– Förhoppningsvis kan min avhandling bidra till diskussionen hur teori och praktik på bästa sätt ska kunna integreras i sjuksköterskeutbildningen, säger Henrietta Forsman.
Henrietta Forsman, leg sjuksköterska och fil mag från Högskolan Dalarna, disputerar på fredagen på Karolinska institutet med sin avhandling: Registered nurses' research use - a national survey on extent, patterns, intentions and associated factors in undergraduate education and the first years of clinical practice.
Hon har i sitt avhandlingsarbete studerat hur nyutbildade sjuksköterskor själva skattar sin tillämpning av forskningsbaserad kunskap i det dagliga arbetet. Hon har då tittat på tre olika typer av forskningsanvändning; direkt, indirekt respektive övertalande.
– Antingen att sjuksköterskorna använder sig av den forskningsbaserade kunskapen direkt i vården, det vill säga genom någon särskild handling, eller att kunskapen indirekt påverkar deras handlingssätt eller attityder på ett mer tankemässigt plan. Alternativt att de använder sin forskningsbaserade kunskap för att övertala kolleger eller chefer, förklarar Henrietta.
3 000 personer i studien
I sitt arbete har hon studerat tre grupper sjuksköterskestudenter och nyutbildade sjuksköterskor från hela landet med ett tusental personer i respektive grupp. Data gällande sjuksköterskor med examensåren 2002, 2004 och 2006 kommer från den nationella LUST-studien (Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro) vid Karolinska Institutet.
Resultaten från Henrietta Forsmans avhandlingsarbete visar att den forskningsbaserade kunskapen tillämpas relativt begränsat; bara en tredjedel av de nyutexaminerade sjuksköterskorna använder sig av den direkt på mer än hälften av sina arbetspass. Endast mellan 20-25 procent använder kunskapen indirekt på mer än hälften av arbetspassen. Och bara fem till sju procent använder den i samband med övertalning på mer än hälften av sina pass.
"Oroande att inte forskningsbaserad kunskap tillämpas mer"
Henrietta Forsman har också studerat svarsprofilerna. Cirka hälften av sjuksköterskorna angav låga eller mycket låga skattningsvärden på alla tre typerna av forskningsanvändning. Bara fem procent angav höga värden för samtliga tre typer.
– Eftersom sjuksköterskan i den individanpassade vården bör vara medvetet reflekterande kring den kunskap som tillämpas, är det är lite oroande att den forskningsbaserade kunskapen inte verkar tillämpas i större utsträckning. Forskningsbaserad vård, som är en del av den evidensbaserade vården, ska säkerställa en god vårdkvalitet, men också ett effektivt utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser. Risken är att man annars fortsätter att jobba på det sätt som man alltid gjort, menar Henrietta Forsman.
Några lärosäten i landet fick 2007 påpekningar eller förlorade tillfälligt sin examensrätt för sjuksköterskor, däribland Karolinska Institutet, eftersom Högskoleverket ansåg att utbildningen inte höll tillräckligt hög kvalitet.
Stort gap mellan teori och praktik
Henrietta har tittat på olika faktorer som skulle kunna förklara varför så stor del av sjuksköterskorna i studien skattade tillämpningen av sin forskningsbaserade kunskap så pass lågt och funnit kopplingar till såväl utbildning som organisation.
– En tänkbar förklaring är det stora gapet mellan teori och praktik på utbildningen. Sedan finns det också socialiseringsaspekter i detta; det första man gör som nyutexaminerad är kanske inte att argumentera med chefen.
– Förhoppningsvis kan min avhandling bidra till diskussionen hur teori och praktik på bästa sätt ska kunna integreras i sjuksköterskeutbildningen. Hälso- och sjukvården måste också bidra med de rätta förutsättningarna för att stötta nyutbildade sjuksköterskor i deras forskningsanvändning den första yrkesverksamma tiden.
Henrietta Forsman kommer med start vårterminen 2012 att börja undervisa på sjuksköterskeutbildningen vid Högskola Dalarna och får då möjlighet att omsätta de här forskningsresultaten i realiteten.
Text och foto: Eva Cederquist
