Ingrid From, universitetsadjunkt vid Högskolan Dalarna, disputerar den 20 januari med avhandlingen Health and quality of care from older people's and formal caregivers' perspective.
Hon har i sitt avhandlingsarbete intervjuat 19 äldre personer boende i Mora, Malung och Falun om deras syn på hälsa och omvårdnad. De har alla någon form av funktionshinder och i samtliga fall hjälp från sin hemkommun oavsett om de bor på särskilda kommunala boenden eller kvar hemma.
– Äldres upplevelser av hälsa kan ses som en kvalitetsindikator på att de har det bra. Genom att få god kompensation från vårdpersonalen, det vill säga att personalen är trevlig, kompetent och engagerad, anpassar de äldre sig till situationen och upplever hälsa, förklarar Ingrid From.
Viktigt att känna sig behövd
Hon säger att det är viktigt att de äldre får känna sig behövda och att man lyssnar och frågar dem om råd så att de känner sig respekterade. Det är annars lätt att de förvandlas till betraktare.
– De stunder de äldre blev respekterade som självständiga personer av personalen, upplevde de exempelvis att de kunde kontrollera sin situation trots beroendet av hjälp.
När det fungerade som bäst var de äldre och personalen samspelta och båda parter hade lika roligt när de gjorde något speciellt tillsammans. En ömsesidighet upplevdes som var viktig i den goda vården.
Hänsyn till individuella önskemål
Om personalen däremot inte utförde det som de äldre önskade, skattade dessa sin hälsa som sämre och kände sig mer beroende. De är därför viktigt att man som gammal får ha kvar sina rutiner och att vårdpersonalen tar reda på de individuella önskemål som finns, säger Ingrid From.
Hon berättar om en japansk delegation som besökte ett äldreboende i Dalarna och som självklart utgick från att man inom kommunen värdesatte och tog tillvara de gamlas erfarenheter.
Sjuksköterskor mer kritiska än undersköterskor
Hon har i enkätform också undersökt hur vårdpersonalen inom äldrevården, det vill säga vårdbiträden, undersköterskor och sjuksköterskor, ser på vårdkvaliteten och andra faktorer såsom exempelvis egen hälsa, kompetens, samvetsstress och arbetsmiljö. Det kom sammanlagt in svar från 431 personer, av vilka 28 saknade relevant vårdutbildning.
Det visade sig att undersköterskor och vårdbiträden skattade vårdkvaliteten högre än sjuksköterskorna, som dels har högre utbildning, dels befinner sig längre bort från själva omvårdnaden och av dessa anledningar kan vara mer kritiska.
Vårdbiträden mindre stressade
Samvetsstressen var överlag låg bland vårdpersonalen, men vårdbiträdena upplevde mindre stress än de båda andra yrkesgrupperna. En förklaring skulle kunna vara de olika arbetsuppgifterna, eftersom undersköterskor och sjuksköterskor har mer kvalificerade uppgifter och måste fatta mer egna beslut, förklarar Ingrid From.
– Men sjuksköterskorna är idag inte med i den direkta omvårdnaden på samma sätt som före Ädelreformen, de skulle behöva vara mer involverade. De bedömde exempelvis arbetsklimatet som sämre än de båda andra yrkesgrupperna. Sjuksköterskorna är inte där på samma sätt, jobbar inte i team som de andra.
Ingrid From analyserade även personalens uppfattning om vilka faktorer de relaterar till höjd vårdkvalitet. Det som föll ut visade sig inte vara hälsa eller kompetens, utan i första hand samvetsstress och arbetsklimat.
Behov av kontinuitet i vårdkontakter
Slutsatserna i Ingrid Froms avhandlingsarbete pekar på ett behov av att organisera vården på så sätt att personalen har tillräckligt med tid för de äldre och att det finns en kontinuitet i vårdkontakterna. Hon lyfter även fram behovet av att höja framförallt sjuksköterskornas kompetens och vikten av att dessa blir mer delaktiga i teamarbetet inom vården.
– Vill man ha en högre vårdkvalitet måste kommunerna först skapa möjligheter för personalen att minska samvetsstress och förbättra arbetsklimatet.
Text och foto: Eva Cederquist
Mer information om disputationen på du.se
Ingrid From intervjuades om sin forskning i Radio Dalarna den 16 januari:
http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=2818
