Pågående forskning

Pilotprojekt: Chefens beteende i implementering av evidens­baserade munvårdsrutiner i vård och omsorgsboende för äldre – M-ORAL.

Projektet leds av lektor Lena Olai, tillsammans med lektorerna Ann-Caterine Eldh, Marie Elf, Birgitta Jönsson samt professor Lars Wallin.

Förbättrade munvårdsrutiner är ett av de i särklass viktigaste förbättringsområdena för att öka hälsa och välbefinnande inom äldrevården. Chefens roll för att stödja personalens arbete med evidensbaserade rutiner är betydelsefull. Det behövs ökad kunskap om vilka kontextuella faktorer och strategier för implementering som kan påverka användningen av evidens inom vården, av betydelse för de äldre.

Det övergripande syftet med detta pilotprojekt är att utvärdera genomförbarhet av en intervention för chefer inom vård och omsorgsboenden, som syftar till att stödja införandet av evidensbaserade munvårdsrutiner. Pilotstudien syftar också till att inför en fullskalig studie utvärdera lämpligheten av planerade datainsamlingsmetoder.

Uppföljning/utvärdering av förändringsarbetet "Toa-rätten" vid urininkontinens inom särskilt boende i äldreom­sorgen.

Urininkontinens är vanligt bland äldre och bland de mest sjuka äldre är förekomsten betydligt högre. Det finns evidensbaserade vårdprogram/kliniska riktlinjer för bedömning, utredning, behandling och uppföljning vid urininkontinens för äldre personer. Trots kunskap om hur urininkontinens kan utredas, behandlas och följas upp används vårdprogram begränsat i äldreomsorgen. I aktuell studie kan uppföljning/utvär­dering av införande av förbättringsarbetet "Toa-rätten" bidra med ökad förståelse för hur vårdpersonal uppfattar vilka faktorer som underlättar respektive hindrar implementering av förbättringsarbetet vid urininkontinens. Kunskap som kan komma att användas i den fortsatta implementeringen av förbättringsarbeten i särskilda boenden i kommunerna.

Syftet med studien är att utforska personalens uppfattningar om möjliggörande och hindrande faktorer som påver­kat införandet av förbättringsarbetet "Toa-rätten" vid urininkontinens inom särskilt boende i äldreomsorgen.

Studien leds av Leg. sjuksköterska, docent Doris Hägglund och Leg. sjuksköterska, med dr. Lena Olai, lektorer Högskolan Dalarna.

Att motverka utveckling av urininkontinens inom ortopedisk omvårdnad och rehabilitering (Onset PrevenTion of Incontinence in Orthopaedic Nursing and rehabilitation - OPTION)

Trots vetskap om att UI är vanligt bland äldre har få insatser gjorts för att motverka UI-utveckling och kunskapen om hur UI-utveckling kan motverkas används begränsat i akutsjukvård. Detta medför en ökad risk för urinläckage hos äldre, på kort och lång sikt, t ex vid höftkirurgi. OPTION handlar om att undersöka effekter av en faciliteringsintervention inom ortopedisk omvårdnad och rehabilitering med avseende på vilken evidens som används i omhändertagandet av äldre patienter, särskilt för att säkra evidensbaserad praktik och att motverka UI under och efter vårdtiden. Under 2014 genomförs en pilotstudie vid två svenska ortopedkliniker, i vilken vi testar en intervention riktad till lokalt utsedda faciliterare samt undersöker interventionens och datainsamlingens lämplighet inför en fullskalig klusterrandomiserad kontrollerad studie. Pilotstudien finansieras av Vårdalstiftelsen.

Studien leds av leg. sjuksköterska, fil.dr. Ann Catrine Eldh, lektor vid Högskolan Dalarna. I projektgruppen ingår: professor Lars Wallin, Högskolan Dalarna, docent Ami Hommel, Lunds universitet och professor Jo Rycroft-Malone, Bangor University. Därtill Maria Hälleberg-Nyman, Örebro universitet, som är post doc i OPTION, och arbetar tillsammans med lektor Henrietta Forsman, Högskolan Dalarna, i pilotstudiens datainsamling och analys.

