärer:  



Allmänt Mikrodataaanalys - turism

Forskningen gäller främst studier av komplexa processer inom näringsliv och samhällsbyggande.

Särskilt berörs områden med relevans för regionen och andra områden utanför storstäderna, såsom transport, infrastruktur, handel och turism.

Kärnan inom forskningsprofilen ligger i att skapa och anpassa verktyg att analysera dessa processer genom utveckling av avancerade mikrodataanalysmetoder och -tekniker. Mikrodataanalys är ett flervetenskapligt kunskapsområde som handlar om insamlande, modellering, sammanställning och uttolkning av stora datamängder, samt bakomliggande algoritmer, metoder och tekniker.

Mikrodataanalys omfattar flera samverkande delområden såsom artificiell intelligens, beslutsstödssystem, hushållning med begränsade resurser, datamodellering, försöksplanering, fokusgrupper, geografiska informationssystem, visualisering, mättekniker, optimering, prognoser, simulering och statistisk slutledning.

Forskningen sker i nära samverkan med regionala och nationella företag och myndigheter inom bland annat transport, tillverkningsindustri, turism och handel, vilka också har roller som finansiärer och dataleverantörer. Detta samarbete och kompetensen i mikrodataanalys ligger också till grund för masterutbildningen Business Intelligence, vilken syftar till att utbilda personer med särskild kompetens att arbeta med beslutsstöd i företagsledningar och andra ledningsgrupper.

Projektperiod:  2012-01-01 -
Kontaktperson:  Kenneth Carling
Projektdeltagare:  
Finansiärer:  



Allmänt Mikrodataaanalys - övrigt

Forskningen gäller främst studier av komplexa processer inom näringsliv och samhällsbyggande.

Särskilt berörs områden med relevans för regionen och andra områden utanför storstäderna, såsom transport, infrastruktur, handel och turism.

Kärnan inom forskningsprofilen ligger i att skapa och anpassa verktyg att analysera dessa processer genom utveckling av avancerade mikrodataanalysmetoder och -tekniker. Mikrodataanalys är ett flervetenskapligt kunskapsområde som handlar om insamlande, modellering, sammanställning och uttolkning av stora datamängder, samt bakomliggande algoritmer, metoder och tekniker.

Mikrodataanalys omfattar flera samverkande delområden såsom artificiell intelligens, beslutsstödssystem, hushållning med begränsade resurser, datamodellering, försöksplanering, fokusgrupper, geografiska informationssystem, visualisering, mättekniker, optimering, prognoser, simulering och statistisk slutledning.

Forskningen sker i nära samverkan med regionala och nationella företag och myndigheter inom bland annat transport, tillverkningsindustri, turism och handel, vilka också har roller som finansiärer och dataleverantörer. Detta samarbete och kompetensen i mikrodataanalys ligger också till grund för masterutbildningen Business Intelligence, vilken syftar till att utbilda personer med särskild kompetens att arbeta med beslutsstöd i företagsledningar och andra ledningsgrupper.

Projektperiod:  2012-01-01 -
Kontaktperson:  Kenneth Carling
Projektdeltagare:  Kenneth Carling, Klas Sundberg, Mats Landström
Finansiärer:  



Automatisk inspektion av järnvägsslipers

Syftet med detta forskningsprojekt är att kartlägga nuvarande manuella metoder för inspektion av järnvägsslipers och att föreslå automatiska metoder för denna uppgift. Manuell inspektion går till så att operatören som ansvarar för övervakning av spåren undersöker varje sliper visuellt för att se om den har sprickor. Vid behov kan en närmare undersökning ske på plats, exempelvis genom att man med en yxa slår mot träbalken och bedömer tillståndet i träbalken genom att lyssna till det ljud som uppstår. En träbalk i gott skick producerar ett klart och tydligt ljud, medan rutten eller dålig balk ger ifrån sig ett dovt ljud. I tveksamma fall kompletterar man ljudinformationen med den information ett tränat öga kan se för uppnå en entydig klassificering.

I projektet studeras datorstödda metoder för klassificering av slipers utifrån bild- och ljudinformation. Flera icke-förstörande testmetoder undersöks, t ex akustik analys, bildanalys, ultraljud för att avslöja viktig information om slipern. För den vidare automatiseringen använder man metoder som går under beteckningen artificiell intelligens, t ex mönsterigenkänning, oskarp logik och expertsystem. Dessutom används signalbehandling för att förbearbeta den ursprungliga ljud- och bildinformationen.

