Forskningsprojekt

Projekt 2017

”Många bollar i luften” – Personalens arbetsmiljö på akutmottagning.

Studien syftar till att besvara följande frågeställningar: 1) Vilka aktiviteter pågår på akutmottagningen? 2) Hur upplever vårdpersonalen sin arbetsmiljö? 3) Hur påverkar arbetsmiljön personalens kliniska beslutsprocesser?

Studien har en kvalitativ design eftersom detta är ett outforskat fält inom svensk sjukvård. Ett strategiskt urval av 18 personer (3 undersköterskor, 3 sjuksköterskor och 3 läkare), nio från två olika sjukhus, inkluderas utifrån att de har minst sex månaders yrkeserfarenhet på enheten. Deltagande observationer används för inventering av aktiviteter som pågår på enheten och semi-strukturerade intervjuer används för kartläggning av personalens upplevelser av sin arbetsmiljö.

Projektperiod:  2007-06-01 -
Kontaktperson:  Jan Florin
Projektdeltagare:  Anna Ehrenberg, Jan Florin, Katarina Göransson (Karolinska Institutet)
Finansiärer:  



Akupunktur som smärtlindring vid förlossning - En randomiserad kontrollerad studie

Akupunktur har införts på alla förlossningskliniker i Sverige trots att tillräcklig evidens för detta saknas. Det finns motstridiga och otydliga resultat som kan bero på att studierna är små och att få har redovisat någon powerberäkning. Däremot väcker dessa studier viktiga frågor som behöver undersökas vidare, t ex om effekten av akupunktur kan optimeras genom att behandlingen startas i ett tidigare skede av förlossningen, genom att man ökar behandlingens intensitet eller om barnmorskornas kompetens i akupunkturbehandling höjs. Andra faktorer som behöver studeras vidare är samband mellan akupunktur och biologiska markörer, kostnader samt kvinnans upplevelse av behandlingen.

Syftet med projektet är att utvärdera effekten av akupunktur på förlossningssmärta. Primära utfallsmått är upplevd smärta och användning av epiduralbedövning.

En randomiserade kontrollerad studie kommer att genomföras på två förlossningsavdelningar Norra Älvsborgs Länssjukhus i Trollhättan och Falu lasarett. 300 Kvinnor lottas till någon av följande tre grupper: manuell akupunktur (MA), högfrekvent elektro-akupunktur (EA) eller standard behandling (SB).

I alla grupperna kommer kvinnorna i samråd med sin barnmorska ha tillgång till all tillgänglig farmakologisk och icke-farmakologisk smärtbehandling, förutom kvinnorna i SB-gruppen som inte får någon akupunktur.

Smärta och avslappning kommer att mätas med VAS. Biologiska data inhämtas genom blodprover . Uppgifter om kvinnans bakgrund, upplevelse av behandlingen och förlossningsupplevelse samlas in med enkäter. Barnmorskan dokumenterar uppgifter gällande behandlingen, visst obstetriskt status, annan smärtlindring, biverkningar samt barnmorskans egen närvaro hos kvinnan.

Resultaten från studien kommer att bidra med ökad kunskap om akupunkturbehandlingens effekter på förlossningssmärta. Studien kommer också att bidra med kunskap om smärtmätning under förlossning.

Projektperiod:  2008-02-01 -
Kontaktperson:  Linda Vixner
Projektdeltagare:  Linda Vixner, Lena Mårtensson (Högskolan i Skövde), Elisabet Stener- Victorin (Göteborgs universitet), Ulla Waldenström (Karolinska Institutet), Erica Schytt (Högskolan Dalarna, Karolinska Institutet)
Finansiärer:  Högskolan Dalarna, CKF, Skaraborgsinstitutet, CKF, CKF, Regionala forskningsfonden, Regionala forskningsfonden, FoU-Fyrbodal, FoU-Fyrbodal, Magnus Bergvalls stiftelse, Landstinget Dalarna, Norra Älvsborgs Länssjukhus



Amning/uppfödnings processen hos mammor till för tidigt födda barn – en etnografisk studie vid neonatalavdelningar i Sverige och England

Bakgrund
Den snabba utvecklingen inom neonatal intensivvård har genererat ett förbättrat omhändertagande av det för tidigt födda barnet men där miljön och stödet till mamma-barn relationen vid amning/uppfödning visar på brister. Vi behöver få kunskap om vilka förbättringar som bör implementeras i syfte att öka andelen ammade/helt ammade barn samt öka möjligheten till en mer ömsesidigt tillfredsställande amning, i samhällen med olika normer kring uppfödning.

Syfte
Syftet med studien är att utforska amnings/uppfödnings processen hos mamma-barn par på neonatalavdelningar i Sverige och England.

Metod
En etnografisk design har använts i studien där 4 neonatalavdelningar i Sverige och England har studerats. Under 11 månader har deltagande observationer av aktiviteter på neonatalavdelningarna genomförts med fokus på interaktion mellan mamma, barn och personal. Observationerna har sedan följts upp av intervjuer med mamma, pappa och personal för att få en fördjupad förståelse av det som sker. 300 timmars deltagande observationer och intervjuer har gjorts vilket inkluderade 51 mammor, 19 pappor och 130 personal.En tematisk analys kommer att göras.

Betydelse
Studien är unik då den sker i två diametralt motsatta amningskulturella miljöer. Genom dess resultat kan en ökad kunskap erhållas om de socio-kulturella strukturerna/processerna, interaktion mellan personal och mamma/barn, samt miljöns och vårdrutinernas inverkan på amning/uppfödning. Detta är oerhört värdefull kunskap som genererar bättre förståelse av hur och vilka förbättringar som bör implementeras så att andelen ammade/helt ammade barn ökar och att fler mammor upplever en mer ömsesidigt tillfredsställande amning.

Projektperiod:  2009-05-01 -
Kontaktperson:  Renée Flacking
Projektdeltagare:  Fiona Dykes (University of Central Lancashire)
Finansiärer:  Uppsala universitet



Att vara Jehovas vittne på ett svenskt sekulärt högstadium - en studie om krockar mellan fundamentalism och sekularism

Studien avser att undersöka vilka strategier ungdomar, medlemmar i Jehovas vittnen har för att hantera högstadietiden på ett svenskt sekulärt högstadium.

Projektperiod:  2011-01-01 -
Kontaktperson:  Pernilla Liedgren
Projektdeltagare:  Lars Andersson (Ersta Sköndal högskola)
Finansiärer:  



Behov av, nyttjande av och tillfredsställelse med hälso- och sjukvård första året efter en stroke

Bakgrund Många männsikor som haft en stroke upplever att deras behov av rehabilitering inte tillgodoses. Det saknas dock kunskap om vad som bidrar till att så många upplever att rehabiliteringsbehoven inte tillgodoses. I hälso- och sjukvården används mätinstrument för att identifiera förekomsten av funktionshinder men i vilken utsträckning patienternas självrapporterade problem fångas upp av mätinstrumenten har inte studerats. Vidare saknas det kunskap om förändringar över tid avseende vårdtider på strokeenhet och efterföljande rehabilitering.
Det övergripande syftet är att bidra med ny kunskap om behovet av rehabilitering, nyttjande av hälso- och sjukvård samt tillfredsställelse med hälso- och sjukvården under det första året efter en stroke utifrån perspektivet hos människor som har haft en stroke.
Metod Data samlades in från personer som vårdades för stroke på strokeenheterna på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och i Solna 2006/2007 (349 deltagare) samt från kontrollgruppen i en randomiserad kontrollerad studie där personerna rekryterats från samma strokeenhet 1993/1996 (40 deltagare). Datainsamlingen skedde i samband med insjuknandet samt 3, 6 och 12 månader efter stroken. Datainsamlingen omfattade en öppen fråga, standardiserade mätinstrument, data från journaler samt från Stockholms läns landstings datoriserade register för vårdkontakter.

Projektperiod:  2008-09-01 -
Kontaktperson:  Malin Tistad
Projektdeltagare:  Malin Tistad, Lena von Koch (Karolinska Institutet), Kerstin Tham (Karolinska Institutet), Charlotte Ytterberg (Karolinska Institutet)
Finansiärer:  



Beskriva och utvärdera kvaliteten på den fysiska miljön i relation till vårdkvalitet och livskvalitet för personer som bor på äldreboenden

Bakgrund: Äldre människor på särskilda boenden är en utsatt grupp som ofta har såväl fysiska som kognitiva funktionsnedsättningar och där majoriteten lider av någon form av demens-sjukdom. De tillbringar alltmer av sin tillvaro inom bostaden i takt med att de blir svagare. Att tillgodose vitt skilda behov hos äldre personer och stödja vårdens utförande så att den är säker och patientcentrerad ställer höga krav på utformningen av vård- och boendemiljön. Den fysiska vårdmiljön är en viktig dimension av människors livskvalitet och det komplexa förhållandet mellan de boendes livskvalitet, vården som ges och utformningen på boendet måste tas i beaktande vid skapandet av nya vårdmiljöer. Det finns en avsaknad av forskning kring relationen mellan kvaliteten på den fysiska vårdmiljön, livskvaliteten, och kvaliteten på vården för personer som bor på äldreboenden.
Syfte: Att undersöka relationen mellan kvaliteten på den fysiska vårdmiljön, de boendes livskvalitet, säkerhet samt vårdkvalitet inom äldreboenden.

Projektperiod:  2010-01-01 -
Kontaktperson:  Marie Elf
Projektdeltagare:  Susanna Nordin, Kevin McKee, Lena von Koch (KI), Helle Wijk (Sahlgrenska Akademin)
Finansiärer:  



Betydelsen av enskilda familjerum på neonatalavdelningar i Norge

Projektet har en kvasiexperimentell design där betydelsen av vårddesign utvärderas avseende tillväxt, amning, anknytning och föräldrastress

Projektperiod:  2014-09-01 -
Kontaktperson:  Renée Flacking
Projektdeltagare:  Renée Flacking, Bente Silnes Tandberg (University of Bergen, Norge), Atle Moen, Trond Markestad
Finansiärer:  



Brytpunktssamtal vid palliativ vård i livets slutskede – innehåll och konsekvenser

Under 2000-talet har begreppet ”brytpunkt” och framförallt ”brytpunkt för palliativ vård i livets slutskede” blivit allt vanligare inom svensk hälso- och sjukvård. De återfinns vid utbildningar, i vårdprogram, kvalitetsregister, statliga utredningar och i nationella riktlinjer. Identifiering av ”brytpunkt för palliativ vård i livets slutskede” och kommunikation med patient och närstående via ”brytpunktssamtal” bedöms ha stor betydelse för vårdinnehållet den sista tiden. Det medför att verkningslösa, ej meningsfulla och ibland potentiellt skadliga vårdinsatser avslutas och målet för vården fokuseras på god livskvalitet den sista tiden i livet. Brytpunktssamtal bedöms också ha betydelse för patientens och anhörigas autonoma val. I litteraturen finns beskrivet vikten av att den svårt sjuke får information om sin sjukdom och behandling för att kunna ta ställning till och planera den sista tiden i livet. Hur definieras då ”brytpunkten för palliativ vård i livets slutskede”? Vad innehåller ”brytpunktssamtal” och vilken påverkan har de på vårdinnehåll? Hur upplevs samtalen av patienter och närstående, påverkar det deras val och välbefinnande den sista tiden? Idag saknas en enhetlig definition nationellt och den internationella motsvarigheten är inte entydig varför det är viktigt med ökad kunskap i ämnet. Syftet är att undersöka om och hur ”brytpunktssamtal”, dvs. kommunikation om brytpunkt i sen palliativ fas sker samt undersöka om och hur dessa brytpunktssamtal påverkar vårdens inriktning och mål.