Onset PrevenTion of Incontinence in Orthopaedic Nursing and rehabilitation – OPTION

Despite the fact that urinary incontinence (UI) is a common problem in older people, little is done to prevent the onset of UI, and the knowledge of UI prevention is not commonly used in somatic acute care. This causes an increased risk of involuntary leakage in the short and long term for older people undergoing for example orthopaedic surgery. The research project OPTION investigates the effects of a facilitation intervention in orthopedic nursing care and rehabilitation with regards to the evidence used in the care of elderly patients, in particular to ensure evidence-based practice and to counteract the UI during and after the hospital stay. In 2014, we conduct a pilot study at two Swedish orthopedic departments, testing an intervention aimed at internal facilitators, examining the feasibility of the intervention and the data collection and analysis before a full-scale cluster-randomised controlled study. The pilot study is funded by Vårdalstiftelsen.

The study is led by PhD Ann Catrine Eldh, senior lecturer at Dalarna University. The project team consists of: Professor Lars Wallin, Dalarna University, Associate Professor Ami Hommel, University of Lund, and Professor Jo Rycroft-Malone, Bangor University. Further, PhD Maria Hälleberg-Nyman, Örebro University, has a her post doc position in the OPTION team and project, and collaborates with PhD Henrietta Forsman, Dalarna University in the data collection and analysis of the pilot study.

Test av ett kliniskt verktyg för patientdelaktighet: Patient's Preferences for Patient Participation – 4Ps

Trots att det finns flera valida instrument som mäter patientdelaktighet har det saknats ett verktyg som utgår från patientens precisering av delaktighet som är av vikt, vilket behövs för att hälso- och sjukvårdspersonal ska veta vilka förutsättningar som ska till, liksom möjligheten att utvärdera delaktighet i ljuset av patientens preferenser. Med utgångspunkt i studier av vad personer i patientrollen beskriver som delaktighet, begreppsanalyser och litteraturstudier av patientdelaktighet har ett sådant verktyg utvecklats, som ett verktyg för dialog i hälso- och sjukvårdens möten mellan patient och personal. Verktyget som kallas 4Ps – för Patient's Preferences for Patient Participation – har testats i grupper av forskare- och patientexperter som har erfarenhet av begreppet patientdelaktighet. De första patientgrupper och vårdverksamheter som 4Ps har testats i är öppen vård för kroniska hjärt- och lungsjukdomar. Vidare testning är planerad, i ett första steg för patienter och vårdverksamheter med kroniska, somatiska sjukdomar eller tillstånd.

4Ps är utvecklat av leg. sjuksköterska, fil.dr. Ann Catrine Eldh, lektor vid Högskolan Dalarna, som också leder valideringen av verktyget.

Testing the validity of Patient's Preferences for Patient Participation – The 4Ps – a clinical tool for patient participation in health care

Although there are several valid instruments that measures patient participation available, a tool based on the patient's definition of the concept has been lacking. Such a tool could presumably support the health care interactions, providing not only for patients to share their priorities but also evaluate their experience of participation, providing for the health care professionals to better understand if providing for patient participation from a patient perspective. Based on studies of what people in the patient role depict as participation, conceptual analyses and literature studies of patient participation such a tool has been developed. The tool, called The 4Ps - for Patient's Preferences for Patient Participation - has been tested in groups of researcher- and patient experts who have experience of the concept of patient participation. Initially, the 4Ps has been tested in outpatient care for people with chronic heart and/or lung disease. Further testing is planned, primarily in patients with and healthcare settings for chronic somatic diseases or conditions.

The 4Ps is developed by RN, PhD, Ann Catrine Eldh, senior lecturer at Dalarna University, who also leads on the validation of the tool.

KVAK - KValitetsregisterAnvändning för Kvalitetsförbättring

Under 2013-14 samarbetar forskare vid Högskolan Dalarnas KIPS-centrum (lektor Ann Catrine Eldh och professor Lars Wallin) med en forskargrupp vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, under ledning av docent Ulrika Winblad, i ett projekt om nationella kvalitetsregisters (NKRs) betydelse för kvalitetsutveckling i hälso- och sjukvård. Med utgångspunkt i det teoretiska ramverket PARIHS (för Promoting Action on Research Implementation) har vi skapat hypoteserna att NKRs torde kunna facilitera evidensbaserad praktik men att det kan finnas hinder och möjliggörare i såväl kontext som i själva registren, på klinik-, sjukhus- eller landstingsnivå. En inledande kvalitativ fallstudie har omfattat ett urval av regioner och landsting med olika utfall i Riksstroke, där nyckelpersoner på politisk och tjänstemannanivå intervjuats, liksom beslutsfattare på sjukhus- och verksamhetsnivå och de hälso- och sjukvårdspersonal som har nyckelroller i att registrera och följa upp kliniska utfall. Dessa deskriptiva studier följs av en nationell kartläggning av motsvarande frågor i tre skilda NKRs med olika inriktning, omfattning och etableringsgrad: Riksstroke, Gallriks (för gallkirurgi) och Nationellt Lungcancerregister. Studierna finansieras av ett anslag från Sveriges Kommuner och Landsting och projektteamet samarbetar också med andra forskargrupper som fått närliggande uppdragsforskning vid Karolinska Institutet och Qulturum/Högskolan i Jönköping, samt Myndigheten för Vårdanalys.