Projektet bedrivs med finansiering från KK-stiftelsen.

Projektperiod:  2005-01-01 -
Kontaktperson:  Siril Yella
Projektdeltagare:  
Finansiärer:  



Den regionalekonomiska betydelsen av travsporten

Den svenska hästnäringen sysselsätter idag ca 30 000 helårsverken och hästnäringens samhällsekonomiska betydelse mätt som andel av BNP har visat sig ligga kring 0,5 procent (Johansson, Andersson och Hedberg 2004 samt Heldt 1995). Den regionalekonomiska betydelsen av hästnäringen generellt och travsporten specifikt är däremot inte studerad i detalj. Att öka kunskapen om travsportens regionalekonomiska betydelse är en nyckel för att hästnäringens företrädare så väl som regionala offentliga aktörer ska kunna arbeta för tillväxt inom hästnäringen.

Travsportens och hästens samhälleliga värden kopplat exempelvis till gemenskap i spelbolag, samtalsämne kring fikabord, hästen som brobyggare mellan stad och land etc. är betydelsefulla men svåra att värdera ekonomiskt. Ett första steg i ökad förståelse för hästnäringens betydelse på regional nivå är därför att studera de ekonomiska effekterna. Vilka är aktörerna och hur mycket pengar spenderar dessa kopplat till hästen under ett år? Hur stor del av denna konsumtion hamnar i den egna hemregionen och hur stor del lämnar regionen i s.k. turistrelaterad konsumtion i samband med ett besök vid en travbana längre bort än 10 mil från hemorten?

Det konkreta syftet med projektet är att beräkna den regionalekonomiska betydelsen av travsporten för en mindre region, exemplifierat med utgångspunkt i en mindre travbanas verksamhet. Projektets första steg innehåller en kartläggning och beskrivning av travsportens regionala ekonomi vilket i ett andra steg kompletteras med studiet av faktorer som påverkar den regionalekonomiska betydelsen. Dessa handlar exempelvis om hur de olika aktörernas motiv till engagemang i travsporten påverkar deras beteende.

Projektet ska utmynna i en rapport som förutom att svara på syftet även ska inkludera identifierande av ett antal policyrelevanta frågor att studera vidare i kommande forskning.

Projektperiod:  2014-04-01 -
Kontaktperson:  Tobias Heldt
Projektdeltagare:  
Finansiärer:  Svensk Travsport



Detektering och igenkänning av vägskyltar

Syftet med detta forskningsprojekt är att förbättra körbeteende hos fordonsförare och att minska risken för olyckor i trafiken. I projektet utvecklas datorstödda metoder för att automatiskt registrera och känna igen vägskyltar.

Viktiga frågor i sammanhanget är hur man hanterar utomhusbilder och hur man med olika tekniker kan dela upp bilder i segment utifrån färg- och formanalys. Olika algoritmer för bildsegmentering har utvecklats, vilket ger möjligheter att behandla bildinformationen i en databas. Formen hos objekten i bilden analyseras med en teknik som bygger på oskarp logik, vilket är en typ av logik som används i expertsystem där resultatet av en operation är grader av en egenskap och inte absoluta mängder.

Själva klassificeringen av vägskylten görs med en matematisk metod som tar som indata den yttre formen hos vägskylten och skyltens bildtecken (piktogram).

Projektperiod:  2005-01-01 -
Kontaktperson:  Hasan Fleyeh
Projektdeltagare:  
Finansiärer:  



Effektutvärdering

Det viktigaste syftet med detta projekt är att bestämma betydelsen av en tidig introduktion på arbetsmarknaden medelst sommarjobb. Tidigare forskning har pekat på att de svenska institutionella förhållandena gör steget från utbildning till arbetsmarknaden särskilt svår för svenska ungdomar. Ett förhållande som är förenligt med annan forskning som visar att de mest effektiva arbetsmarknadsåtgärderna är sådana som innehåller en hög grad av arbetsgivarkontakter. Svenska kommuner satsar ganska hårt på att kunna erbjuda sina ungdomar sommarjobb, men effekten av denna kommunala åtgärd är okänd. Tack vare ett unikt experiment i Falu kommun kan projektet producera valida svar på denna och andra frågor som är centrala för arbetsmarknadsekonomisk forskning.