Projektperiod:  2014-01-01 -
Kontaktperson:  Camilla Udo
Projektdeltagare:  Malin Lövgren, Gunilla Lundquist, Bertil Axelsson (Umeå universitet)
Finansiärer:  CKF



Care Manager - Vårdsamordnare som spindeln i nätet för patienter med depression i primärvården

Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem. Majoriteten av vuxna som drabbas av nedstämdhet, depression och/eller ångest får sin behandling inom primärvården. Psykiska sjukdomar är den enskilt största diagnosgruppen vid sjukskrivning och beräknas kosta mycket i förlorade arbetsinsatser och i utgifter för vård och omsorg. SBU publicerade 2012 en rapport/litteraturöversikt om implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården som visar att utbildning till läkare och sjuksköterskor, screening av depression eller ökad psykologisk kompetens i sig inte medför högre kvalitet eller bättre effekt än sedvanlig behandling. God evidens för högre kvalitet och bättre effekt vid behandling av patienter med depression visas i de fall vårdcentralerna har en care manager-funktion, fortsättningsvis benämnd vårdsamordnare psykisk ohälsa. Projektet är en klusterrandomiserad implementeringsstudie som utförs inom primärvården. Syftet är att undersöka om vi kan förbättra vården för patienter med mild-måttlig depression genom att införa en vårdsamordnare på vårdcentralen. Vårdsamordnaren fungerar som en kontinuerlig kontakt som följer patientens symtom, ger information, håller ihop vårdkedjan och ser till att den fungerar så smidigt som möjligt för patienten samt engagerar patienten i dennes behandling. Vårdsamordnaren samarbetar nära läkaren som ansvarar för medicinsk behandling och psykolog/psykoterapeut/kurator som ansvarar för psykologisk/psykosocial behandling. De vårdcentraler som deltar i studien (N=24) lottas in i två grupper, interventionsvårdcentral eller kontrollvårdcentral. På interventionsvårdcentralen erbjuds patient kontakt med vårdsamordnare under 3 månader. På kontrollvårdcentralerna får patienterna sedvanlig behandling. Omfattande data i form av enkäter samlas in vid baslinje, efter 3 månader och 6 månader. Processutvärdering sker i form av intervjuer, enskilt och i grupp, s.k. fokusgrupper

Projektperiod:  2014-09-01 -
Kontaktperson:  Camilla Udo
Projektdeltagare:  Camilla Udo, Lars Wallin, Cecilia Björkelund (Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet ), Jeanette Westman (Karolinska Institutet), Irene Svenningsson (Närhälsan FoU primärvård Västra Götalandsregionen), Eva-Lisa Petersson (Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet ), Carl Wikberg (Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet ), Shabnam Nejati (Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet ), Dominique Hange (Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet )
Finansiärer:  Landstinget Dalarna, Västra Götalandsregionen, Högskolan Dalarna



Community Care inom äldreomsorg i Sverige: Exempel från två glesbygdskommuner i Dalarna

Det övergripande syftet med studien är att diskutera vad begreppet lokal omsorg (community care) av äldre innebär i en nordisk kontext och vad det tar för uttryck i två svenska glesbygdskommuner. Problematiseringen utgår från bristen på såväl teoretiska som empiriska studier med fokus på lokal omsorg i Sverige. Pilotstudien har genomförts i två glesbygdskommuner i Dalarna. Studien har utgått från fyra frågeställningar.

1. Hur har Community Care/lokal omsorg diskuterats internationellt och i Sverige?
2. Vilka typer av organisering av lokal omsorg förekommer inom äldreomsorgen?
3. Vilka arbetssätt förekommer och hur praktiseras dessa på lokalsamhällesnivå?
4. Hur kan lokal omsorg som begrepp och praktik ge verktyg för att utveckla den äldre omsorgen i framtiden?

Metoden är kvalitativ med en explorativ ansats. Ett urval av anglosaxisk och svensk litteratur samt forskning inom området har granskats. Kartläggningen har gjorts med hjälp av sonderande telefonintervjuer, enkäter och fokusintervjuer.

Projektperiod:  2008-01-17 -
Kontaktperson:  Päivi Turunen, Marika Marusarz
Projektdeltagare:  
Finansiärer:  



Datoriserat beslutsstöd för förebyggande av undernäring i äldrevård.

Syftet med projektet är att identifiera hur kliniskt beslutsfattande rörande nutrition i vården av äldre kan förbättras genom datoriserat beslutsstöd. Syftet nås genom att:
• identifiera kliniska beslutsprocesser rörande ätande och nutrition,
• utveckling och införande av datoriserat beslutsstöd för att förebygga undernäring,
• utvärdering av effekterna av datoriserat beslutsstöd på vårdpersonalens praxis och lärande i organisationen.

”Think aloud” intervjuer baserade på patientfall och journalgranskning används för att identifiera beslut som gäller ätande och nutrition. Urvalet utgörs av all vårdpersonal vid äldrevårdsenheter i två kommuner. Baserat på fynden från den initiala inventeringen utvecklas och införs ett beslutsstöd i samarbete mellan forskargruppen och vårdpersonalen, baserat på forskningskunskap och kliniska riktlinjer för behandling av näringsproblem inom äldrevård. Beslutsstödet utvärderas med en kvasi-experimentell design, med Think aloud-metod baserat på patientfall, intervjuer med vårdpersonal, journalgranskning och observationer.

Projektperiod:  2007-01-01 -
Kontaktperson:  Anna Ehrenberg
Projektdeltagare:  Karin Hedström (Örebro universitet), Fredrik Karlsson (Örebro universitet)
Finansiärer:  



Designa hållbara vårdmiljöer för framtiden

Det finns ett behov av att utveckla byggplaneringsprocessen inom hälso- och sjukvårdsbyggandet främst genom att förbättra identifieringen av vårdens behov som utgångspunkt för design beslut. I denna studie kommer vi att använda oss av modellering och simulering med hjälp av Systemdynamik och Gruppmodellering i byggplaneringsprocessen av nya vårdmiljöer. Syftet med studien är att
- utveckla byggplaneringsprocessen från tidiga skeden fram till konstruktion genom att öka kunskapen om vårdens kärnprocesser,
- skapa en transparent beslutsprocess som stöder policy beskrivningar i byggprogrammen.
Fyra byggprojekt kommer att identifieras och följas från tidiga faser fram till konstruktion. I workshops kommer vi att gruppmodellera med hjälp av Systemdynamik. Användbarheten och effektiviteten av att använda metoden kommer att utvärderas genom enkätstudier, intervjuer, videoinspelningar samt analys av resulterade byggprogram. Utfallsmått är lärandet om vårdprocesser, kommunikation, samarbete, användbarheten av metoden samt användandet av evidenser i byggprocessen. Projektet är tvärvetenskapligt (vårdvetenskap, arkitektur, systemdynamik) och organiseras som ett samarbete mellan ett flertal lärosäten (Chalmers tekniska högskola, Högskolan Dalarna, Karolinska institutet, Lunds universitet).

Projektperiod:  2010-01-31 -
Kontaktperson:  Marie Elf
Projektdeltagare:  Kerstin Öhrn, Inga Malmqvist (Chalmers tekniska högskola), Lena von Koch (Karolinska Institutet)
Finansiärer:  FORMAS, Högskolan Dalarna



En utvärdering av insatser, behandling och utfall vid hjärtstopp på och utanför sjukhus ett nationellt samhälls- och sjukhusperspektiv

Av cirka 15 000 personer som dör på grund av hjärtsjukdom i Sverige varje år avlider cirka en tredjedel på sjukhus, vilket innebär att de befinner sig inom räckhåll för den traditionella akutsjukvården. Sedan början av 1980-talet har ett intensivt utvecklingsarbete pågått för att förbättra omhändertagandet av patienter som drabbats av hjärtstopp både på och utanför sjukhus. Behandlingen av hjärtstopp på sjukhus i Sverige har missgynnsamt hanterats och därmed kommit på efterkälken. Av naturliga skäl förekommer hjärtstoppssituationer i en lägre frekvens på vanliga vårdavdelningar eftersom de mer medicinskt krävande patienterna oftast befinner sig på hjärtintensiven/intensivvården och därmed ofta löper större risk att drabbas av hjärtstopp utifrån sitt sjukdomstillstånd. Om adekvat utrustning och personal finns på plats kan förmodligen mer än 50 % räddas till livet. Redan efter fem minuter börjar kroppen få obotliga skador av den syrebrist som blir följden av ett hjärtstopp. Problemet är oftast större när hjärtstopp inträffar på vanliga vårdavdelningar där ingen direkt övervakning i form av medicinsk utrustning finns. För att bygga upp en slags förberedelsegrad i samhället och för att kunna bemöta ett eventuellt hjärtstopp på ett tillfredsställande sätt har en nationell organisation byggts upp med sikte på att massutbilda människor i samhället i HLR. Denna organisation bygger på en så kallad kaskadprincip vilket resulterat i att mer än två miljoner människor är utbildade i HLR i Sverige. Projektets huvudsakliga syfte kommer därmed att vara att undersöka effekter som utbildning i HLR lett till, antal utbildade livräddare och antal livräddade samt att se vad som kan vara av betydelse för att kunna överleva ett hjärtstopp. För att få en ökad kunskap kommer en tillbakablick att göras på utbildade personer i HLR och undersöka olika faktorer som kan vara av betydelse för ökad överlevnad efter hjärtstopp.

Projektperiod:  2007-08-20 -
Kontaktperson:  Anneli Strömsöe
Projektdeltagare:  Anneli Strömsöe, Johan Herlitz (Göteborgs universitet)
Finansiärer:  Högskolan Dalarna, Laerdal



Energiförbrukning - Analys av tester och mätmetoder för idrottare

För att kunna hävda sig i den allt hårdare konkurrensen måste dagens idrottare träna på det mest effektiva och optimala sättet. Den som vill nå framgång har inte råd med att lägga ner energi och tid på träning som inte ger det önskade resultatet. Optimering av träningsprocessen förutsätter att man vet (och inte tror) hur kroppens olika organsystem reagerar på träningsstimuli. Detta kräver i sin tur att man har tillgång till verktygsarsenal för att kunna mäta och utvärdera träningens inverkan på kroppen och prestationsförmågan. Denna verktygsarsenal utgörs av diverse tester och mätmetoder.

För att optimera träningsprocesserna och undvika att kroppen försätts i ett katabolt tillstånd, som kan resultera i nedbrytning av nödvändig muskelmassa, är det av stor vikt att veta om energiintaget motsvarar energiförbrukningen. Därtill är det inom många idrottsgrenar nödvändigt att ha kontroll över och att kunna påverka kroppsvikten för att optimera prestationsförmågan. Därför är det förvånande att beskrivningar av mätning av energiförbrukning finns i så ringa omfattning eller inte alls i litteratur som behandlar tester för idrottare. Däremot så finns metoder väl beskrivna inom forskning då de är viktiga redskap för att svara på frågeställningar inom området.