QWAQ - Quality improvement While Adopting Quality registry outcomes

During 2013-14, researchers at Dalarna University KIPS - center (senior lecturer Ann Catrine Eldh and Professor Lars Wallin ) collaborate with a research group at the Department of Public Health and Caring Sciences at Uppsala University, lead by Associate Professor Ulrika Winblad. The project is on national quality registries ( NKRs ) impact on quality improvement in health care. Based on the theoretical framework PARIHS (for Promoting Action on Research Implementation) , we have formed hypotheses that the NKRs can facilitate evidence-based practice , but that there may be barriers and enablers in both the context of the registers and in the clinics, hospitals or county councils for this to happen . An initial qualitative case study included a sample of regions and county councils with different outcomes in the national stroke registry, Riksstroke, where stakeholder at the politico-administrative level were interviewed , as well as decision-makers at hospitals and department level, and the healthcare professionals who have key roles in the registration of data and follow up of clinical outcomes . These descriptive studies are followed by a national survey on similar issues in three NKRs with different focus, scope, and degree of establishment: the Riksstroke, the Gallriks (for gall bladder surgery) and the National Lung Cancer Registry. The studies are funded by a grant from the Swedish Association of Local Authorities and Regions. The project team is also collaborating with other research groups with nearby assignments such as researchers at the Karolinska Institute and Qulturum/Jönköping University, and The Swedish Agency for Health and Care Services Analysis.

Beslutsstöd för evidensbaserad praktik

Elektroniska patientjournaler medger möjligheter att integrera kunskapskällor och beslutsstöd så att det finns tillgängligt för vårdpersonal vid behov. Elektroniska påminnelser har visat sig vara en fungerande implementeringsstrategi för evidensbaserad praktik. Sådant beslutsstöd har visat sig ha potential att förbättra följsamheten till kliniska riktlinjer. Syftet med forskningsprojektet är att studera effekter av elektroniska beslutsstöd på vårdpersonalens följsamhet till kliniska riktlinjer samt effekter på patientresultat. Klusterrandomiserad design används för att studera effekter av beslutsstöd med evidensbaserade rekommendationer integrerat i elektroniska patientjournaler. Primärt utfall är effekter på vårdpersonalens följsamhet till riktlinjerna. Medverkande forskare: Anna Ehrenberg, Lars Wallin

Decision Support for Evidence-Based Practice

The electronic health record opens new possibilities for integrating knowledge and decision support so that it is readily available to clinicians when needed. Electronic reminders has showed to be one useful implementation strategy for evidence-based practice. Such decision support provides the potential to improve the adherence to best practice recommendations. The aim of this research project is to study the impact of computerised decision support systems on the adherence to best practice recommendations among clinicians and effects on patient outcomes. Cluster randomised studies are used for testing decision support systems integrated in the electronic patient records to provide evidence-based recommendations for health care interventions readily available at the point of care. Primary outcome is the effect on clinicians' adherence to clinical guidelines. Researchers: Anna Ehrenberg, Lars Wallin

Patientsäkerhet i akutmottagningsvård

Akutmottagningsvård kännetecknas av tidspress och beslut som ska fattas snabbt, ofta baserat på begränsad information om patienten och dennes tillstånd. Få studier har utforskat arbetsprocessen på akutmottagningar och dess påverkan på patientsäkerheten. Syftet med projektet är att identifiera vårdaktiviteter, avbrott och avvikelser i svensk akutmottagningsvård och att beskriva betydelsen av dessa faktorer för personalens kliniska beslutsfattande och patientsäkerheten. Studien har en explorativ design och genomförs genom observationer, intervjuer och genomgång av registerdata från avvikelserapportering och anmälningsärenden. Data analyseras med kvantitativ- och kvalitativt innehållsanalys.Medverkande forskare: Anna Ehrenberg, Jan Florin