Projketet har successivt utvidgats till att innefatta utvärderingar mer i allmänhet.

Projektperiod:  2003-07-01 -
Kontaktperson:  Kenneth Carling
Projektdeltagare:  Ola Nääs, Moudud Alam
Finansiärer:  IFAU (Institutet för Arbetsmarknadspolitisk utvärdering) , SWECO



FLOAT - Flexibel levodopa-optimerings och individanpassningsteknik

Projektet har som mål att utveckla IT-system för att stödja förbättrad och individanpassad behandling av personer med Parkinsons sjukdom. Forskningen är mer specifikt fokuserad på medicinering med levodopa i form av mikrotabletter. En sådan behandlingsform kan vara aktuell när sjukdomen har framskridit till ett läge där vanlig tablettbehandling börjat fungera dåligt men där det ännu inte är motiverat med kirurgisk behandling eller behandling med medicinpump.

Mikrotabletter ger möjlighet till mer finkänslig justering av dosering, men för att denna teknik ska nå sin fulla potential behövs IT-baserade stödsystem. Symptom behöver kunna mätas noggrannt och tillförlitligt så att effekter av olika doseringar kan utredas och doseringsprotokollet kan individanpassas optimalt. Simuleringsmodeller av farmakodynamiska förlopp behövs för att förutsäga effekten av en viss dos.

Projektet är ett systerprojekt till projektet MUSYQ

Länk till nyhetsblänkare om projektet:
Forskningsanslag beviljat

Länk till mer information hos Acreo:
MUSYQ

English version

Projektperiod:  2015-02-01 - 2018-01-31
Kontaktperson:  Mark Dougherty
Projektdeltagare:  Jerker Westin, Mevludin Memedi, Somayeh Aghanavesi, Jack Spira (Sensidose www.sensidose.com), Per Matsson (Cenvigo www.cenvigo.com), Sara Lycke (Cenvigo www.cenvigo.com), Dag Nyholm (Uppsala universitet), Marina Senek (Uppsala universitet)
Finansiärer:  KK-stiftelsen, Cenvigo AB, Sensidose AB



Kreditriskmodellering

Ett stort problem med dagens kreditrisk-modeller är att de fokuserar enbart på tillståndet hos det enskilda företaget, och negligerar tillståndet hos företagets leverantörer och kunder. Teoretiska studier har påpekat att det är rimligt att betrakta företagen som ömsesidigt eller indirekt beroende och att detta beroende borde införlivas i kreditriskmodellerna. Att detta inte enbart är en teoretisk och akademisk fråga framgår av en studie (Carling, Rönnegård och Roszbach, 2004) där vi visade att om beroendet beaktades så fördubblades den skattade kreditrisken för de två studerade svenska storbankerna.

När det står klart att beroendet mellan företag måste kunna utformas, så uppstår frågan: Hur? Detta forskningsprojekt syftar till att undersöka möjligheten att använda SNI industrin klassificering (se www.scb.se för mer information) för att ge en struktur för beroendet mellan företagen och därmed utveckla en bättre kreditrisk modell. Detta forskningsprojekt syftar också till att kontrollera om beroendet struktur kan uppskattas genom några välkända mått såsom till exempel SCB:s input-output-matriser. Ovanstående målen ska uppfyllas genom utveckling av nya beräkningsmodeller som gör det möjligt för att skatta den familj av avancerade statistiska modeller som behövs för modellering av ömsesidigt beroende.

Projektperiod:  2000-07-01 -
Kontaktperson:  Moudud Alam
Projektdeltagare:  Kenneth Carling, Lars Rönnegård
Finansiärer:  Riksbankens FOA