Beskrivning av mätmetoder för att analysera energiförbrukning saknas i den limiterade litteratur som behandlar testmetodik för idrottstillämpning och finns endast i ringa omfattning i litteratur för hälsofrämjande arbete. Det finns därför ett behov av litteratur där tester och mätmetoder finns strukturerade, systematiserade och analyserade. Ett sådant material ska vara informativt och överskådlig för de läsare som vill använda metoderna som redskap för prestationsutveckling inom idrott (idrottsaktiva, tränare, lärare etcetera).

Projektperiod:  2006-10-31 -
Kontaktperson:  Helena Bellardini
Projektdeltagare:  
Finansiärer:  



EpiWux 2008: en tvärsnittsstudie i Dalarna 2008 angående 35-, 50-, 65-, 75- och 85-åringars munhälsa och attityder till tandvård, samt analys av personalresurser inom tandvården Dalarna

Tandvårdslagen anger att varje landstingskommun skall erbjuda en god tandvård samt verka för en god munhälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att kunna leva upp till dessa målsättningar behöver munstatus följas kontinuerligt. Epidemiologiska studier rörande munhälsa har genomförts vart femte år inom vuxentandvården Dalarna alltsedan 1983 [1-5]. Syftet med dessa studier har varit att följa munhälsoutvecklingen i länet över tid samt kartlägga dels fördelningen av personella tandvårdsresurser och dels allmänhetens inställning till tandvård

Projektperiod:  2008-01-01 -
Kontaktperson:  Kerstin Öhrn
Projektdeltagare:  Kristina Edman, Birgitta Nordström, Dan Hellberg
Finansiärer:  Landstinget Dalarna



Etik och psykisk hälsa ur ett globalt perspektiv

Detta internationella projekt med seniora forskare från Australia, Canada, China, Japan, Sverige och Thailand är i en planeringsfas. Forskningsprojekted initierades av Professor Wendy Austin, som har en professur i relational ethics vid University of Alberta. Syftet är att identifiera och analysera etiska frågor som uppstår i relation till vård och rehabilitering av personer som drabbas av svåra psykiska problem. Av intresse är att jämföra begrepp vi använder för att definiera psykisk sjukdom, patient osv. Ett centralt inslag och viktig princip i detta projekt är att inkludera brukare i hela forskningsprocessen, från början till publicering. Ett första forskarmöte hölls vid University of Alberta, hösten 2007 och ett ytterligare planeringsmöte kommer att äga rum i Bangkok, juni, 2008. Tanken är att varje forskare bildar forskningsgrupper i respektive land.
Projektets betydelse: Utsatthet, stigmatisering och alienation av personer med psykiska sjukdomar är kända sociala fenomen. Hur ett samhälle ser på dessa personers medborgliga rättigheter i både vård och social rehabilitering är av etisk karaktär. Ur ett interaktionistiskt perspektiv skapas och cementeras värderingar i sk symbolhandlingar. Ett relationsetiskt angreppssätt kan fokusera på etiken i det mellan-mänskliga mötet och ge en djupare förståelse för fenomen som ovannämnda.

Projektperiod:  2007-10-01 -
Kontaktperson:  Kim Lützén
Projektdeltagare:  
Finansiärer:  Högskolan Dalarna



Forskningsanvändning och påverkande faktorer i sjuksköterskeutbildningen.

Projektet syftar till att studera betydelsen av olika faktorer under studietiden för forskningsanvändning i yrkesverksamhet som sjuksköterska. I en nationell populationsbaserad longitudinell survey riktad till studerande i sjuksköterskeutbildning i Sverige har bland annat data om studenternas studieteknik, motivation, engagemang i studierna och kritiskt tänkande insamlats. Data om lärosätet, som t ex pedagogiska metoder och utbildningens innehåll finns även insamlade. Dessa faktorer kommer med avancerade regressionmodeller att utvärderas i relation till data om forskningsanvändning efter avslutad utbildning.

Projektperiod:  2008-01-01 -
Kontaktperson:  Lars Wallin
Projektdeltagare:  Jan Florin, Anna Ehrenberg, Petter Gustavsson (Karolinska Institutet)
Finansiärer:  



Fysisk aktivitet som behandling med hjälp av moderna aktivitetsmätare för patienter med långvarig smärta - Registerbaserade Randomiserade kliniska studier (RRCT) i primär- och specialistvård

Världshälsoorganisationen definierar långvarig smärta som ett folkhälsoproblem, ungefär en fjärdedel av den vuxna befolkningen lever med smärta av betydande karaktär. Den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med långvarig smärta har rapporterats vara bland den lägsta för alla medicinska tillstånd. I Sverige uppskattas att kostnaderna för denna patientgrupp uppgår till omkring 90 miljarder kronor per år. Fysisk aktivitet är en viktig del av det multimodala rehabiliteringsprogram (MMR) som erbjuds dessa patienter i primärvården, vilket också innefattar psykologisk behandling, patientutbildning och medicinsk behandling.

Syftet är att utvärdera effekten av ett personcentrerat sätt att individuellt anpassa fysisk aktivitet med hjälp av e-VISualisering av aktivitet och smärta (eVIS) som tillägg till MMR i primär- och specialistvård.

Projektperiod:  2017-02-01 -
Kontaktperson:  Linda Vixner
Projektdeltagare:  Björn Äng, Jerker Westin, Björn Gerdle (Linköpings Universitet), Mathila Björk (Linköpings Universitet)
Finansiärer:  



Följsamhet till amningsvänliga sjukhus anpassat till neonatalvård

Sedan 1991 har initiativet för amningsvänliga sjukhus (BFHI) erbjudit evidensbaserade standarder för att skydda, främja och stödja amning på förlossnings- och BB-avdelningar i hela världen. År 2015 utvecklades en utvidgning av BFHI anpassad till neonatalavdelningar (Neo-BFHI). Syftet med projektet är att bedöma följsamheten med amningsrelaterade rutiner i neonatalvården i ca 30 länder från världens alla kontinenter. Projekted drivs av en internationell grupp utgående från Kanada och Danmark.

Projektperiod:  2017-01-02 -
Kontaktperson:  Renée Flacking
Projektdeltagare:  Renée Flacking, Mats Eriksson (Örebro universitet), Ragnhild Maastrup (Rigshospitalet, Copenhagen, Denmark), Laura Haiek (St Marys Research Centre, Montreal, Canada)
Finansiärer:  



Förekomst och lokalisation av Vascular endothelial growth factor (VEGF) hos patienter med Restless legs syndrom (RLS) och Obstruktiv sömnapne syndrome (OSAS).

Tidigare studier visar att det finns förändringar i muskulaturen hos patienter med RLS och OSAS. Dessa förändringar ses också hos personer som av olika anledningar utsätts för en hypoxi i skelett muskulaturen.
Syftet med denna studie är att titta efter ytterligare tecken på att förändringarna i muskulaturen kan bero på hypoxi.
Vascular endothelial growth factor (VEGF) är en känd tillväxtfaktor som i cellen induceras av hypoxi och som då genererar angiogenes.
Metod: att immunhistokemiskt analysera förekomsten och lokaliseringen av VEGF i skelett muskulaturen och dess kapillärnät.
Resultat: VEFG förekommer i skelett muskelns kapillärnätet hos båda patientgrupperna och även hos friska kontroller. Det förekommer i högre grad hos patientgrupperna.
Konklusion: fynden talar för att det förekommer hypoxi i muskulaturen hos patienter med RLS och OSAS eftersom VEGF är lokaliserat i muskelns kapillärnät.

Projektperiod:  2007-03-01 -
Kontaktperson:  
Projektdeltagare:  Britta Wåhlin-Larsson, Karin Piehl Aulin (Örebro universitet), Fawzi Kadi (Örebro universitet), Jan Ulfberg (Avesta Sömnlaboratorium)
Finansiärer:  



Föräldrastöd på neonatalavdelningar i Sverige

Projektet är en nationell kartläggning av det befintliga stöd som finns på neonatalavdelningar i Sverige

Projektperiod:  2017-02-01 -
Kontaktperson:  Renée Flacking
Projektdeltagare:  Mats Eriksson (Örebro universitet)
Finansiärer:  



God vård inom äldreomsorg

Högskolan Dalarna medverkar i en samnordisk studie delfinansierad av Nordiska ministerrådet med fokus på god vård inom äldreomsorg. Deltagande lärosäten är specialistutbildningar för sjuksköterskor inom vård av äldre i Köpenhamn, Agder, Åbo, Bodö och Falun.

Studiens övergripande mål är att yrkesverksamma sjuksköterskor i norden berättar om en situation som de varit med om på sjukhemmet där de upplevde att den äldre individen fick god vård.

Projektet har ett praktiknära studieobjekt med sjuksköterskans definitioner om vad som är god vård i relation till den äldre människan. Studien omfattar två kvalitativa intervjuer per lärosäte, transkribering och gemensam tolkning av givet resultat.


Den teoretiska utgångspunkten härstammar från teoribildningen kring omvårdnad, vårdvetenskap, äldreomsorg och kvalitativa forskningsintervjuer.

Projektet kommer vid slutrapportering att beskriva fyra nordiska länders syn på god vård av äldre på sjukhem.

Projektperiod:  2007-04-01 -
Kontaktperson:  Marika Marusarz
Projektdeltagare:  Ingrid From, Janeth Leksell, Marika Marusarz, Olle Söderhamn (Högskolan Väst)
Finansiärer:  Nordiska ministerrådet



Hälsa ur ett ungdomsperspektiv

Projektet omfattar ett flertal delstudier med kvalitativ och kvantitativ design. I de kvalitativa delstudierna har begreppet självskattad hälsa samt ungdomars subjektiva status undersökts med think-aloud metod. Delstudier omfattar även en longitudinell studie av ungdomars hälsa.

Projektperiod:  2011-03-14 -
Kontaktperson:  Renée Flacking
Projektdeltagare:  Renée Flacking, Junia Joffer, Lars Jerdén, Ann Öhman (Umeå universitet)
Finansiärer:  



Hälsorelaterad livskvalitet hos personer med psykiska funktionshinder

Målsättningen med detta projekt är att testa en metod som kan användas för att förbättra hälsa och livskvalitet hos en liten grupp män och kvinnor med psykiska funktionshinder (personer som pga svår psykisk sjukdom behöver långvarig behandling och stöd) som bor i samhället. De specifika syftena är att: a) Beskriva självupplevd hälsa och välbefinnande och b). Genom en dialog med deltaganden i projektet komma överens om en hälsoplan samt hur denna ska realiseras och följas upp.

Forskning visar att dödligheten orsakad av framför allt hjärt- och kärlsjukdomar och lungcancer är högre bland psykiatriskt sjuka patienter jämfört med övrig population och andra patientgrupper. Dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar kan sannolikt bero på en ohälsosam livsföring. Det är också känt att biverkningar av olika antipsykotiska mediciner kan bidra till en viktökning med risk för diabetes.