Patient Safety in Emergency Department Care

Emergency department care is charaterized by time pressure and rapid decision-making, often based on limited access to information about the patients' condition. There are few studies of the work process in emergency departments and its impact on patient safety. The aim of the project is to identify activities, interruptions and errors in Swedish emergency department care and to describe the impact of these factors on health care staffs clinical decision-making and patient safety. The study has an explorative design. Data is collected by observations, interviews and reviews of incident reports and reported medical errors. Data are analyzed with quantitative and qualitative content analysis. Researchers: Anna Ehrenberg, Jan Florin

Patientsäkerhet inom operationssjukvård

Operationssjukvård är en av de mest komplexa verksamheterna inom hälso- och sjukvården och patienter som genomgår kirurgiska ingrepp riskerar att utsättas för skada. Patientsäkerheten är beroende av säkerhetskulturen i vårdorganisationen och följsamheten till kliniska riktlinjer för säker operationssjukvård, som till exempel WHOs checklista för säker kirurgi. Syftet med projektet är att undersöka interaktionen mellan arbetsprocesser, kontextuella faktorer och vårdpersonal inom operationssjukvård med avsikten att förbättra patientsäkerheten genom att minska risksituationer för patienter som genomgår kirurgiska ingrepp. Olika designansatser tillämpas och data inhämtas genom enkäter, observationer och intervjuer. Medverkande forskare: Anna Ehrenberg

Patient Safety within Operating Room settings

The operation room is one of the most complex settings in health care and surgical patients are especially vulnerable to injury. Patient safety is dependent on the safety culture of the organization and the level of adherence to guidelines for safe operative procedures, as for example the WHO safe surgery checklist. The aim of this project is to describe how the work processes, contextual factors and the clinicians who work in these systems interact and influence patient safety, with the objective to reduce the risk for potential hazards for patients who undergo surgical procedures. A mixed methods design is used and data collection is performed through surveys, observations and interviews. Researcher: Anna Ehrenberg

PLIS - Primära Ledare Implementerar Strokeevidens

Rehabilitering i hemmiljö en av de högst rangordnade rekommendationerna enligt de Nationella riktlinjerna för strokesjukvård. Trots detta visar en aktuell utvärdering en stor variation i genomförandet av rehabilitering i hemmiljö i olika delar av Sverige. Följaktligen finns ett behov av att öka förståelsen för vilka faktorer som påverkar följsamheten till riktlinjerna för strokesjukvård och att utveckla och utvärdera strategier för implementering. Chefen har en central roll i att utveckla och upprätthålla hälso- och sjukvårdens kvalitet. Tidigare forskning betonar också ledarskapets betydelse för ett framgångsrikt införande av ny kunskap. Trots detta är forskning som fokuserar på chefens kapacitet för förbättringsarbete nästintill obefintlig. Detsamma gäller experimentella studier som utvärderar strategier som syftar till att stödja chefen. PLIS inleddes i februari 2013 genom ett pilotprojekt som kommer att följas av en klusterrandomiserad studie. Datainsamlingen avslutas i maj 2014. I pilotprojektet undersöker vi genomförandet av ett interventionsprogram med syfte att stödja chefer i att implementera de Nationella riktlinjerna för strokesjukvård i öppenvård i Sverige. Vi studerar hur kontextfaktorer och interventionsprogrammets omfattning och innehåll inverkar på hur cheferna driver implementeringen av riktlinjerna samt utvärderar datainsamlingsmetoder. Pilotprojektet genomförs vid två öppenvårdsenheter i Stockholm och tre i Dalarna. Studien leds av Lars Wallin, professor i omvårdnad med inriktning på implementeringsforskning vid Högskolan Dalarna och forskningschef i Landstinget Dalarna och i gruppen ingår även Ann Catrine Eldh, lektor vid Högskolan Dalarna, Lotta Widén Holmqvist, professor i sjukgymnastik vid KI, Göran Tomson, professor i internationell hälso- och sjukvårdsforskning vid KI, Anna Ehrenberg, professor i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, Max Petzold, professor i biostatistik vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Christina Olsson, med. dr., samordnare och enhetschef, ansvarig för utbildning, fortbildning och forskning på Hässelby Akalla akademiska vårdcentral i Stockholm, Malin Tistad, lektor vid Högskolan Dalarna och Susanne Palmcrantz, med. dr. KI.