Utbildning på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.
Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,
– ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
– utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
– utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.
BARNMORSKEEXAMEN
Kunskap och förståelse
För barnmorskeexamen skall studenten
– visa såväl bred som fördjupad kunskap inom området reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa,
– visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
– visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet, och
– visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För barnmorskeexamen skall studenten
– visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patienten planera och genomföra undersökningar och behandlingar utifrån patientens behov och förutsättningar,
– visa fördjupad förmåga att självständigt initiera hälsofrämjande och förebyggande arbete,
– visa förmåga att integrera kunskap samt att analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
– visa förmåga att undervisa olika grupper samt att genomföra handledande, arbetsledande och konsultativa uppgifter, och
– visa förmåga att initiera och genomföra kvalitets- och förbättringsarbete samt att utvärdera behandlingsverksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För barnmorskeexamen skall studenten
– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot kvinnor och deras närstående, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
MAGISTEREXAMEN
Kunskap och förståelse
För magisterexamen skall studenten
– visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
– visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.
Färdighet och förmåga
För magisterexamen skall studenten
– visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
– visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
– visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
– visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För magisterexamen skall studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Efter avslutad utbildning skall studenten förutom det som beskrivits ovan i Högskolelagen SFS 1992:1 434 och Högskoleförordningen SFS 1993:100, bilaga 2, Examensordning även uppfylla följande lokala lärandemål:
Kunskap och förståelse
- klarlägga, analysera, värdera och visa förståelse för betydelsen av hälsoförebyggande arbete under den reproduktiva livscykelns alla faser, med såväl nationellt som internationellt perspektiv där genus, etnicitet och levnadsvillkor beaktas. Detta inkluderar även betydelsen av olika religiösa och kulturella bakgrunder.
Färdighet och förmåga
- självständigt handlägga normal graviditet, förlossning och barnsängstid i enlighet med gällande lagstiftning och riktlinjer samt identifiera förekommande medicinska och psykosociala avvikelser
- självständigt ge råd, planera och genomföra relevanta undersökningar inom barnmorskans ansvarsområde samt föreskriva och administrera preventivmedel i enlighet med gällande lagstiftning och rekommendationer
- söka, analysera, kritiskt värdera och tillämpa evidensbaserad kunskap inom barnmorskans profession i ett nationellt och internationellt perspektiv, samt bidra till utveckling och forskning inom sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- visa medvetenhet om hur värderingar och attityder som rör sexualitet och reproduktion kan påverka bemötande och vård
- genom att visa gott omdöme, tillämpa ett empatiskt och etiskt förhållningssätt och med helhetssyn på patientens livssituation stödja och verka för god sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa under den reproduktiva livscykelns alla faser hos kvinnor och män.
Programmet omfattar 90 högskolepoäng (hp), varav den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) utgör 45 hp. Studierna bedrivs på avancerad nivå och omfattar heltidsstudier.
Huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa omfattar mänsklig reproduktion och livets början. Området behandlar fysiska, psykiska, sociala och kulturella processer i samband med sexualitet och familjeplanering, graviditet, födande, nyföddhetsperiod samt föräldraskap och kvinnors hälsa i ett livscykel- och genusperspektiv. Inom huvudområdet studeras utredande och behandlande åtgärder.
Barnmorskans verksamhet definieras i två internationella dokument ”Definition of a midwife” (ICM/FIGO/WHO, 1993) och Core Competencies (ICM draft, 1996). Barnmorskans verksamhet styrs därtill av en etisk kod ”Ethical code for midwives” (ICM, 1993) samt WHOs definition av Reproduktiv hälsa (WHO, 1996). Den svenska barnmorskans kompetens beskrivs i Socialstyrelsens ”Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska” (2006). Dessa dokument utgör grunden för barnmorskeprogrammet.
Programmets första termin utgörs av teoretiska kurser där studenterna introduceras i såväl ny profession som till ett nytt ämnesområde. I dessa kurser introduceras teorier om såväl normala som komplicerade förlopp och processer relaterade till mänsklig reproduktion. Under terminen introduceras evidens och vetenskapliga metoder samt det preventiva folkhälsoarbete som ingår i barnmorskans ansvarsområde. Under termin 2 och 3 tillämpas teorier i den verksamhetsförlagda utbildningen. Genom utbildningen sker en fördjupning av såväl teori som tillämpad kunskap genom att initialt fokusera på normala förlopp för att därefter övergå i att förstå, identifiera och handlägga komplicerade förlopp med successiv progression gällande frågeställningar, situationer, företeelser och behov i såväl teori som klinisk handläggning. Under handledning och med tilltagande självständighet skall studenten utveckla sin förmåga att bedöma kvinnan/barnets, familjens samt partnerns behov samt planera, vidta adekvata åtgärder, följa upp, utvärdera och dokumentera given omvårdnad i enlighet med gällande lagstiftning och riktlinjer. Studenten skall förena sina teoretiska och kliniska/praktiska kunskaper och fördjupa förståelsen av dem genom reflektion och analys, där integration av evidens och praktisk kunskap tydliggörs. Kommunikation, professionellt förhållningssätt och gott omdöme, genus, etnicitet och etiska frågor rörande sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa beaktas i programmets kurser. Även barnmorskans roll i jämställdhetsarbetet belyses.
Samtliga kurser är obligatoriska och ingår i huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Programmets kurser presenteras terminsvis. Den inbördes ordningen mellan delkurser som innehåller verksamhetsförlagd utbildning i termin 2 och 3 kan variera inom aktuell termin.
Profession, teori och metod 1,5 hp*
Sexuell och reproduktiv hälsa, 9 hp*
Graviditet, förlossning och postpartumvård, 6,0 hp*
Graviditetsvård och förlossningsvård I, verksamhetsförlagd utbildning 9 hp
Gynekologisk och postpartumvård, verksamhetsförlagd utbildning 6,75 hp
Gynekologisk och postpartumvård, verksamhetsförlagd utbildning 2,25 hp
Graviditet, förlossning och postpartumvård, 4,5 hp*
Profession, teori och metod 6,0 hp*
Examensarbete i sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, 15 hp*
Graviditet, förlossning och postpartumvård, 3,0 hp*
Förlossningsvård II, verksamhetsförlagd utbildning, 13,5 hp
Mödrahälsovård och folkhälsa, verksamhetsförlagd utbildning, 13,5 hp
*) kurser som krävs för magisterexamen, 60 hp
Barnmorskeexamen (Postgraduate Diploma in Midwifery).
Filosofie magisterexamen, huvudområde: Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa (Degree of Master of Science (60 credits), Main Field of Study: Sexual, Reproductive and Perinatal Health).
After completing the Postgraduate Programme in Midwifery, the student will fulfill the following requirements in addition to the national legislations mentioned previously.
The student will
- have knowledge regarding the importance of health supporting work in all areas of the reproductive cycle with respect of gender, ethnicity and conditions of living from a national as well as an international perspective. Also, religious and cultural aspects in relation to the different phases of reproductive life is elaborated.
- provide care without supervision during normal pregnancy, birth and postpartum period according to current legislation and recommendations, and identify existent medical and psychosocial adversities.