Hälsorisker hos personer med svåra psykiska sjukdomar är något som vårdpersonal inom psykiatrin observerar dagligen; att dessa personer är ofta överviktiga, har dåliga kostvanor, röker och har lite fysisk aktivitet. Rökning bidrar också till dålig munhälsa med ökad risk för inflammation i tandköttet och tandlossning. En känsla av livsleda, meningslöshet och avsaknad av en framtidstro hos dessa personer kan också vara viktiga faktorer som hindrar dessa personer att ta hand om sin egen hälsa. Ett allmänt tillstånd av ohälsa kan vara orsak till att dessa personer har svårt att känna sig som en del av samhället.

Projektperiod:  2008-09-01 -
Kontaktperson:  
Projektdeltagare:  Janeth Leksell, Lars Jerdén (CKF)
Finansiärer:  



Integrerad lokal äldreomsorg: En interaktiv studie bland äldre äldre i tre kommuner i Sverige.

Demografiska prognoser visar att andelen äldre ökar dramatiskt nationellt och lokalt under de närmaste 30 åren. Denna ökning kombinerad med rådande resurs- och tidsbrist kommer att ställa nya krav på kommuner, organisationer och enskilda för att kunna erbjuda vård habilitering och omsorg åt det ökande antalet äldre äldre (80+). Samhällsforskningen har visat att vård-, habiliterings- och omsorgsinsatserna inte är optimalt integrerade mellan skilda samhällssektorer samt serviceproducenter och -givare.

Det övergripande målet är att interaktivt utveckla såväl den praktiska som den teoretiska grunden för fortsatt metodutveckling av integrerade insatser till äldre äldre. I fokus står vad som främjar och hindrar en integration av lokal vård, habilitering och omsorg.

Projektet ska bedrivas i tre olika typer av kommuner i Dalarna: en centralort, en tätort och en glesbygdskommun. Projektet har ett praktiknära studieobjekt med lokala försök och projekt med integrerad vård, habilitering och omsorg på lokalsamhällesnivå. Mer specifikt har projektet fokus på de äldre äldre och deras könsspecifika upplevelser av integrerad vård, habilitering och omsorg.

Projektet är ett tvärvetenskapligt och -professionellt forskningsprojekt där olika intressenter involveras i kunskapsutvecklingen. Den teoretiska utgångspunkten härstammar från teoribildningen kring äldreomsorg, lokal omsorg samt integrerad omvårdnad, habilitering och omsorg.

Studien omfattar en begreppsstudie, en syntes av forskningsresultat, en kartläggning av aktuella exempel på integrerad vård, habilitering och omsorg samt en intervjustudie med äldre äldre om deras könsspecifika upplevelser av den integrerade omsorgen. Studien kommer att mynna i en jämförelse av vad som hindrar och främjar integrationen. Studieresultaten kommer att kunna användas i forskning, utbildning och praktisk verksamhet med kvalitetsförbättrande insatser för de äldre äldre.

Projektperiod:  2007-09-01 -
Kontaktperson:  Marika Marusarz
Projektdeltagare:  Päivi Turunen
Finansiärer:  



Interaktion mellan patient och sjuksköterska på KOL-sjuksköterskemottagning i primärvård.

Projektet syftar till att studera interaktionens betydelse för hur patientens egenvårdresurser och lärande kan stödjas på sjuksköterskemottagning för patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvård samt att beskriva och analysera patientens självskattade livskvalitet, patientens och sjuksköterskans nöjdhet med besöket samt relatera detta till KOL-sjukdomens svårighetsgrad, rökstatus, kön, ålder, civilstånd, utbildningsbakgrund och sjuksköterskans utbildning.
Studien är en deskriptiv observationsstudie och enkätstudie av patienter med KOL och sjuksköterskor i samband med besök på KOL-sjuksköterskemottagningar i primärvården. För analys av hur interaktionen ser ut mellan patient och sjuksköterska kommer det första besöket (nybesök) och det andra återbesöket (besök tre) att videoinspelas. En kamera installeras på stativ i besöksrummet. Inspelning sker av hela besöket som kan omfatta 60 minuter. Videoinspelningarna analyseras med Pendeltons konsultationskarta. Före besöket ombeds patienterna besvara två enkäter: St George´s Respiratory Questionnaire (SGRQ) och Kvalitet ur Patientens Perspektiv” (KUPP). KOL-sjuksköterskans bedömning av besöket görs med hjälp av en 10 cm lång visuell analog skala (VAS).

Projektperiod:  2006-09-01 -
Kontaktperson:  Eva Österlund Efraimsson
Projektdeltagare:  Anna Ehrenberg, Birgitta Klang (Karolinska Institutet), Bjöörn Fossum (Sophiahemmets sjuksköterskehögskola), Kjell Larsson (Karolinska Institutet)
Finansiärer:  CKF, Hjärt-lungsjukas riksförbund, Magnus Bergvalls stiftelse



Jämställdhetsdiskurser i psykologprofessionen

Projektet syftar till att studera hur diskurser om jämställdhet tas upp i psykologers yrkesutövning.

Projektperiod:  2008-01-01 -
Kontaktperson:  Christian Kullberg
Projektdeltagare:  Christian Kullberg, Katarina Blume (Högskolan Gävle)
Finansiärer:  



Kollektivhus i tredje åldern

Syftet med studien är att undersöka nya typer boendeformer som har startats av boende i tredje åldern. Den form av boende som fokuseras i studien är är ett kollektivhus i en mindre kommun. Huset har också betecknats som ett gemenskapsboende. Denna typ av boende har startats av samhällsentreprenörer i tredje åldern och bedrivs i koperativ form. Studien innehåller tre delar: en kort beskrivning av kollektivhusens historia och dess uttrycksformer, en redogörelse för de motiv som initiativtagarna har för att starta ett gemenskapsboende samt en redogörelse för en intervjustudie av hur en grupp människor i tredje åldern boende i kollektivhus upplever att bo och leva där.
Studien består av en litteratur- och en intervjustudie. Litteraturstudien koncentreras på på begreppen kollektivhus och tredje åldern. Intervjustudien grundar sig på initiativtagarnas motiv samt några boendes upplevelser av boendet och åldrandet i ett kollektivhus. En bakomliggande orsak med studien är att undersöka hur intervjupersonerna anser sig vara inspirerade och påverkade av en ny typ av boende i relation till deras ålder.
Urvalet i undersökningen är människor i tredje åldern boende i ett kollektivhus i en medelstor svensk stad. För att få svar på frågeställningarna används en kvalitativ metod med litteraturstudier och narrativ ansats.

Projektperiod:  2008-05-07 -
Kontaktperson:  Marika Marusarz
Projektdeltagare:  Marika Marusarz, Päivi Turunen
Finansiärer:  



Kronisk smärta inom specialistvården - rikstäckande registerstudier av effektivitet och prediktion efter multimodal rehabilitering

Kronisk smärta är ett ökande folkhälsoproblem som orsakar stort lidande och enorma samhällskostnader i Sverige och globalt. En allt vanligare behandlingsmetod inom svensk specialistvård är multimodal rehabilitering (MMR) som består av en kombination mellan psykologisk behandling, fysisk träning och arbetsträning som koordineras av ett interprofessionellt behandlingsteam. Det finns idag ett mycket stort behov av en samlad nationell långtidsutvärdering av effekter från MMR som inkluderar intensitet (dos-respons) och vad som predicerar ett bra behandlingsresultat. Det saknas även grundläggande kunskaper för hur människans rörelser påverkas vid kronisk smärta och rehabilitering. Syftet är därför att utvärdera effektiviteten av MMR, inklusive dos-respons, avseende livskvalité, psykisk- och fysisk hälsa, hälsoekonomi, samt tidiga prognostiska faktorer för återgång i arbete. Syftet är även att utvärdera hur kronisk smärta och rehabilitering påverkar människans rörelsekontroll i syfte att bättre anpassa MMR till den enskilda patienten.

Projektet har en longitudinell multicenter-design med patientrapporterad data från det Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS) som är ett svenskt kvalitetsregister som fortlöpande erhåller data från 40 MMR-kliniker över landet. Patientrapporterad data analyseras före och efter behandling, samt vid 12-månaders uppföljning. En grupp från valda MMR-kliniker rekryteras därutöver för specifik utvärdering av rörelsekontroll och muskelaktivitet med ett mobilt rörelselaboratorium. Projektet tillför ny och unik kunskap om behandlingseffekter i en naturlig behandlingsmiljö, samt hur MMR kan anpassas med hänsyn till patientens begränsningar och resurser. Vår projektgrupp är interdisciplinär och ingår i ett forskningsnätverk med fokus på kronisk smärta och rehabilitering. Projektet kan genomföras mycket konstandseffektivt och utan att belasta ordinarie vårdverksamhet.

Projektperiod:  2014-09-01 -
Kontaktperson:  Björn Äng
Projektdeltagare:  Linda Vixner, Björn Gerdle (LiU), Wim Grooten (KI), Elena Tseli (KI), Riccardo Lo Martire (Högskolan Dalarna / KI)
Finansiärer:  Vetenskapsrådet, Nationella Forskarskolan i Vårdvetenskap (NFV), Karolinska Institutet, AFA Försäkring, Högskolan Dalarna



Känslors betydelse för framgången hos terapeutiska interventioner mot mäns våld

Målet med projektet är att studera betydelsen av känslor inom terapeutiska interventioner mot våld. Speciellt fokus ägnas skam- och stolthetskänslors betydelse och vilka möjligheter som finns för att producera ett stabilt socialt band mellan terapeut och klient samt vilken betydelse det har för våldsinterventionens effekt.

Projektperiod:  2016-10-15 -
Kontaktperson:  Peter Jansson
Projektdeltagare:  
Finansiärer:  



Musculoskeletal disorders in the Swedish armed forces marines

The present project aims to lay the foundation for effective evidence-based prevention of one of the most common musculoskeletal disorders (MSDs) in the Swedish Armed Forces (SAF) marines. Present data estimate the occurrence of and identify risk factors for back pain and related limitations in work ability, at different stages of the SAF marine’s career. It includes evaluation of clinical useful tests and exposures assessment of occupational physical activity.

Our results show that MSDs are common in active duty SAF marines, with the back among the most commonly reported pain region. Preventive actions targeting significant risks related to the work marines perform as well as the characteristics of marines – including physical training – are warranted to curb further back pain episodes. While pain history and demographic characteristics can be used to identify marines at risk, the specific relation of these risks to back pain needs to be further clarified. However, movement control tests do not seem to be valid for inclusion in preventive back pain screenings for marines. Further experimental studies with the purpose to mitigate MSD is needed, as are empirical observational studies on these elite soldiers’ physical exposures, during training and at deployed status internationally. Such studies is presently ongoing/planned.

Projektperiod:  2011-01-01 -
Kontaktperson:  Björn Äng
Projektdeltagare:  Björn Äng, Andreas Monnier (KI), Helena Larsson (KI)
Finansiärer:  The Swedish Society for Military Medical Officers, The 1st Marine Regiment, Swedish Armed Forces, The Swedish Armed Forces PhD Programme



Män i socialt arbete och social omsorg

Att undersöka på vilket sätt och i vilken grad män omfattar omsorg i profession och privatliv.
Frågeställningar:
- Hur tänker män kring omsorg om andra vuxna i yrkes- och privatliv?
- Hur praktiserar män omsorg om andra vuxna i yrkes- och privatliv?
- Hur omfattar män omsorg i sina respektive maskuliniteter?
- Hur hanterar män sitt handlingsutrymme att ta ansvar för omsorg? Tar man ansvar?
- Hur tänker man när man tar ansvar resp. avstår från att ta ansvar?
- Vilken typ av omsorg tar män respektive tar män inte ansvar för?