Sponsring som resursanskaffning

Framväxten av den kommersiella sponsringen är främst en företeelse som härstammar från de senaste årtiondena. I dag har sponsring utvecklats till en av de snabbast växande formerna av marknadskommunikation för att nå olika målgrupper på marknaden. Sponsring är ett begrepp för ett ekonomiskt utbyte mellan två parter, vilket bygger på den grundläggande tanken att en av parterna (till exempel ett företag) ger resurser (pengar eller varor och/eller tjänster) i utbyte mot att erhålla rätten att associera sig med den sponsrade parten. En intressant fråga är hur den sponsrade parten kan anskaffa sina resurser, det vill säga där motprestationen är ett associationsvärde och inte pengar eller en produkt. En fråga som kortfattat kan beskrivas som att köpa resurser för sponsring. Hur erhåller en aktör resurser till ett evenemang, en anläggning, ett idrottslag, etc. utan att använda pengar som betalningsmedel? Frågan handlar om hur den egna organisationen kan finna värden som är attraktiva för motparter och hur relationer med dessa kan utvecklas för att säkra tillgång till nödvändiga resurser. Sponsring som resursanskaffning kan då ses som utbytesprocesser mellan parterna, där den ena parten (en idrottsförening eller liknande) kan utnyttja syftet med den egna verksamheten för att på så sätt attrahera andra aktörer att inleda utbytesprocesser.

Studien fokuserar på Vasaloppet och syftar till att öka kunskapen om utvecklingen av större evenemang och framför allt anskaffningen av olika former av resurser till denna typ av evenemang. Projektet utgör underlag för en doktorsavhandling i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Projektperiod:  2007-09-01 -
Kontaktperson:  Joacim Larsson Von Garaguly
Projektdeltagare:  Joacim Larsson von Garaguly, Jörgen Elbe
Finansiärer:  



Studier av Peace & Love-festivalen

Hur många arbetstillfällen skapar Peace & Love-festivalen? Vilka övriga ekonomiska effekter bidrar festivalen till?

Att mäta ekonomisk aktivitet av enskilda händelser inom en ekonomi såsom ett evenemang görs med fördel från konsumtionssidan. Turistnäringens ekonomi har i flera decennier mätts genom s.k. turismsatellitberäkningar. Denna metod är tillämpbar även på enskilda händelser såsom ett evenemang. Den turistekonomiska betydelsen utgår från turistens konsumtion under en dag uppdelat på olika delkategorier samt vistelselängden för turisten.

Utgångspunkten i dessa beräkningar är begreppet turistkronan vilken kan definieras som fördelningen av den genomsnittlige turistens konsumtion uppdelat på olika konsumtions-kategorier. Motsvarande kan göras för P&L-festivalen genom att mäta festivalbesökarens konsumtion.

Projektets syfte och övergripande frågeställningar
För att ge en bild av de totala ekonomiska effekterna och genomslaget av festivalen för regionen och Borlänge kommun avser detta projekt att kartlägga, mäta och analysera;
1. Ekonomisk effekter och betalningsvilja, ekonomiska aktiviteter hos både besökare och företagare, organisationen och kommunen. Hur många gästnätter i olika boendeformer genererar festivalen och hur många årsarbetskrafter genererar konsumtionen inom respektive utom Borlänge kommun.
2. Social upplevelse för besökaren, i form av lycka och välbefinnande. Främjar festivalupplevelsen hälsa, lycka, sociala kontakter, social tillit, etc?

Projektperiod:  2009-04-01 -
Kontaktperson:  Tobias Heldt
Projektdeltagare:  Anna Klerby
Finansiärer:  Innowent, Borlänge Kommun, Högskolan Dalarna, Peace & Love AB



Visualiserad logistiksimulering

Projektet springer ur företaget Salix Maskiners behov att kommunicera hur deras maskiner kan effektivisera potentiella kunders transportarbete. Projektledare Mats Wilstrand har utvecklat en programvara som möjliggör en snabb (ett par minuter) beskrivning av kundens transportarbete på en karta. Programmet visar därefter, ungefär som i ett dataspel, hur transporter sker så att till exempel väntetider och flaskhalsar visualiseras. Programmet är en prototyp och projektet syftar till att utveckla prototypen. Utvecklingen sker tillsammans med Högskolan Dalarnas personal med intresse för programmering, sannolikhetsteori, planering, verksamhetsanalys, geografiska informationssystem och optimering och simulering. Projektet ger också uppslag till ämne för magisteruppsatser.

Projektperiod:  2008-05-01 -
Kontaktperson:  Kenneth Carling
Projektdeltagare:  Kenneth Carling, Mark Dougherty, Pascal Rebreyend, Siril Yella
Finansiärer:  Innowent, Incubator, Högskolan Dalarna, Högskolan Dalarna


Tidigare projekt inom forskningsområdet