Projektperiod:  2011-09-01 -
Kontaktperson:  Christian Kullberg
Projektdeltagare:  Peter Nilsson, Berit Åberg (Örebro universitet)
Finansiärer:  



Nackbesvär i flygvapnet

Our existing research shows that neck pain and injuries are common in the air force pilot community, where significant proportion report interference with flying and operational effectiveness. Our epidemiological data indicate that headworn Night Vision Goggles (NVG) contributes to high rates of neck pain and add to the pilot’s neck workload. NV-equipment is definitely useful during rough weather in sea missions or in darkness, and such advantage certainly motivates the use of vision-enhancing equipment in military as well as in police and emergency aircraft. From our further experimental data it appeared that the increased load caused by different head and neck positions actually have greater influence on neck muscle activity than the load of the head-worn equipment. These findings were further verified by my post-doc experience in experiments using a dynamic flight simulator.

I continued using experimental trials, and I found that higher neck muscle strength is needed to protect and stabilize the head and neck in jet pilots’ high Gz environments. No such result was observed in helicopter pilots not exposed to high Gz-loads. Unexpectedly, our results indicated impaired muscle functioning on parameters that reflected muscle physiological fatigue. This was an important finding, and I spent years reflecting on this phenomenon before developing a new hypothesis. Here, a further experimental trial verified that altered neuromotor synergies are present at different progressions of pain. I again went further with an interventional approach using a randomized controlled trial. Results showed that a supervised neck/shoulder exercise intervention emphasizing motor control and movement quality improved neck motor function and had a positive, early, preventive effect over twelve months. This study was awarded the Joseph L. Haley Writing Award for the best paper published in 2009 in the area of Aviation Medicine (U.S. Army Aviation Medical Association, Phoenix, 2010).

Projektperiod:  1999-09-01 -
Kontaktperson:  Björn Äng
Projektdeltagare:  Karin Harms-Ringdahl (KI), Jan Linder (Swedish Air Force), Marcus Thuresson (KI), Andreas Monnier (Swedish Armed Forces)
Finansiärer:  Swedish Defence Research Agency, Gösta Fraenckel´s Foundation for Medical Research



När kvinnor lyfter

Detta projekt tar sin utgångspunkt i den ökade tillströmning av kvinnliga utövare i olika åldrar som under de senaste åren sökt sig till styrkeidrotterna tyngdlyftning (TL) och styrkelyft (SL), idrotter som kan sägas länge ha präglats av manlig dominans. Att vara kvinna och utöva en styrkeidrott innebär således att utmana föreställningar om såväl femininitet som maskulinitet. Men genus korsar här också andra sociokulturella kategoriseringar och syftet med föreliggande studie är att, utifrån ett sådant beaktande, med särskilt fokus på genus och ålder, nå fördjupad kunskap om förutsättningar för kvinnliga aktiva utövare av styrkeidrott i olika åldrar, deras bakgrund, hur deras väg in i utövande ser ut, samt de erfarenheter de har av att vara tränings- och tävlingsaktiva.

Projektperiod:  2017-01-01 -
Kontaktperson:  Åsa Bartholdsson
Projektdeltagare:  Linda Vixner
Finansiärer:  Centrum för idrottsforskning



Närståendes upplevelser av alienation i relation till delaktighet i vård av personer med psykiska funktionshinder

Projektet ingår i Mats Ewertzons avhandlingsarbete och består av fyra delstudier. I delstudie 1 och 2 skapades och testades ett mätinstrument för att undersöka eventuellt samband mellan närståendes upplevelser av bemötande av personal inom den psykiatriska verksamheten och upplvelser av utanförskap (alienation).

Projektperiod:  2006-01-01 -
Kontaktperson:  Kim Lützén
Projektdeltagare:  Mats Ewertzon (HDa), Birgitta Andershed (Örebro universitet)
Finansiärer:  Högskolan Dalarna



Om begreppet sympatistress

Under senare år har man börjar bedriva forskning kring förekomsten av ”compassion fatigue” (här översatt till ”sympatistress”) hos socialarbetare och sjuksköterskor. Med ”sympatistress” avses, enkelt uttryckt, ett negativt tillstånd av stress orsakat av exponering för andra personers trauman och/eller lidanden. Socialarbetare, vårdpersonal, m.fl. har antagits löpa ökad risk för att utveckla sympatistress. Idag finns även forskning som styrker detta antagande.
Begreppet sympatistress är förhållandevis klart när det gäller symtomen, men det är betydligt mer oklart när det gäller beskrivningarna av uppkomsten av symtomen. En snabb granskning av litteraturen visar att olika forskare ger olika beskrivningar av symtomens orsaker, och att de därför använder ”sympatistress” för att tala om olika saker.
Syftet med detta projekt är (1) att skilja ut och granska de olika begrepp om sympatistress som förekommer i litteraturen, samt (2) att utvärdera de sätt på vilka man förklarar stressens uppkomst.
Metoden är litteraturstudier och begreppsanalys. I den andra delen av projektet kommer stor vikt att läggas vid den experimentella forskning som har utförts av bl.a. socialpsykologer kring våra olika sätt att reagera på personer i nöd. Här finns flera resultat som är av stor relevans för frågan om sympatistressens uppkomst. Dessvärre är det resultat som tycks ha gått sympatistressforskarna fullständigt förbi.

Projektperiod:  2011-08-01 -
Kontaktperson:  Peter Nilsson
Projektdeltagare:  Peter Nilsson
Finansiärer:  



Om relationen mellan olika kausala förklaringar. Exemplet tandvårdsrädsla

Detta projekt syftar till att bättre förstå relationen mellan olika och delvis motstridiga vetenskapliga förklaringsanspråk. Genom att analysera forskning om tandvårdsrädsla ur ett vetenskapsteoretiskt perspektiv med orsaksbegreppet i centrum försöker vi visa att man ibland allt för snabbt lägger olika förklaringar brevid varandra i en tänkt modell, även om detta inte alltid stöds av forskningresultaten. För även om dessa resultat ser ut att handla om samma sak, i vårt fall orsaker till tandvårdsrädlsa, visar det sig att de faktiskt förklara olika saker.

Vår studieär viktig inte bara för forskare som arbetar med olika slag av av resultat, t.ex. i konstruktioner av olika kausal modeller, utan också för dem som arbetar med olika former av praktisk / klinisk verksamhet och som vänder sig till forskningen för att få vägledning i den praktiska verksamheten.

Projektperiod:  2010-11-01 -
Kontaktperson:  Sverre Wide
Projektdeltagare:  Ulla Wide Boman (Göteborgs universitet)
Finansiärer:  Högskolan Dalarna



Omhändertagande av sköra äldre personer

Dagens högt specialiserade sjukvård är dåligt anpassad till sköra äldres omfattande behov, och sköra äldre riskerar utsättas för risk att ytterligare försämras i sin funktion, vilket ger ökat behov av vård. Det är visat att vård som ges enligt Strukturerat Omhändertagande av Äldre – på engelska Comprehensive Geriatric Assessment, CGA – har många fördelar för den äldre patienten, men det saknas vetenskapliga studier gjorda i svensk sjukvård av idag. Syftet med denna studie är att utvärdera effekterna av CGA i svensk sjukvård på utfallsmått som fysisk funktion, hälsa och vårdkonsumtion.

Projektperiod:  2015-10-01 -
Kontaktperson:  Anna Ehrenberg
Projektdeltagare:  Katarina Wilhelmsson (Göteborgs universitet), Anne Ekdahl (Karolinska institutet)
Finansiärer:  FORTE



Oral cryoterapi för patienter som behandlas med cytostatika

Cytostatika påverkar munslemhinnans celler och ger upphov till mucosit (inflammation i munslemhinnan), en besvärande komplikation vid cancer behandling. Patienterna får sår och svåra smärtor från munhålan vilket kan leda till att morfindropp sätts in. Morfin har många biverkningar, t.ex. illamående, förstoppning, urinretention, matleda och hallucinationer. Mucosit kan leda till att patienten får svårt att äta och måste tillföras näring genom dropp. Biverkningarna av mucosit och dess behandling kan innebära att patienten blir inneliggande under längre tid än nödvändigt. Det orsakar dessutom patienten mycket lidande och samband mellan munproblem och hälsorelaterad livskvalitet har påvisats.
Flera olika medel och metoder har prövats för att förebygga och behandla mucosit. Inget medel har dock visat sig vara så effektivt att det kan rekommenderas som standard. Studier har visat att oral cryoterapi d.v.s. kylning av munslemhinnan har en viss effekt på graden av mucosit vid mindre omfattande cytostatika behandling.
Syftet med studien var att utvärdera om oral cryoterapi under cytostatikabehandling kan fördröja eller lindra utvecklingen av mucosit hos patienter som får superintensiv cytostatikabehandling i samband med benmärgstransplantation.
Samtliga patienter över 18 år som benmärgstransplanterades på avd 50 C Akademiska sjukhuset, Uppsala tillfrågades om deltagande och fördelades till försöks- respektive kontrollgrupp. Av 80 tillfrågade patienter deltog 78. Typ av cancersjukdom, behandling och kön var lika fördelat i grupperna.
Data insamlades om antal dagar med morfindropp, dos av morfin, smärtlindring, antal dagar med dropp, antal vårddagar, samt olika blodvärden, förekomst av mucosit, smärta i munnen, patienternas upplevelser av munproblem samt hälsorelaterad livskvalitet.

Projektperiod:  2002-01-01 -
Kontaktperson:  Kerstin Öhrn
Projektdeltagare:  Kerstin Öhrn, Anncarin Svanberg (Uppsala universitet), Gunnar Birgegård (Uppsala universitet)
Finansiärer:  Högskolan Dalarna, Uppsala läns landsting, Uppsala universitet, Högskolan Dalarna



Patientens delaktighet i kliniska beslut

Patientens preferenser för att vara delaktig i planering av omvårdnad och deras erfarenheter i vilken mån det förekom har inhämtats via en enkät. Sammanlagt 428 patienter har besvarat en enkät. Data har tidigare resulterat i en artikel, och materialet fortsätter nu att analyseras som underlag till ytterligare två artiklar

Projektperiod:  2007-02-16 -
Kontaktperson:  Jan Florin
Projektdeltagare:  Jan Florin
Finansiärer:  



Patientsäkerhet

Sveriges kommuner & Landsting (SKL) har inlett en nationell satsning för att öka patientsäkerheten i landet. Högskolan Dalarna kommer i samarbete med Landstinget i Dalarna och ev. dess kommuner att genomföra projekt inom ramen för patientsäkerhet där studenter involveras. Preliminärt ingår en hygienstudie (start hösten 2008) och en studie om prevention av trycksår (start våren 2009).

Projektperiod:  2008-08-01 -
Kontaktperson:  
Projektdeltagare:  Gill Sörensen Duppils, Christina Lindholm (Högskolan Dalarna)
Finansiärer:  



Patientsäkerhet inom operationsvård

Operationssjukvård är en av de mest komplexa verksamheterna inom hälso- och sjukvården. Rutinverksamhet inom kirurgi innefattar många kritiska moment vilka medför risk för att misstag begås, som i många fall kan förebyggas. Patientsäkerheten är beroende av om organisationen präglas av ett positivt säkerhetsklimat. Det finns begränsad forskning om säkerhetsklimat inom svenska operationsvård. Instrument för mätning av vårdpersonalens syn på patientsäkerhetsklimatet behövs för att kunna identifiera problem och förbättringsmöjligheter. Denna studie syftar till att beskriva hur arbetsorganisationen, kontextuella faktorer och medarbetarna interagerar och påverkar patientsäkerheten inom operationsvård.

Projektperiod:  2013-01-15 - 2017-01-31
Kontaktperson:  Anna Ehrenberg
Projektdeltagare:  Camilla Göras (Örebro universitet), Ulrica Nilsson (Örebro universitet), Maria Unbeck (Karolinska institutet)
Finansiärer:  CKF, Landstinget Dalarna



Proaktivt amningsstöd via telefon till mammor med prematura barn - en randomiserad kontrollerad multicenterstudie.

Mammor till prematura barn (< 37 graviditetsveckor) och/eller med en låg socioekonomisk status (SES) ammas i lägre utsträckning än mammor till fullgångna barn och/eller mammor med hög SES. Syftet med denna randomiserade kontrollerade multicenterstudie är att undersöka effekten av proaktivt amningsstöd via telefon till mammor med prematura barn, efter utskrivning från neonatalavdelning. Interventionen omfattar proaktivt (initierat av amningsstödteamet) dagligt telefonstöd från dag 1-14 efter utskrivningen. Dessutom erbjuds alltid reaktivt (mammainitierat) stöd via telefon. Kontrollgruppen erbjuds endast reaktivt stöd där mammorna kan ringa amningsstödteamet från dag 1-14 efter utskrivningen. Denna RCT om proaktivt amningsstöd via telefon till mammor med prematura barn kommer förhoppningsvis att öka andelen ammade och helammade barn. Dessutom kan det proaktiva stödet underlätta övergången från neonatalavdelning till hemmiljö. Ett emotionellt stöd i denna övergång kan minska eventuella amningsproblem, öka tillfredsställelsen med amning samt underlätta anknytning mellan mamma – barn. Genom en hälsoekonomisk utvärdering kan vi också bedöma interventionens kostnadseffektivitet.

Projektperiod:  2012-01-09 - 2017-12-31
Kontaktperson:  Renée Flacking
Projektdeltagare:  Mats Eriksson (Örebro Universitet), Jenny Ericson, Lars Hagberg (Örebro Universitet), Pat Hoddinott (University of Aberdeen), Margaretha Billebo (Karlstads Universitet)
Finansiärer:  CKF, Landstinget Dalarna, Regionala Forskningsrådet Uppsala - Örebro regionen



Profession, implementering, kunskapsanvändning och evidens

Projektet syftar till att studera möjligheten att med hjälp av stöd i utrednings- och beslutsprocesser utveckla evidensbaserad praktik i socialt arbete.

Projektperiod:  2011-11-01 -
Kontaktperson:  Christian Kullberg, Anna Ehrenberg
Projektdeltagare:  Pernilla Liedgren, Gudrun Elvhage, Johannes Fäldt (Hägskolan Dalarna)
Finansiärer:  



Professionellas bemötande och bedömningar av arbetssökande kvinnor och män med funktionshinder

Syftet med föreliggande undersökning är att studera bedömningar som handläggare vid arbetsförmedlingen gör av rörelsenedsatta kvinnor och mäns problem och möjligheter i relation till arbetsmarknaden samt deras behov av förvärvsarbete.
Frågeställningar
1.Bedömer handläggare unga rörelsenedsatta som passiva eller aktiva i förhållande till arbete och andra livssammanhang?
2.Vilken bedömning gör handläggare när det gäller unga rörelsenedsattas eget ansvar gällande sin försörjning?
3.Hur bedömer handläggare unga rörelsenedsattas vilja att arbeta?
4.Vilket värde tillskriver unga med rörelsenedsättning enligt handläggare ett arbete?
5.Hur bedöms unga med rörelsenedsättning av handläggare när det gäller autonomia respektive beroende till stöd från samhället, familjen, anhöriga och andra?
6.Vilka föreställningar om kvinnliga respektive manliga attribut och föreställningar om traditionellt kvinnor verksamhetsområden, arbetsuppgifter och positioner kontra motsvarande manliga har handläggare?

Projektperiod:  2010-09-01 -
Kontaktperson:  Christian Kullberg
Projektdeltagare:  Munir Dag (Örebro universitet), Maria Fernström (högskolan Dalarna)
Finansiärer:  Norrbacka-Eugeniastiftelsen



Reproduktiv hälsa i Vietnam. Gravida kvinnor, vårdgivare och politikers syn på graviditets relaterad risk.

Kvinnors hälso status i relation till abort, graviditet och barnafödande har stor betydelse och är viktiga indikatorer för att beskriva fertila kvinnors allmäna hälsa. Projektet avser att undersöka reproduktiv hälsa indikatorer bland kvinnor i norra vietnam. Speciellt fokus ligger på onormala/avvikande graviditetsutfall samt bakgrundsfaktorer i relation till dessa. Vidare beskrivs även gravida kvinnors och vårdpersonals uppfattningar och kunskap om risker under graviditet.

Projektperiod:  2004-01-01 -
Kontaktperson:  Marie Klingberg Allvin
Projektdeltagare:  Marie Klingberg Allvin, Sophie Graner (Umeå Universitet), Ingrid Mogren (Umeå Universitet), Gunilla Krantz (Karolinska Institutet)
Finansiärer:  



Samverkan om utbildning av sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor

Genom samverkan planerar Högskolorna i Akershus och Dalarna att utveckla ett nytänkande med gemensam personal inom utbildningarna genom att samordna utbildningsutbud och arrangera gemensamma kurser och utbildningsaktiviteter inom IT-lärande och med stöd av informations- och kommunikationsteknologi. Ämnet omvårdnad och eller vårdvetenskap inriktning omvårdnad utgör huvudämne i sjuksköterskeutbildningen och omvårdnaden är sjuksköterskans huvudsakliga ansvarsområde. Det är i hög grad en empirisk vetenskap, en ung vetenskap där den akademiska förankringen behöver stärkas och tydliggöras
Högskolan Dalarna och Akershus Högskola har likartade utbildningsutbud, volymer, planerings- och handlingsförutsättningar samt kulturer men också en samsyn i värderingar om vad som är viktigt att utveckla. Lärosätena har grundlagt arenan för samverkan genom inledande kontakter och strävar efter att utveckla en mer formaliserad samverkan. Målet för samverkan är att: öka utbud och tillgänglighet till grundutbildning av sjuksköterskor och specialistutbildning för sjuksköterskor i regionen. Bidra till ökad kvalitet på utbildningens innehåll inom såväl grundutbildning som specialistutbildning av sjuksköterskor. Tillämpa teoretisk och evidensbaserad kunskap inom kunskapsområdet vårdvetenskap för att utveckla kontextspecifik omvårdnad. Projektet har delats in i tre delprojekt med mer specifik inriktning. 1) Gränslöst flexibelt lärande i brytpunkten mellan teori och klinisk praxis. 2) Seminarieserie inom ämnet vårdvetenskap. 3) Gemensamt kursutbud och handledarutbildning inom utbildningen av sjuksköterskor.

Projektperiod:  2007-02-02 -
Kontaktperson:  Marika Marusarz
Projektdeltagare:  Jan Florin, Janeth Leksell, Mette Holme Ingeberg (Akershus, Norge)
Finansiärer:  



Social tillsyn i retorik och praktik

Under de senaste decennierna har kraven på en stärkt statlig styrning av socialtjänstens verksamhet blivit allt tydligare i Sverige. Kraven bottnar i en kritik mot socialtjänsten för brister i rättssäkerhet, kvalitet och att dess insatser inte ger önskad effekt. En förstärkt statlig tillsyn har setts som nödvändig för att komma till rätta med de problem som finns. Den sociala tillsynen har i detta sammanhang kommit att framhållas som ett allt viktigare statligt styrinstrument där en ökad betoning på tillsynens funktion som kontrollinstrument setts som nödvändig för att säkerställa socialtjänstens kvalitet.


Det övergripande syftet med det projekte är att, utifrån en förståelse av den sociala tillsynens styrmekanismer, organisatoriska förhållanden och professionernas roll inom socialtjänsten, utveckla och fördjupa kunskapen om den sociala tillsynens påverkan på socialtjänstens organisation och det sociala arbetets praktik.

I projektets inledande studie görs en analys av hur den sociala tillsynens funktion som styrinstrument definierats i aktuella statliga utredningar och vilka möjligheter och hinder för en stärkt statlig styrning som detta ger i förhållande till de uppgifter och organisatoriska förhållanden som utmärker socialtjänstens verksamhet.

Projektperiod:  2011-12-08 -
Kontaktperson:  Christian Kullberg
Projektdeltagare:  Eva Hämberg, Christian Kullberg, Thomas Sedelius, Lars Oscarsson (Ersta Sköndal högskolal)
Finansiärer:  



Sportfallskärmshoppning: skärmens öppningschock i ett biomekaniskt perspektiv

Fallskärmshoppning är en etablerad flygsport som utvecklas snabbt och blivit säkrare. Ett kvarstående problem är allvarliga smärtbesvär i nacke och rygg relaterade till fallskärmsöppningen - den så kallade öppningschocken. Aktiva hoppare gör ca 10 hopp/träningsdag, och varje öppningschock exponerar hopparen för en pisksnärtsliknande inbromsning. Ettårsprevalensen av nacksmärta är högre än hos befolkningen i övrigt och inkluderar livsstilspåverkan. Tävlingsaktiva hoppare har förhindrats från elitsatsningar, eller från att fortsätta med sitt idrottsutövande. Tips och råd publiceras i tidskrifter och elektroniska fora för fallskärmshoppare men evidensbaserad kunskap om vilka åtgärder som skulle kunna minska smärtproblematiken och förbättra förutsättningar till fortsatt idrottande saknas.

Målsättningen med detta projekt är att skapa underlag till preventiva strategier mot skade- och smärtproblem inom fallskärmshoppning relaterade till fallskärmsöppningen.

Inom projektet beskrivs, för första gången, fallskärmars öppningschock i ett biomekaniskt perspektiv - det vill säga, både mekaniskt/fysikaliskt och biologiskt. Tredimensionell accelerometri, förändringstakter av dessa accelerationer, samt elektromyografiskt uppmätt muskelaktivitet är huvudsakliga utfallsmått. De krafter som dessa muskler utvecklar vid dessa elektromyografiska magnituder har också kunnat beskrivas av oss. Inom projektet testas effekten av specifik biomekanisk intervention i form av fartreduktion i fritt fall samt en förändrad kroppspositionering omedelbart innan fallskärmens öppningschock. Projektet genomförs i samverkan med Svenska Fallskärmsförbundet och världsorganisationen för flygsport, Fédération Aéronautique Internationale (FAI), med stöd av Centrum För Idrottsforskning (CIF). Om detta konceptuellt nyskapande projekt blir framgångsrikt hoppas vi att det kan bidra till kunskapsutveckling inom områden utanför flygsport, exempelvis inom andra idrotter och inom trafikskadeforskning.

Projektperiod:  2012-01-01 -
Kontaktperson:  Björn Äng
Projektdeltagare:  Björn Äng, Anton Westman (KI), Kristofer Gladh (KI), Riccardo Lo Martire (KI & KTH), Peter Lindholm (KI)
Finansiärer:  Centrum för idrottsforskning, Gösta Fraenckels stiftelse för medicinsk forskning



Statistisk analys av förlossningssmärta

Projektet syftar till att göra en systematisk översikt över vilka statistiska metoder som används i kliniska studier av förlossningssmärta.

Projektperiod:  2015-12-01 -
Kontaktperson:  Linda Vixner
Projektdeltagare:  Hans Järnbert Pettesson (Karolinska Institutet)
Finansiärer:  



Studerandes uppfattning om patientens delaktighet

Bakgrund: Patientens delaktighet i planering och genomförande av vården betonas sedan ett par decennier i lagstiftning och policydokument. I professionsutbildningar inom vårdområdet brukar kommunikation och mötet med patienten betonas utifrån en humanistisk människosyn ses som viktiga inslag i ett gott vårdande. Kännetecknet för en profession kan sägas vara att gruppen har tillgång till systematisk teori, professionell auktoritet, samhällets sanktion, etiska regler och en egen kultur. En fråga är hur den professionella auktoriteten uppfattas i relation till att bejaka patientens delaktighet i vården. Studier har visat att vården ofta planeras utifrån ett professionellt perspektiv utan att patientens perspektiv har vägts in i bedömningen.
Syfte: Syftet med studien är att undersöka studenters perspektiv och uppfattning om patientens delaktighet, dels under utbildningen men också in i arbetslivet.
Metod: En prospektiv design används med ett urval av studerande vid sjuksköterskeprogram och läkarprogram vid olika lärosäten. Kohorter med studenter i början, i mitten och i slutet av sin utbildning kommer att följas över tid. Ett frågeformulär bestående av reliabla valida instrument, t ex Control Preference Scale av Degner & Sloan kommer att användes. Data kring utbildningarnas struktur och innehåll kommer att insamlas via styrdokument som utbildningsplaner, kursplaner och studiehandledningar samt genom intervju av företrädare för utbildningen.

Projektperiod:  2007-11-01 -
Kontaktperson:  Jan Florin
Projektdeltagare:  Marianne Omne-Pontén, Lars Jerdén (Landstinget Dalarna)
Finansiärer:  



Tidigt stöd till föräldrar på neonatalavdelning

Projektet har 2 delstudier. Syftet med den första delstudien är att beskriva behov av känslomässigt stöd på neonatalavdelning. I denna studie intervjuas föräldrar vars barn har varit inskrivna eller fortfarande är inskrivna på neonatalavdelning. I delstudie 2 genomförs en kvasiexperimentell studie på 3 neonatalavdelningar i Sverige där effekter av föräldragrupper samt dagboksskrivande utvärderas gällande föräldrars hälsa, känsla av kompetens, föräldraskap och relation.

Projektperiod:  2016-09-01 -
Kontaktperson:  Renée Flacking, Annika Schmöker
Projektdeltagare:  Camilla Udo, Mats Eriksson (Örebro universitet), Lena Hellström-Westas (Uppsala universitet)
Finansiärer:  



Upplevelser och innebörd av hälsa och sexualitet hos män och kvinnors som lever med HIV/AIDS i Tanzania

Den globala epidemin HIV/AIDS är nu inne på sitt 3:e decennium och ingen avmattning kan direkt skönjas i all statistik som kommer från myndigheter och internationella organisationer. Under året 2006 tillkom nästan 5 miljoner nysmittade och totalt i världen är det ca 40 miljoner människor som bär på viruset HIV. Värst drabbat är Afrika söder om Sahara där är också fler kvinnor smittade än män. Tidigare hälsokampanjer har riktat sig till kvinnor, det var de som skulle informeras om hur man skyddar sig mot HIV. Kvinnor saknade möjligheter till detta då de själva inte bestämmer om mannen vid samlag ska använda kondom samt när och hur samlag skall ske. Den största risken för en kvinna att smittas av HIV kommer från hennes stadigvarande partner. I många länder lever sedvänjor kvar där män är polygama, har fler hustrur eller nyttjar bruket av älskarinnor. Mansrollen kan innebära att som ”man” ska man strunta i sin hälsa och inte känna efter hur man mår.

Syftet med denna studie var att beskriva män och kvinnors tankar och reflektioner om sina sexuella erfarenheter utifrån deras egna berättelser.

Studien har genomförts med en kvalitativ design i form av en fenomenologisk – hermeneutisk ansats. Tio män och tio kvinnor mellan 15 och 45 år valdes, selektivt med hjälp från patient-föreningar för HIV infekterade personer i Dar es Salaam, Tanzania. En ostrukturerad öppen intervju med varje person genomfördes enskilt och med största diskretion.

För både män och kvinnor hade innebörden av hälsa och sexualitet förändrats efter vetskap om att de bar på HIV. Männen hade accepterat att leva med en försämrad hälsa och behandlade symtom på sjukdom tidigt. Hälsan hade förlorat betydelse för kvinnorna då det inte var längre var möjligt att bevara eller förebygga den på grund av bristande resurser. Männen såg sexualiteten fortfarande som viktig och kämpade för ett normalt sexliv. Kvinnorna hade accepterat ett liv där sex inte längre existerade.

Projektperiod:  2002-01-01 -
Kontaktperson:  Gunnel Balaile
Projektdeltagare:  Gunnel Balaile, Bengt Höjer, Anna-Berit Ransjö-Arvidsson
Finansiärer:  



Utveckling av analysmetod för att mäta Acivicin

Afrikansk sömnsjuka (trypanosomas) är en sjukdom orsakad av protozoer Trypanoso´ma (T. bru´cei gambie´nse och T. bru´cei rhodesie´nse), encelliga organismer som överförs av tsetseflugor till människan från andra människor eller från djur. Sjukdomen är endemisk i nästan alla länder i Afrika söder om Sahara utom Sydafrika. Från en inflammationshärd kring ett bett orsakad av flugan sprids protozoer i hela kroppen, vilket resulterar i feber, trötthet, avmagring, blodbrist och lymfkörtelförstoring. Efter sex månader eller mer, sent stadie, kan symtom från centrala nervsystemet uppträda, främst med personlighetsförändring, förvirring och sjuklig sömnrytm vilket resulterar i sömn framför allt dagtid. Obehandlad sjukdom har oftast dödlig utgång.

Projektperiod:  2007-11-01 -
Kontaktperson:  Yngve Bergqvist
Projektdeltagare:  Susanne Römsing
Finansiärer:  Högskolan Dalarna, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse



Utveckling av analysmetod för simultan kvantifiering av tre antiretrovirala läkemedel i torkade blodfläckar.

Kunskap om läkemedelskoncentrationer kan vara av värde för patienter, speciellt i vissa grupper såsom för gravida kvinnor och barn. Om otillräcklig läkemedelskoncentration bestäms kan det återspegla en otillräcklig dos för patienten. Det kan också vara på grund av utebliven följsamhet med behandling. Flera andra skäl finns utöver dessa. Koncentrationsbestämning av antiretrovirala läkemedel kan också vara till hjälp att hindra resistensutveckling.

Projektperiod:  2007-05-01 -
Kontaktperson:  Yngve Bergqvist
Projektdeltagare:  Mikaela Malm, Susanne Römsing
Finansiärer:  Högskolan Dalarna, CKF



Utveckling av en screening metod med kromatografisk metodik för antimalaria läkemedel

Vi har fått i uppdrag av en forskargrupp i Laos att ta fram en screening metod för att identifiera ett flertal vanligt förekommande läkemedel som finns på marknaden. Tanken är att kunna ta stickprov i ett flertal olika områden för att se vilka läkemedel som används av befolkningen.

Uppgift
Vad Laos gruppen vill är att kunna ta kapillärprover (100µl) på provtagningspapper.
De vi ska kunna mäta är: Chloroquine samt dess metabolit, Quinine, Pyrimethamine, Sulfadoxin, Mefloquine och dess metabolit, samt Lumefantrine ifrån ett och samma kapillärprov.

Projektperiod:  2007-01-01 -
Kontaktperson:  Yngve Bergqvist
Projektdeltagare:  Daniel Blessborn, Susanne Römsing
Finansiärer:  Högskolan Dalarna, WHO



Utveckling av ett valitt och reliabelt instrument för att mäta innehåll och kvalitet av lokalprogram

Att bedöma innehållet i skrivna lokalprogram kan vara ett led i utvecklingen av programarbetet. Strategisk programmering i början av ett byggprojekt är viktig för att kunna fånga och identifiera kundens behov av lokaler. Det skrivna dokumentet som utvecklas under ett programmerings arbete kan ligga till grund för en utvärdering av byggnaden. Det kan också användas som ett kommunikations verktyg i en design grupp. Detta projekt kommer att utveckla ett bedömningsinstrument (som kommer att mäta både kvantitativa och kvalitativa aspekter av dokumentet dvs. vad står det och vilken kvalitet har dokumentet) och testa validiteten och reliabiliteten av instrumentet. Jag, Nina Ryd och Inga Malm har studerat ett antal lokalprogram skrivna för vård och funnit att det finns behov av att utveckla dessa

Projektperiod:  2009-08-01 -
Kontaktperson:  Marie Elf
Projektdeltagare:  Helle Wijk (Göteborgs Universitet)
Finansiärer:  Forum för vårdbyggnadsforskning



Utveckling av kritiskt tänkande och forskningsanvändning i sjuksköterskeutbildning.

Syftet med projektet är att undersöka studenters kritiska tänkande och forskningsanvändning i grundutbildning till sjuksköterska och ett år efter examen i yrkesverksamhet som sjuksköterska.

En longitudinell kvasi-experimentell design används med kohorter av sjuksköterskestudenter som följs med upprepade mätningar under utbildningen och efter examen i yrkesverksamhet som sjuksköterska. En utbildningsintervention i evidensbaserad omvårdnad genomförs i första och femte utbildningsterminen i den ena kohorten och i den fjärde terminen i den andra kohorten.

Projektperiod:  2007-06-01 -
Kontaktperson:  Anna Ehrenberg
Projektdeltagare:  Jan Florin, Lars Wallin, Kerstin Öhrn
Finansiärer:  



Utvärdering av behandling med anti-VEGF-läkemedel vid diabetesmakulaödem

Ögonkomplikationer vid diabetes, diabetesretinopati, förekommer vid såväl typ 1 som typ 2 diabetes. Diabetesretinopati kan leda till svår synnedsättning och blindhet. Synnedsättningen kan bero på blödning i glaskroppen, näthinneavlossning eller svullnad av gula fläcken, sk makulaödem. Synhotande svullnad av gula fläcken, diabetesmakulaödem, kan behandlas med anti-VEGF-läkemedlet ranibizumab (Lucentis®).

Projektet syftar till att undersöka medicinsk effekt och påverkan på upplevd hälsa och livskvalitet hos patienter som behandlas med Lucentis® för synhotande makulaödem. Läkemedlet ges som en injektion i ögats glaskropp, minskar ödem och förbättrar synen. För att bibehålla den synförbättrande effekten krävs upprepade injektioner. Data samlas in före behandlingsstart, efter 3 injektioner samt efter 1 år. Förutom medicinska data och uppgifter om resursanvändning skall upplevd livskvalitet och synrelaterad hälsa mätas med de validerade enkätinstrumenten SF-36 och NEI VFQ-25. En mindre grupp av patienter skall intervjuas med en strukturerad intervju. Patienter på ögonklinikerna i Västerås och Falun tillfrågas om deltagande i projektet.

Målet med projektet är att öka kunskapen om patienternas förväntningar och farhågor inför injektionsbehandling för att kunna ge adekvat information vid behandlingsstart samt att få ökad kännedom om hur livskvaliteten påverkas av den krävande behandlingen.

Projektperiod:  2013-01-15 -
Kontaktperson:  Janeth Leksell
Projektdeltagare:  Therese Granström, Henrietta Forsman, Elisabet Granstam
Finansiärer:  Regionala Forskningsrådet Uppsala - Örebro regionen, Synskadades vänner, Uppsala, Magnus Bergvalls stiftelse



Vad är effekten vid HÖG vs. LÅG dos träningsbehandling bland patienter med röntgenverifierad knäartros? En Nordisk multicenter RCT

Knäartros är den vanligaste ledsjukdomen som orsakar kronisk ledsmärta, minskad funktion och sjukskrivning. Befintliga studier visar att generell styrke- och rörlighetsträning ger kortvarig god effekt jämfört med enbart information eller undervisning. Det finns dock få studier som utvärderar långtidseffekter, och ingen som utvärderar vilken omfattning (dos-respons) av träning som kan anses effektiv. Syftet är därför att utvärdera effekten av träning med hög träningsdos (80-90 min duration) jämfört med låg dos (20-30 min) avseende hälsa, livskvalité, psykisk och fysisk funktion, arbetsåtergång och hälsoekonomi bland patienter med knäartros. Hypotesen är att hög dos ger större effekt jämfört med lägre. Syftet är även att utvärdera tidiga prognostiska markörer som kan relateras till uppföljande resultat. Projektet har en randomiserad, kontrollerad design och är ett Nordiskt forskningssamarbete med behandlingsställen i Sverige (Luleå och Västervik) och Norge (Trondheim och Mosjøen). Totalt 200 patienter med röntgenverifierad knäartros genomför behandlingen 3ggr/v i 12v. En slumpmässig procedur avgör om behandling genomförs med hög- resp. låg träningsdos. Självskattad livskvalitet, smärta, psykisk funktion och objektiva mått på fysisk funktion följs upp efter behandlingen, samt vid en sex och 12 månaders uppföljning. Hälsoekonomiska beräkningar baseras på registerdata från Försäkringskassan. Projektmedarbetare som genomför utvärderingar, dataanalys och statistik är blindade för grupptillhörighet. Projektet tillför ny och unik kunskap om såväl korta som långvariga effekter av handledd träning och huruvida resultaten relaterar till träningsdos, samt hur träning kan anpassas till patientens resurser och begränsningar. Projektet är pågående och genomförs kostnadseffektivt inom ramen för befintliga vårdstrukturer.

Registrerat: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02024126

Projektperiod:  2014-01-01 -
Kontaktperson:  Björn Äng
Projektdeltagare:  Håvard Østerås (NTNU), Wim Grooten (KI), Annette Heijne (KI), Karin Harms-Ringdahl (KI), Tom Arild Torstensen (KI)
Finansiärer:  Reumatikerförbundet, KI-fonder, Högskolan Dalarna, NTNU



Vad är medlidande?

Jag har i ett tidigare arbete argumenterat för att ett nödvändigt villkor för medlidande är att man lider över en persons lidande för denna persons skull. Syftet med detta projekt är att undersöka om det är rimligt att hävda att ett sådant lidande också är ett tillräckligt villkor för medlidande; dvs. är det rimligt att påstå att medlidande är detsamma som att lida över en persons lidande för hennes skull?

Projektperiod:  2014-01-06 -
Kontaktperson:  Peter Nilsson
Projektdeltagare:  
Finansiärer:  



Varför söker äldre personer akutsjukvård? Orsaker, omständigheter och förklaringar

Under senare år har det skett en dramatisk minskning av institutionsbaserad vård och omsorg för äldre personer i Sverige, en utveckling främst driven av besparingsskäl och en uttalad hemmaboendeideologi. Detta har medfört att även mycket sköra äldre personer numera bor och vårdas hemma istället för på institution.
Allt fler äldre personer söker vård vid landets akutmottagningar. Sjukhusens akutmottagningar är det enda alternativet i vård- och omsorgssystemet som är tillgängligt dygnet runt. Miljön på akuten är dåligt anpassad för äldre patienter. Långa väntetider riskerar att förvärra hälsoproblemen. Det finns indikationer på att en stor andel av de akutbesök som görs av äldre personer skulle kunna undvikas genom förebyggande insatser eller genom omhändertagande på annan vårdnivå.
Vilka äldre personer är det som söker vård vid akutmottagningarna? Och varför? Vad kännetecknar dem? Det övergripande syftet med projektet är att studera orsaker, omständigheter och förklaringar till att äldre personer (80+) söker vård vid akutmottagning på sjukhus.
Forskning rörande äldre personer i akutsjukvården har i huvudsak följt patienterna efter besöket på akutmottagningen, med fokus på dem som blir inskrivna i slutenvården och vad som händer efter utskrivning från sjukhuset. Betydligt mindre uppmärksammat är vad som händer innan de kommer till akuten. Det saknas grundläggande kunskaper om de bakomliggande orsakerna till att det görs närmare 1 miljon akutsjukvårdsbesök årligen av äldre personer i Sverige.
Bristen på kunskap är att ingen enskild databas har heltäckande information. I det här projektet kommer vi använda flera register samt genomföra en intervjustudie med akutsökande äldre personer vid två akutmottagningar. Intervjuerna kommer att ge detaljerad information om vad de äldre själva ser som orsaker till besöket på akutmottagningen, vilka vård- och omsorgsinsatser de har och deras erfarenheter av kontakter med sjukvårdssystemet innan de sökte vård vid akuten.

Projektperiod:  2016-01-01 - 2018-12-31
Kontaktperson:  Lena Dahlberg
Projektdeltagare:  Lena Dahlberg, Pär Schön (Karolinska Institutet & Stockholms universitet), Lennarth Johansson (Karolinska Institutet & Stockholms universitet), Katarina Göransson (Karolinska Sjukhuset), Mats Thorslund (Karolinska Institutet & Stockholms universitet), Johan Fastbom (Karolinska Institutet & Stockholms universitet)
Finansiärer:  FORTE



VIPS och ICF

Studiens syfte är att jämföra sökorden i VIPS-modellen och de prototypiska exempel som anges för anamnes och status med de termer som finns i klassifikationen ICF. Hur stor är graden av överensstämmelse? Ligger termerna på samma nivå?

Projektperiod:  2009-10-01 -
Kontaktperson:  Jan Florin
Projektdeltagare:  Jan Florin, Anna Ehrenberg, Catrin Björvell (Karolinska Universitetssjukhuset), Margareta Ehnfros (Örebro Universitet)
Finansiärer:  



Återhämtning från teori till praktik

Projektet avser att genom en interventionsstudie utvärdera effekten av ett återhämtningsinriktat arbetssätt med människor med psykisk ohälsa. Projektet avser även att generera övergripande kunskap om innebörden av ett återhämtningsinriktat arbetssätt samt utveckla vetenskapligt valida instrument för att mäta dessa faktorer i en nordisk kontext. Idag finns en syntetiserad kunskap från kvalitativa studier kring vad människor själva anser ha varit till hjälp i deras återhämtning (Davidson, 2008; Slade et al, 2008). Denna kunskap utgår i huvudsak från Australien, Nordamerika eller Storbritannien. I denna studie avses att fördjupa kunskapen om återhämtning från psykisk ohälsa i en nordisk kontext samt hur det kan mätas.

Projektperiod:  2012-09-01 -
Kontaktperson:  Ulla-Karin Schön
Projektdeltagare:  David Rosenberg (Umeå Universitet)
Finansiärer:  CEPI, Centrum för evidensbaserade psykiatriska interventioner



Äldre med långvarigt funktionshinder och psykossjukdom

Psykisk ohälsa är ett bortglömt problem i äldreomsorgen. Enligt tidigare studier (Brunt, Hansson 2002) har människor med långvariga psykiska funktionshinder en tendens att aldrig komma vidare i sina tidigare upplevda erfarenheter. Deras existentiella upplevelser upprepar sig ofta i deras historieberättande (Erdner 2006). Målgruppen talar sällan om framtiden men desto mer om det som varit. Det förefaller som om de ouppklarade och obearbetade känslorna tar all energi. (Bengtssons 2001). Psykiatrireformen från 1995 vänder sig till populationen mellan 18-65 års ålder. Målet med reformen var att normalisera och integrera människor med fysiska funktionshinder i samhället. Efter 65 års ålder övergår socialtjänstens ansvar till hemtjänstpersonal utan psykiatrisk kompetens. Tillika gäller sjukvårdens insatser där distriktssköterskan tar över vården som de psykiatriska öppenvårdsteamen stått för tidigare(Bengtsson-Tops,1999; Midelboe et. al. 2001). Långvarigt funktionshinder med psykossjukdom ålder 67-77 är en bortglömd och åsidosatt grupp inom vård och omsorg. Målgruppen har ett tunt nätverk med få närstående och många professionella vård- och omsorgs givare (Brunt, Hansson red 2005). Efter 65 års byts de flesta professionella vård- och omsorgsgivarna ut mot andra befattningshavare. Individens existentiella situation är obetydligt studerad i detta sammanhang. Målet är att skaffa kunskap om människor med existentiella frågor som åldras och byter nätverk. Frågeställningar: Hur beskriver de sitt åldrande? Vilken hållning och tankat har de till sitt nuvarande och kommande liv? Vilka insatser fick målgruppen förr och vilka insatser ges nu? Vilka lagar och förordningar reglerar insatsernas art, och vad säger det? Vilken organisation finns i en storstad och en medelstor stad? Metod: Kvalitativ forskningsmetod inspirerad av terapeutiskt samtal

Projektperiod:  2009-01-01 -
Kontaktperson:  Marika Marusarz
Projektdeltagare:  Anette Erdner (Ersta Sköndal högskola)
Finansiärer:  



Äldre personer syn på hemtjänsten: egenskaper, korrelation, mätinstrument

Det finns få studier angående den äldres perspektiv på äldrevården och därmed begränsad kunskap om deras syn på hemtjänsten. Inte minst gäller detta personer med kognitiv funktionsnedsättning. Samtidigt är kunskap om äldre personers syn på hemtjänsten grundläggande i arbetet med att utveckla verksamheten och dess kvalitet.

Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Falu Kommun och Högskolan Dalarna. Det övergripande syftet är att identifiera vad äldre personer anser är kärnvärden i hemtjänsten, vilka egenskaper i hemtjänsten och typer av insatser som de anser är viktiga, och vad de vill uppnå med att ta emot hemtjänst.

Projektperiod:  2014-04-13 - 2019-04-13
Kontaktperson:  Lena Dahlberg
Projektdeltagare:  Marie Olsen, Kevin McKee, Camilla Udo, Ann-Marie Boström (Karolinska Institutet)
Finansiärer:  Falu Kommun


Tidigare projekt inom forskningsområdet